29 september 2010

Ett kort liv!

Stellas Fluffy fick inte leva länge. Han dog under natten mellan måndag och tisdag. Han låg i sitt lilla hus död på morgonen när vi vaknade. Väldigt väldigt sorgligt!

Vi har ingen aning varför det blev så här. Han var pigg på måndagmorgon men verkade ovanligt trött på kvällen. Han blev bara tre månader. Inte mycket till liv.

Jag hämtade Stella när hon slutat skolan så hon skulle få veta vad som hade hänt och få se honom och vara med och begrava honom. Hon var glad och sprallig när jag hämtade henne men det humöret ändrades snabbt till nedstämdhet. Hon grät inte och gjorde inte en så väldigt stor sak av det hela. Hon tyckte att Fluffy kunde få bo kvar i hennes rum ändå och att doktorn kanske kunde titta på honom och göra honom inte död. Hon förstod ganska snabbt att det inte gick.

När vi kom hem gick hon upp och tittade på honom och klappade på honom. När hon var färdig med det satte hon sig och tittade på film.

Mikael kom hem under sin fikarast för att vara med och begrava lille Fluffy. Stella bestämde att Fluffy skulle ligga på gräsmattan medan hon och Mikael grävde och att hon sen skulle lägga honom i gropen själv. Så fick det bli. De grävde och hon lade ner honom. Sen gick hon runt och plockade blommor i trädgården. Jag gjorde ett undantag från regeln att blommorna i trädgården plockar man inte. Blommorna lade hon på graven och sen gick hon in och spelade dataspel.

Reaktionen i form av gråt kom inte men däremot var hon gnällig och omöjlig att ha att göra med under resten av dagen. Alla reagerar vi olika på döden. Barn väldigt olika från vuxna och ingen vuxen likadant.

Så nu har vi ingen kanin. Vi har bara en tom bur. Sorgligt!

Stella tittar på när Mikael gräver.
Stella gräver med den lilla spaden.
Fluffy läggs i sin grav.
Blommor plockas,
arrangeras och
läggs på graven.
Här vilar nu Fluffy!
Skutta nu glatt på ängarna i himlen. Är de väldigt gröna?

27 september 2010

Komplimanger!

De bästa komplimangerna får man från sina barn. De är så spontana och säger precis vad de tänker. Det är så underbart!

I lördagskväll bestämde jag att nu behövde vi komma ut lite. Det regnade ju hela dagen och var grått och trist så det var ju inte direkt så att man längtade ut. Men på kvällen var det uppehåll. Så jag satte på mig träningskläder och klädde på barnen rätt kläder för kylan därute. Stella tog sin cykel och Mikael fick vara ansvarig för Noel och barnvagnen.

Vi tog sträckan till McDonald´s och tillbaka. Den vanliga rundan med andra ord. Bred gångväg med plats för cyklande Stellor. Jag raskade på och de andra fick snällt hänga med. Mitt nya mål är att klara av att springa (läs jogga) denna sträcka men eftersom jag har noll konditon så är det gå raskt med inslag av jogging som gäller. I lördags klarade jag att springa 7 lyktstolpar. Jepp, jag mäter i lyktstolpar än så länge. När jag klarar hela sträckan blir det på tid.

Vi hade väldigt roligt. Stella försökte cykla i kapp och Mikael pinnade på för att hinna med och Noel han tjoade glatt i vagnen. Det var en väldigt lyckad promenad.

"Mamma, när lärde du dig att springa så fort? Du springer ju så bra!"

Vad mer behöver en kämpande mamma höra? Dottern tycker mamma som tar sig fram i takt som en snigel är snabb. Jag fick allt lite medvind måste jag säga.

Det kommer bli fler träningspass av det här slaget. Alla får lite motion men framför allt frisk luft.

26 september 2010

Hur firar du äpplets dag?

I dag är det äpplets dag. Om man har ett träd fullt med äpplen så är det inte en speciellt svår dag att fira.

Stella fick gå ut och plocka några äpplen och jag svängde ihop en paj. Pajen åts med vaniljvisp. Tror ni det räcker som firande? Kanske ska vi läsa äppleboken som vi har och sjunga någon äpplesång.

Snart kommer det firas äpplets dag varje dag här hemma för snart är det dags att plocka ner alla äpplen. Då ska det kokas mos och skivas äppleklyftor. Mos till gröten i vinter och klyftor till alla goda pajer. Mums!

22 september 2010

En svängom med tvättmaskinen

Vi har alla våra intressen.

