Och så blev det vår.

Nu vet jag att det är vår. Nej, kliandet i händerna över att börja jobba i trädgården har inte börjat än. Det verkar som det kommer senare och senare för varje år. Nä, jag vet att våren har kommit om allt jag går och tänker på är hur jag ska göra om hemma. Vilka saker jag ska flytta vart och vad som eventuellt ska lämna hemmet för gott. Nu är det väggar som rivs,, bröstpaneler som sätts upp och tavlor som flyttas. I mitt huvud alltså. Inte i verkligheten.

Jag har grejat i sovrummet idag. I födelsedagspresent fick jag den här steglådesaken och den bestämde jag ska stå i sovrummet. Den är nog egentligen avsedd för altanen men så tänker inte jag.

Den här lilla flickan som ber är en favorit här hemma. Jag hittade henne på loppis för många år sedan och hon har fått bo inne i sovrummet sedan dess.

Städvecka.

Vi har inga som helst planer för dagen trots att det är Valborg. Mannen är på jobbet som vanligt och Noel och jag roar oss med att städa och leka med bilar. Denna veckan har jag städvecka här hemma. Jag har det då och då. Städvecka innebär att jag tar tag i sådant som inte blir av i vanliga fall. Saker som att sortera högar med papper, ändra om något jag har gått och klurat på ett tag eller hänga nya tavlor som stått och väntat på kärlek. Att lägga in en sådan vecka ibland har löst många av mina frustrationer. Jag avsätter tid för att göra det där jag gått och stört mig på men inte hunnit med tidigare. Dessa saker har prioritet. Det är en härlig känsla att gå runt här hemma och titta när söndagen kommer och flera störmoment är försvunna och jag kan se mitt hem så som jag vill ha det för en liten stund. Sedan kommer måndagen och nya högar börjar skapas. Det är så det är livet. Allt börjar om och man gör om.

Vi funderar på att eventuellt gå och titta på majbrasan i Slottsskogen ikväll men vi får se om vi orkar det. Kanske sätter vi oss i soffan och ser på någon film och myser istället.

Mitt liv just nu.

Just nu ser mitt liv ut så här: jag börjar dagen med en snabb frukost, sedan kör jag alla i familjen till skola, jobb och dagis, sedan åker jag till gymmet och kör i en timme med eller utan PT, duschar, äter en större och lugnare frukost, somnar av utmattning från träningen, vaknar, äter lunch och stressar iväg för att hämta barn igen, hem och leker med barn och städar lite, åker och hämtar mannen från jobbet, lagar och äter middag, går en timmes promenad, myser och lägger barn och till slut sätter jag mig helt utslagen i soffan. Ja och så söker jag jobb, träffar jobbcoachen och umgås med vänner.

Det känns lite som mitt liv går på högvarv och jag hinner inte riktigt med själv men jag har roligt så det känns helt okej. All denna träning gör att jag har ständig träningsvärk men på olika ställen varje dag. I dag är det framsida lår som är döda. I går var det armarna. Det ska bli så intressant att se vad detta kommer resultera i.

När Mamma Mu kom och hälsade på.

Igår var vi på invigning på Noels förskola. Han går på ett nyöppnat dagis med musikprofil och vi är så glada för att han fick plats just där. Underbara pedagoger och Noel älskar musik.

Blonger är väldigt roligt och det går inte att låta bli att leka med dom.

Mamma Mu och Kråkan kom och hälsade på. Noel var helt lycklig och kunde inte sluta prata om Mamma Mu.

Alla blev bjudna på korv med bröd och en festis. Korven var toppen!

Det är gott med dricka men lite kallt i regnet.

Stella höll till i gungan en stor del av tiden.

Noel fick låna såpbubblor av Mamma Mu. Det var populärt kan man säga.

Ibland får det bli snabbmat.

Ibland händer det att jag inte orkar ställa mig och laga en fantastisk lunch eller ett väldigt påhittigt mellanmål och då har jag några saker jag tar som går snabbt att tillaga. Jag är inte för färdiglagad mat eller snabba röraihopmåltider men livet tillåter inte alltid att man står och lagar näringsrik mat.

