lek i massor

I går lekte myran med sina bästisar V och L. Hon blir alltid så lycklig när jag säger att vi ska dit och leka. Så även igår.

När hon leker med sina kompisar får jag tillfälle att prata med mammorna. Mycket trevligt. Och igår var det en sådan dag då barnen lekte hur bra som helst så vi mammor fick sitta, nästan, ifred hela tiden. Sånt gillar vi! Självklart leker dom i samma rum som vi är i men sysselsätter sig själva.

Leken dom lekte var att ha varsin väska som man fyller till bredden med leksaker av alla dess slag. Detta kan man hålla på med i timmar. Först fyller man väskan, sen ställer man upp allt bredvid varandra på golvet för att sedan börja om med att fylla väskan...ja ni förstår...

Självklart blev det gallskrik när det var dags att gå hem men det hör till. Men vi kommer igen så förbered väskorna...

maraton

Det har varit maraton i helgen! Inte ett sådant där maraton som man springer utan ett maraton i fester.

I fredags var det midsommarafton som ni ju alla vet. Då var vi i Kungsbacka och dansade runt midsommarstången, sjöng allsång och njöt av god mat. Faktiskt hade vi solsken dom stunderna vi var utomhus. Lillmyran var syselsatt med en liten hund mest hela dagen så henne behövde jag inte sysselsätta speciellt mycket. På kvällen, efter att hunden gått hem, lyckades vi få myran att somna i M föräldrars säng. Kvällen avslutades med en långpromenad med alla syskonen. Man kan säga att midsommarafton var precis så där mysigt trevlig som den ska vara. Jag är nöjd!

På lördagen var det dags för min pappas 60-års fest. Så den förbereddes det för hela dagen. Myran hjälpte till massor och var bara ett nöje att ha med. Hon festade loss massor sen när festen väl började (hon tyckte att det tog fasligt lång tid innan det blev kväll). Det mest intressanta var att få hjälpa till att blanda och hälla upp bål. Hon var uppe till klockan 22 men där gick hennes gräns och det var dags att ta hem henne för att sova. Jag och M var kvar ett tag till och umgicks. Det var en mycket lyckad kväll och min pappa var glad.

På söndagen var det kyrkdags som vanligt men denna gången åkte vi till Kungsbacka. Ms hemmaförsamling. Hans bror skulle hålla sitt avskedstal inför sin mission som han åker iväg på på fredag. Hela familjen P, inklusive mig, sjöng. Inget jag var speciellt glad över att göra men självklart får man vara med när man blir tillfrågad. Talet var jättefint. På eftermiddagen var det Öppet hus hemma hos familjen P. Så efter kyrkan förberedde vi för det. Huset fylldes på massor med folk. Så nu kan han åka iväg. På fredag morgon bär det av till London och kommer inte hem igen förrän om två år. Wow!

Det var min maratonhelg det! Bara en massa fest och roligheter. Nu är jag helt slut men det gör inte så mycket.

midsommarafton som den ska vara?

I morgon är det midsommarafton. Dagen då alla vill vara ute och njuta av den svenska sommaren. Dagen då det planeras fester i det gröna. Dagen då man äter sill och potatis med gräddfil i gröngräset. Dagen då man binder kransar av ängsblommor, hoppar över gärdsgårdar, plockar sju sorters blommor som man lägger under huvudkudden och sitter utomhus hela natten. Dagen då man dansar "små grodorna" runt en midsommarstång.

Ja, i alla fall är det så en den idylliska midsommaraftonen ser ut. En riktigt midsommar ser inte riktigt ut så. Jag har pratat med mina kompisar om detta dom senaste dagarna och vi har kommit fram till att vi självklart alla vill att det ska vara fint väder så att vi kan vara utomhus och leka alla lekar som ska lekas med barnen. Och att faktiskt kunna äta maten ute är ju ljuvligt,
men sanningen är den att en riktig midsommar blir det inte förrän det har regnat. En liten stund måste det regna. Regnet har kommit att bli det som kännetecknar denna dag. Man ska oroa sig över om man ska kunna vara ute alls och man ska vara tvungen att ha koftan inom räckhåll. Man ska springa ut och in med maten för att det kommer några droppar för att sedan sluta.

Men vi är alla överens om att regnet ska komma på förmiddagen för att sedan bytas ut mot sol på eftermiddagen. På så sätt får vi både och, och det blir så där svenskt lagom. Precis som vi gillar det. Det får inte bli för mycket av något utan lite av varje. Då är vi nöjda!