För tillfället är ett av Noels största nöjen att sitta och titta på när tvätten i tvättmaskinen. Det både låter och rör sig samtidigt. Kan det bli bättre? Ibland tar han sig en svängom till surret av maskinen. Då sitter man på rumpan och hoppar lite lätt eller vaggar framåt och bakåt i takt till ljudet.

Så har du en uttråkad bebis. Sätt på en maskin tvätt!


21 september 2010

Morgonpigg bebis! Morgontrött mamma!

Trött! Trött! Väldigt trött!

Noel fick för sig att inte vilja somna om när han vaknade 04.30 i morse så det var bara för mamman att gå upp. Noel var glad som en solstråle och kröp runt och lekte medan jag låg på soffan och "sov".

När jag väckte Stella för att göra sig klar för skolan tyckte hon att det var lite väl tidigt för en Plopp att vara uppe. Han borde sova tyckte hon. Det höll jag med om.

Nu är klockan 08.30 och lillkillen leker fortfarande glatt. Ska han aldrig bli trött. Den här mamman behöver faktiskt sova nu. Hur ska jag annars orka greja här hemma, handla mat (kylskåpet ekar) och hitta på något roligt med Stella när hon kommer hem från skolan? Näpp, här behövs sömn för att det ska kunna bli en bra dag.

Jag tar och sitter här vid datorn en stund till och sen tänker jag "tvinga" honom att sova. Jepp, så får det bli.

17 september 2010

Ibland är man för trött för att hoppa!

I går var det en gnällig dag. Noel är förkyld och då är han inte en glad bebis.

I hoppgungan däremot är han alltid nöjd. En grinig bebis blir snabbt en glad och hoppig bebis. Så även denna gång. Till en början i alla fall. Efter en stund inser mamman att det är misstänksamt tyst. Ja då har Noel somnat hoppandes i gungan. Inte en syn man ser ofta.


14 september 2010

Läkarbesök återigen!

I dag ska jag på läkarbesök. På reumatologen. Det ska bli spännande. Jag räknar inte med något alls. Antagligen får jag ingen hjälp. Lika bra att räkna med det så kanske jag inte blir lika arg (haha, som om det skulle funka). Klockan 13.00 ska jag vara där.

13 september 2010

Jag har...

...mycket att göra. Det är allt jag har att säga.

11 september 2010

Vad tycker du är roligt att göra?

"Mamma, vad tycker du är roligt att göra förutom att städa?"

Ja, vad svarar man på det? Där ser man vad Myran anser att jag gör mest. Det är ju sant förstås. Städa gör jag ju varje dag och eftersom jag har så svårt för smuliga golv så dammsugs det ju sisådär två gånger om dagen. Mest handlar det om sand som en Stella drar in. Det går inte få henne att förstå att sanden ska stanna på utsidan.

Så mitt största intresse är att städa enligt min dotter. Men när jag sa att jag ju tycker om att pyssla och att läsa så höll hon med. "Ja, det gör du ju också mycket."

Så man kan undra om jag ska försöka att städa mindre eller om det är okej som det är?

Man får helt klart alltid veta sanningen från ett barn.

09 september 2010

Titta!

I dag sa Noel "titta". Hans första riktiga ord om man inte räknar mamamamamama och bapabapapaba. Han sa "titta" flera gånger under dagen så det var på riktigt. Stora killen.

Hamra med pappa.

Noel Ploppen ska vara med överallt. Allt är spännande. Man måste smaka på allt och riva sönder om det går. Världen är så stor och så spännande.

Att hjälpa pappa är väldigt roligt. I dag skulle pappa få bort foten på en bokstav för mamman hade bestämt att den inte skulle stå utan sitta på väggen. Då skulle Ploppen självklart vara med.


Nä, pappa jag vill hålla hammaren.
Jepp, helt godkänd. Den kan du
använda tycker jag.
Okej, om du hamrar så håller jag här. Blir det bra?
Det låter så roligt när det bankar. Mer pappa, mer!

Matematik!

Det är mycket nytt som händer i en 5½-årings liv för tillfället. Många spännande saker men också lite läskiga. Så här lät det på vägen till skolan häromdagen:

Mamma, vi har ju fått mattehäften nu.
Just det.
Jag är klar med ettorna nu och nästan alla tvåor.
Oj, vad duktig du är.
Men det är svårt med matte tycker jag. Jag kommer nog inte lära mig det.
Jodå, du får träna. Det kommer du lära dig.
Vi kanske kan börja gå upp tidigare på morgonen och ha mattestund så att jag lär mig.
Eller så kan vi göra det på eftermiddagen.
Ja, det går också bra.