Häromveckan hittade jag en USA-hylla inne på vårt ICA och där fanns det en hel del intressanta saker. Bland annat paket med Mac&Cheese. Mac&Cheese brukar jag göra själv utan hjälp av ett färdigt paket med pulverost men jag tänkte att detta är värt att testa för kanske tycker barnen att det är gott. Ännu en sak att ta till vid stressiga tillfällen.

Både Stella och Noel tyckte det var toppengott och åt glatt så det kommer nog hamna ett par paket i skafferiet för de där dagarna då man inte hinner något annat än koka makaroner och hälla i en påse med gul pulverost.

Jag tycker inte det gör något att ta till den här typen av mat ibland om barnen i övrigt får bra och näringsrik mat. Då finns det inget att oroa sig för.

Håll tummarna.

Snälla håll tummarna för att Noel somnar nu. Han har blivit så jobbig med att somna på dagen och idag har jag inte riktigt tid med att han inte sover när han ska.

Ouch, träningsvärk.

Vissa dagar är av den sorten att jag hela dagen tänker på inlägg som jag vill skriva men på något underligt sätt kommer jag aldrig till själva skrivandet. Det kommer andra saker emellan hela tiden. I dag har det varit en sådan dag. Det dumma är bara att nu har jag helt glömt bort vad det var jag ville skriva om. Nu är jag för trött för att formulera bra meningar med innebörd som andra förutom jag själv förstår.

En annan anledning till att jag inte skrivit idag är att jag har träningsvärk. Ingen mesig sort utan jag har ont precis överallt i hela kroppen. Till och med i käken! Hur kan man få ont i käken av att träna? Jag har ingen aning men så är det. Trots denna hemska träningsvärk tog jag en rask promenad till Noels dagis. Det tog en timme och tio minuter. Jag kör dit i vanliga fall. Med bilen verkar det vara nära men nu vet jag att det inte är så men jag fick in min obligatoriska power walk. En om dagen är jag tillsagd förutom ett pass på gymmet. Till gymmet har jag tyvärr inte lyckats ta mig idag men jag ska se till att ta igen det imorgon. Hur vet jag inte för det finns ingen plats för det i mitt schema.

I morgon är det hemmadag med Noel. Vi får väl se hur det blir med skrivandet då. Skulle tro att det blir en hel del lekande med bilar, cyklande och gungande. Jepp, så kommer det bli.

I dag är det måndag.

Så är ännu en måndag här. En vecka har börjat och den ska fyllas med bra och roliga saker. Jag vet inte vad riktigt än men jag har en känsla av att det kommer att lösa sig utan att jag behöver anstränga mig allt för mycket.

I dag har jag kört det första träningspasset med min personlige tränare. Jag var väldigt nervös när jag kom till gymmet. Det är ju svårt att veta vad köra hårt betyder vilket han sa till mig förra veckan. Jag kan intyga att vi körde hårt men det var väldigt roligt. Jag blev ofantligt trött och rätt så snurrig stundvis men jag tycker att jag gjorde rätt bra ifrån mig. Nästa pass är på torsdag och sedan ett till på fredag. I kväll blir det en timmes promenad. Tommy vill att jag ska träna två gånger om dagen. Helst sju dagar i veckan men det har jag svårt att tro att jag kommer lyckas med. På torsdag ska jag få mitt kostschema. Det ser jag fram emot.

Nu måste jag visst sluta skriva för sonen vill titta på bilar på datorn.

Födelsedagsvila.

Grattis till mig!

Idag är det min dag. Min egen dag att göra vad jag vill. Jag skulle kunna åka iväg och se något jag längtat efter. Eller sätta mig och läsa i kapp en massa böcker. Eller sy något. Eller gå på spa. Eller ge mig ut i skogen och titta på när det gröna börjar komma. Vad som helst skulle jag kunna göra. Men jag väljer att bli myst med min familj, äta en Whoopie i sängen fast det bara är morgon, kramas med en favoritmyra, brottas med en lillkille och pussa på min man. Det gör jag.