Som det ser ut idag så kommer det bli en riktigt regnig midsommarafton. Någon sol kan vi nog inte räkna med. Men mirakel har skett förr och kanske, men bara kanske, att vinden vänder och solen tittar fram sisådär klockan två imorgon eftermiddag. Det skulle passa bra tycker jag.

Jag planerar för regnkläder, stövlar, krans i håret och dans kring midsommarstången med ett stort leende. Jag tänker trotsa vädret. Jag tänkte njuta av en av dom bästa dagarna på året och jag tänker glädjas åt att min dotter får uppleva en riktig midsommar.

Så alla glada svenskar...njut av den bästa dagen på hela sommaren! Njut av att vi är svenskar och inte bryr oss om att det regnar utan har lika roligt ändå.

Glad midsommar!!

Teparty hos Stella...

Nyss var jag inbjuden på teparty hos Stella. Självklart var det flera andra som också var inbjudna.

Hunden Tellus, grodan Isak, kaninen Myrra, kaninen Rasmus och nallen Love var där. Det var ett väldigt trevligt teparty där alla berättade om vad dom hade gjort under dagen och åt massor med kakor och hällde i hutlöst med grädde och socker i tet.

När jag gick blev jag inbjuden att komma igen på fredag. Jag ska se till att göra allt för att hinna med det.

Alla måste ha varsin kopp att dricka ur...

Grodan Isak och hunden Tellus samtalar om

sin dag...

Nallen Love var förstås med...

Utflykt till Universeum....

I går åkte vi på utflykt till Universeum. Alla myrans bästisar skulle också dit så hon blev väldigt exalterad när jag sa att vi skulle åka.
Vi packade ner matsäck och annat som är bra att ha med sig och galopperade mot spårvagnen. Missade den precis så vi satte oss på bänken och väntade in nästa. Så kan det bli ibland.
På Universeum roade sig barnen ganska bra på egen hand. Titta på fiskar och hajar är toppen för att inte prata om att gå balansgång över bassängen med rockor eller klättra på den stora grodan. Inne i regnskogen träffade vi på en leguan och två små apor. Aporna var väldigt söta men gillade inte när man kom för nära. Den här mamman fick en lättare dos av panik när lilltjejen fick för sig att stå väldigt nära och inte ville lyssna när jag sa till henne och dessutom hade för många framför mig för att kunna ta tag i henne. K skrattade åt mig men det skulle hon nog inte ha gjort för efter att vi kom ut ur regnskogen och gick in på "lekavdelningen" fick hon sitta helt still länge för hon var så snurrig i huvudet. Då skrattade jag.
Att leka i "lekrummet" är det bästa med Universeum tycker min tjej. Där kan man hoppa på hjärtmadrassen och köra bil och lastbil. Det är kul grejer det. Vi var där inne länge och lät barnen leka av sig.

Det blev en mycket lyckad utflykt. Vi var väldigt nöjda efteråt men trötta. När vi kom hem vilade vi båda två.

Många fler så här trevliga utflykter ska det bli i sommar. Får jag önska så hoppas jag att det blir mycket bada.

Man måste sitta längst bak när man

åker spårvagn.
Myran visar sin lilla kompis den stora fisken.
Balansgång över rockbassängen.

Klättring på stor groda.

Även K var tvungen att testa!
Apan i regnskogen.
Hoppa ner på hjärtmadrassen var det roligaste.

en bra dag...

Vissa dagar är så där extra bra. I dag är en sådan dag!

EM i fotboll...

Suck! 2-1 mot Spanien.

Visst hade jag räknat med att Sverige skulle förlora mot Spanien men det känns ändå surt. De gjorde ju ett mål och låg lika till sista minuten. En ynka minut kvar. Kunde de inte bara hålla bollen kvar.

Kan inget annat säga än suck vad jobbigt. Jag kommer att deppa för det här i några timmar minst men sen ska jag ladda om inför matchen mot Ryssland. Den ska vi ju kunna vinna! Hoppas jag...

en resa i en annan verklighet...

Jag tror ju inte på tillfälligheter eller slumpen (se förra inlägget) men ibland kan jag ändå inte låta bli att undra över varför vissa saker i händer.

I dag var det ju ingen stor sak alls. Vi pratar om fåglar och en fågel spatserar in i rummet. Lite udda men inget man behöver lägga ner för mycket tankeverksamhet på för att analysera.