På eftermiddagen åkte vi till Frölunda torg för att shoppa lite saker och då passade vi på att köpa ett pysselhäfte inriktat på enkel räkning. Stella längtade efter att få komma hem och komma igång. Vi satt tillsammans en lång stund och räknade två månar och tre månar blir tillsammans fem månar. Det gick ganska bra men det kommer nog ta ett tag innan lilla myran riktigt greppar det här med att "hålla" på med matte.


Noel hjälpte glatt till att räkna. Stella är fokuserad på att
räkna månar.
Men Noel du kladdar i min bok ju!
Båda barnen var väldigt nöjda med vår mattestund. Eller Stella var glad över att få räkna och Noel var lycklig över att få leka med pennan.

En tom bägare är till ingen nytta.

Jag är trött. Jag har haft lite för mycket att göra de senaste dagarna och sådant är ju farligt för mig. Får jag bara en sak för mycket att göra, en oplanerad sak, så kan det leda till sängliggande i ett par dagar. Dit vill jag inte.

Så idag fokuserar jag på saker som ger mig energi. I dag pysslar jag bara med sådant som jag känner för och som ger mig den rätta typen av tillfredställelse. Saker som gör att jag inte känner mig stressad. Med andra ord har jag dragit fram fina papper, ramar, målarpenslar och färg. Jag PYSSLAR! Inget ger mig så mycket energi som att skapa något som är fint men som samtidigt behövs och som kommer ge mig glädje framöver.I dag är det tre pysselprojekt som är uppe på tapeten. En tavla till Noels nya rum. Ramen är redan målad första gången och ska snart målas en andra gång. Jesusbilden är klar för isättning. Jag ska göra två ljusstakar som ska ställas ovanför tvn på den hylla som Mikael ska sätta upp innan veckan är slut. Enkla stilrena ljustakar som jag ska skriva evighet och stillhet på. Tror jag. Orden kan komma att ändras. Det tredje lilla projektet är att "fylla" en vägg som länge varit tom och väntat på sällskap. Jag har en bild i mitt huvud som ska bli till verklighet idag. Tanken är pepparkaksform, litet foto, plättar på tråd och ett gammalt fint papper. Vi får se vad det blir av det. Att pyssla leder till harmoni, till balans inom mig.

Man får verkligen inte glömma bort att fylla på ibland. Vi kan inte bara stressa, jobba och ge hela tiden. Vi måste få möjlighet att göra saker vi tycker om även om det bara är en kvart om dagen. Det är omöjligt att finnas för de vi älskar om vi är tomma på energi. En tom bägare är till ingen nytta. Om du inte vet vad som fyller på din bägare så ta dig tid att komma på det.

I morgon är en annan dag och då kommer jag orka ta tag i alla måsten. I morgon kommer det kännas roligt igen.

07 september 2010

Det här med politik...

Det är val snart ifall ni har missat det. Det har inte jag. Jag är så trött på det så jag vill kräkas och då har jag inte lagt ner nästan någon som helst tid på det. Jag blir bara trött och irriterad på alla puckon som tycker så mycket hela tiden. Sån är jag.

Jag förstår absolut att politik är viktigt och att det är bra att ha bra människor som leder vårt land men är de verkligen så olika varandra. Jag vet inte riktigt. Jag tycker bara alla är galna och ska bräcka varandra hela tiden. Och dessutom hamnar de i bråk. Hur smart är det? Ser ju inte så bra ut kan jag tycka. Går inte politik ut på att man har olika åsikter om saker och ting? Det trodde jag.

Jag tänker inte alls gå in på vad jag tycker och vad jag ska rösta på. De som känner mig vet och ni andra är nog inte intresserade i alla fall. Jag säger bara att jag tycker inte som de flesta andra och det ska man akta sig för.

06 september 2010

Min vecka!

Denna veckan är det min vecka. Mannen har varit iväg mycket och grejat med sin älskade BMW eller stått ute i trädgården och byggt på förrådet. Inte denna veckan. Denna veckan är det BARA mina projekt som gäller. Jag har paxat varje dag.

Jag har en låång lista över saker som ska göras. Jag har visat den för honom. Han är beredd.

04 september 2010

Noel tittar på Bolibompa

I torsdags morse bytte jag blöja på Ploppen på mattan i vardagsrummet. När jag var klar gick jag därifrån för att göra något annat. När jag kommer tillbaka ligger han fortfarande raklång på golvet och tittar på Bolibompa. Han låg så en lång stund. Ibland är barn bra konstiga.




03 september 2010