Vi kan utelämna att Noel inte sov i natt, att vi försov oss så Stella blev sen till skolan och att jag därför är supertrött.

Nu är jag 39 och jag vet att detta kommer bli mitt bästa år. Varje år är det bästa om man väljer att se det positiva.

Födelsedagsfirande i förskott.

I kväll har vi firat lite födelsedag eftersom barnen inte får vara med imorgon när mannen och jag går på dejt. Vi åt god middag, fläskfilé, klyftpotatis och god sås, och så gick vi på en skön kvällspromenad tillsammans och sist åt vi varsin Whoopie Pie.

Vi gick till Stellas favoritträd. Hon älskar ju att klättra.



Medan Stella klättrade passade Noel på att cykla på Stellas cykel.



Jag tycker det är så fasligt vacker med grenverk mot en vacker himmel.

 

 Whoopie Pie med chokladkräm och jordgubbar. Hur mumsigt som helst. Skriver recept åt er imorgon annan dag för nu ska jag sätta mig i soffan och vila.

 

Morgonlek.

Det blir en hemmadag idag också för lillkillen har ögoninfektion. När vi är hemma försöker vi börja dagen med lek i mammas säng. Det är uppskattat både av stor och liten.

Whoopie pies.

Har någon av er bakat sådana här godingar? Jag känner en som har gjort det och hon säger att det är väldigt gott. Jag tror jag har bestämt mig för att göra ett försök att baka whoopies imorgon. Vi ska fira min födelsedag med barnen imorgon och då krävs det ju något gott. På fredag får barnen inte vara med för då ska mannen och jag gå på dejt.

Så kom eftermiddagen.

När eftermiddagen kommer så blir man trött och gnällig. Då vill man sitta i soffan och dricka välling och titta på film en stund.



Som ni märker har jag börjat leka med Instagram. Jag håller på att lära mig hur det hela fungerar och vilka filter som är värda att använda och ja, allt det där man ska kunna. Eftersom jag ju inte är speciellt tekniskt kunnig så tar det en stund. Jag heter myrploppen. Kanske ses vi där också?

Vår förmiddag.

På onsdagar är Ploppen ledig från dagis och vi har en mysdag tillsammans. Det är skönt att kunna varva dagisdagar med lediga dagar för då blir varje dag lite mer spännande.

Vi började dagen med lite mys i sängen.

När vi hade kört pappa till jobbet tog vi oss en promenad till kossorna. Att titta på alla kor är alltid populärt och kan göras om och om igen.


Noel älskar att vara ute och gå och kan nästan gå hur långt som helst och för det mesta går det rätt så fort.

 

Mu bråka mamma.

Vid den stora hagen står ett fågelskådartorn. Här samlas det fågelskådare titt som tätt och tittar i kikare över vattnet.

Utsikt från tornet. Fint eller hur?



På vår väg stod det poliser och stoppande fortkörare."Wow! Lisbilbusskåptbilen." Noel fick till och med sitta inne i den stora polisbilen. Han var stum av förundran.

När vi kom hem var det dags för frukost.

Om att känna sig vilse.

Så jag tar mig iväg till gymmet med vattenflaskan i högsta hugg redo att bli konsulterad av en personlig tränare. Att sitta inne på hans kontor och diskutera hur lat jag är och vad jag har för mål det var enkelt. Det klarade jag galant. Jag fick i uppgift att i en vecka skriva ner vad jag äter och tre träningstider sattes upp för nästa vecka. Jag känner på mig att jag har gett mig in på något farligt. Jag tror att den här killen är stenhård och kommer att ta livet av mig minst fem gånger per pass. Jag räknar med det.