Jag var ju på resa till Uppsala för ett tag sedan (läs i en annan verklighet långt borta någonstans). Detta tror jag kommer att hamna på listan över den mest underliga resa jag någonsin har gjort. Jag har inte skrivit om den för det har varit mycket att bearbeta och många saker att förstå. Antagligen kommer det ta ett bra tag till att riktigt förstå vad den här resan egentligen hade som syfte.

Det som vi, H, K och jag, trodde var syftet med resan var att vi skulle komma hemifrån och ha roligt tillsammans. Vila upp oss från våra barn en stund. H skulle göra lite research till sin nästa bok, K skulle shoppa och jag hade inget för mig så jag följde med men hade som mål att se Domkyrkan.

Inget av detta blev av. Vi fick inte gjort något av det vi hade tänkt oss. Istället blev det att vi fick se vandrarhemmets väggar mycket och undersöka hur sjukhuset i Uppsala fungerar. H blev nämligen sjuk.

Jag skulle kunna skriva om hur jobbigt allt var och hur hemskt det var att se H så sjuk och om den maktlöshet vi kände men det är inte det jag känner för att återberätta. Utan jag vill prata om tillfälligheter som jag inte tror på men som just på denna resa var väldigt närvarande.

När vi körde in i Uppsala möttes vi av en ambulans i rusande fart. Inget ovanligt kan man tycka. En kort bit in i Uppsala ser vi vår kyrkas kapell och vi kände oss alla väldigt trygga. Vidare åkte vi förbi en Ica som hade öppet till 22.30 (inga mataffärer i Gbg har öppet så länge). Vi påpekade det men tänkte inte mycket mer på det. Bara en reflektion.

Vi tog oss till vandrarhemmet och hade en mycket trevlig men för sen kväll tillsammans. Nästa dag blev H sjuk och vi tillbringade dagen inomhus.

Under dagen kände K och jag oss mer och mer maktlösa över att vi inte kunde göra något alls för att hjälpa H men kom då på att vi ju sett kapellet och kunde ringa och se om det kanske var någon där för att ge H en välsignelse. Vi ringer men ingen är där. Eftersom H hade känt sig manad eller tvungen att ha med sig sin bärbara dator och bokat ett rum där det ingick trådlöst nätverk kunde vi söka upp numret till missionärerna i Uppsala. K ringde dom och dom kom på en halvtimme. Vi var överlyckliga!

Efter att ha suttit på vandrarhemmet hela dagen började vi känna oss hungriga och kände att vi behövde ta oss iväg till en affär för att handla. Klockan var redan ganska mycket på kvällen och vi kom på att vi kört förbi Ica på vägen in till Uppsala. Så vi åker iväg och handlar mat till oss alla.

På kvällen blev H ännu sjukare och vi var återigen maktlösa. H frågade om det var något vi hade glömt och vi kände att vi nog hade gjort allt vi kunde. Vi försökte sova och somnade till slut.

Nästa dag var H ännu sämre och K kände starkt att det var dags att ta henne till sjukhus. Eftersom H inte kunde gå själv blev det att vi fick ringa ambulans. När vi sa det till henne sa hon "Det var det vi hade glömt." Det hade hon ju rätt i. Vi möttes ju faktiskt av en ambulans på vägen in.

Alla kände vi då att nu hade vi gjort allt vi kunde. Vi hade använt oss av alla "tillfälligheter" som vi blivit visade på vägen in till Uppsala. Detta fick oss att känna oss lugnare.

Denna upplevelse har visat oss att ibland visar Gud oss vägen före själva händelsen inträffar. Hur mycket vi än bad om vägledning så kände vi att vi inte fick svar. Gud visste att vi inte skulle vara mottagliga i vår desperation för svar så han gav oss svaren först. Vi förstod inte detta förrän vi använt oss av allt Han visat oss. Det har blivit ännu ett vittnesbörd om att Herren svarar på våra böner men inte alltid på det sätt som vi förväntar oss.

Ibland har Herren ett annat syfte med det vi gör än vad vi har tänkt oss. Denna gången blev det väldigt tydligt. Vi skulle roa oss och vila upp oss. Istället fick vi en lektion i bönens kraft och andlig påfyllning.

en tillfällighet?

I dag efter dagis låg myran och jag och mös en stund på sängen tillsammans med nallen Love. Vi pratade om allt möjligt men framför allt om hur farliga flugor och getingar kan vara. Myran frågade om det var okej att dom flög in till oss och jag sa att det är inte mycket man kan göra för att hindra dom. Då tittar hon på mig och frågar om det är okej att fåglar flyger in till oss. Jag svarar att det vore inte så bra för det är så svårt att få ut dom igen. Vi låg och pratade så en bra stund.

När vi hade legat där länge hörde vi ett fasligt liv utanför. Måsarna verkade väldigt upprörda över något. Inte för att det är så ovanligt vid den här tiden på året. Det började låta väldigt mycket ute på uteplatsen och myran frågade vad det var som lät och jag sa att vi nog fick ta och kolla efter. När vi reser oss upp ur sängen och börjar gå ut mot uteplatsen möts vi av en liten måsunge som glatt spatserar vid sängens fotände. Vi sjasade ut den (utan att röra vid den) och den gick vidare ut i trädgården.

Myran var hur lycklig som helst och ni kan tänka er vad hon pladdrar om detta nu. Lite svårt att skriva ett inlägg här samtidigt faktiskt.

Tyvärr hann jag inte få fram kameran så vi har ingen bild på den lilla fågelungen.

utflykt till GeKås...

Trots att det var kanonväder åkte jag och myran till GeKås. Eftersom vi var på stranden hela dagen igår så kände jag att det var okej att inte vara ute.

Det var en hel del folk där men vi tog det lugnt och strosade runt där och plockade i saker i vagnen efter hand. Jag hade inget bestämt som jag var tvungen att ha vilket kändes väldigt skönt. Främst tittade vi på kläder till myran och självklart stannade vi en lång stund på leksaksavdelningen. Där valdes det leksaker och det argumenterades ordentligt för vad som verkligen behövdes. Till slut kom vi därifrån med lagom mycket saker. Både mamman och myran var glada!

I kön, som var lång, fick vi hålla varandra på gott humör. Detta gjordes genom att göra grimaser och pusslekar. När vi köat klart och tagit oss ut avslutade vi utflykten med ett Burger Kingbesök. Lite mat i magen måste man ju faktiskt ha.

När vi kom hem lektes det för fullt med dom nya leksakerna.

Grimaserar för fullt....

så här glad är lillmyran för sitt nya Hello Kittyhus...

mums mums...

så här glad är man efter en lyckad utflykt

Svenska flaggans dag...

Den senaste tiden har det varit fantastiskt väder och så även denna lediga dag då vi packade in oss i bilen och åkte till stranden. Vi åkte tillsammans med M och hans föräldrar. Stranden vi åkte till heter Lyngnevi. Jag hade aldrig varit där innan och jag måste säga det att jag är förälskad. Vilken strand! Det var som att komma till medelhavet. Sandstrand, himmelsblått vatten och lagom stora vågor. Det var helt underbart!

Lilltjejen var lyckligast i världen. Hon var i vattnet i flera timmar och vägrade att gå ur vattnet trots att hon hackade tänder av köld. Hennes sköldpadda höll henne sällskap. Han såg till att allt gick rätt till. Den mesta tiden badade och lekte hon för sig själv med avbrott av att någon av oss vuxna kom och badade med henne.

Det mest sensationella för dagen var att till och med jag badade. Det var kallt till en början men sen var jag allt tvungen att erkänna att det var skönt.

Till Lyngnevi kommer vi igen. Det är en sak som är säker. Fortsätter vädret att vara som det varit så kanske vi tar och bosätter oss där.

Så jag vill nog påstå att Svenska flaggans dag firades som den borde. I ett sommar Sverige när det är som bäst!

Det grävdes, donades och byggdes...

Sködlpaddan var bra sällskap...

så här lycklig är man när man får leka...

sköldpaddan höll koll medan mamman låg och solade...

en del i ett nytt liv...

I dag tar en del till i mitt nya liv en början.

Jag ska till arbetsförmedlingen och anmäla mig arbetslös. Jag känner mig lite nervös men antar att det ska gå bra.

Så nu är jag inte sjukskriven längre utan arbetslös. Ingen större skillnad kanske man kan tycka men för mig är det stor skillnad. De två största skillnaderna är att jag är fri att börja om och att jag nu får lov att ha min lilla myra hemma från dagis hur mycket jag vill. Bra saker tycker jag!

Så nu ska det kommas på vad jag ska göra med mitt liv och under tiden som jag tänker ska jag njuta av att vara tillsammans med min dotter mycket!

ett kort meddelande....

Måste bara informera att sommaren verkligen är här! Det är juni och solen skiner och det är väldigt varmt.

Och jag, jag njuter och hoppas att det varma vädret håller i sig...