Efter den trevliga konsultationen tog jag mig en tur inne bland alla maskiner och svettiga människor. Jag kände igen mig men ändå inte. Jag försökte komma underfund med om det fanns en struktur i hur alla maskiner stod och vad jag kunde hitta vad men jag måste säga att det blev ett enda virrvarr i mitt huvud. Jag måste sett väldigt vilse ut. Jag bestämde mig för att ta en tur på löpbandet för där kände jag att jag skulle veta hur man gör. Och det gjorde jag. Jag kom ihåg hur man gjorde. Heja mig. Planen var att promenera i 20 minuter men det blev att jag gick i fem och sprang i 15. Jag sprang! Sen visste jag inte vad jag skulle hitta på mer så jag bestämde mig för att vänta med det här med gymmet tills jag fått ett program av PT:n Tommy. Det kändes inte bra att gå runt där och se ut som en yr höna.

Men nu har jag i alla fall kommit igång. Jag är på väg.

Dagens nyhet.

Idag har jag fixat ett gymkort. Jepp, kan ni tänka er. Imorgon planerar jag att börja träna. Jag har en känsla av att jag kommer drömma mardrömmar inatt. Jag har inte tränat på gym på minst tre evigheter. Hur ska det gå?

Vid matbordet.

Samtalen vid matbordet är alltid intressanta. Man vet aldrig vad de ska komma att handla om. I dag försökte vi få Noel att säga bokstaven k i början av ett ord. Han byter nämligen ut k till l eller r. Jepp bokstaven r säger kan perfekt men k kan han inte. Vi tränar honom och han tycker det är jätteroligt. Vi pratade även om det här med om majs heter majs eller kanske bajs. Ett mycket uppskattat ämne. Sen berättade Stella hur hon gjorde för att slippa leka krig med pojkarna ute på lekplatsen. "Jo, så här gjorde jag. Jag låtsades att jag hade en klocka på armen och så sa jag att klockan visst var väldigt mycket och att jag behövde gå in. Smart va?" Vad ska jag tycka om det tycker ni? Ja och sen kom vi in på det viktigaste middagsbordsämnet för i dag. Det om det verkligen är sant att jag jobbar med att bygga u-båtar. Min familj tror inte på att jag har ett hemligt rum där jag bygger u-båtar och att jag egentligen är ett tekniskt geni. Men det är sant. Jag lovar.

När han inte vill somna.

Här sitter jag och grejar med min nya telefon till ljudet av en skrikande son. Han vill inte sova trots att han är tröttare än tröttast. Nä, det ska lekas med bilar, byggas med klossar och drickas tusen flaskor med välling. Allt för att inte somna. Under tiden läser jag tidningen, kollar facebook, bloggar, skriver minnesanteckningar, planerar nästa vecka och letar appar. Allt detta på mobilen i sängen. Hur lyxigt som helst. Ännu bättre hade det varit om sonen somnade men man kan inte få allt här i livet.

Snabbt på.

Jaha, då står jag och lagar middag och om ungefär en kvart ramlar ett tjejgäng in för att fira min födelsedag. Detta bestämdes för två timmar sedan. Ibland gäller det att vara spontan!

Bordet är dukat, golven dammsugna och jag är osminkat. Tjoho!

Kris.

Då tar vi och pratar om det här med förändring igen då. Det är ju det jag gör nu för tiden. Varför? Är inte det självklart? Jag fyller 39 år om exakt sju dagar och sex timmar vilket innebär att jag har ett år kvar tills jag fyller 40. Inser ni vilken press detta är för mig? Jag har haft ett mål för min 40-årsdag i många år nu och nu närmar det sig och jag är inte ens i närheten. Visst är det så att detta inte är livsavgörande eller det absolut viktigaste som finns men det har blivit en del av min vision om mitt liv så därför vill jag ändå göra allt jag kan för att uppnå dessa saker.

Ett år kvar snart och jag känner en viss panik. En plan behöver sättas upp med delmål och annat smått och gott. Jag har ingen aning om hur den ska se ut och skrivandets stund är jag inte ens säker på att jag riktigt kommer ihåg vad som ingår i den där visionen men det beror nog mest på att jag borde sova istället för att sitta här och tänka på sådant som inte går att påverka. Alltså att uppnå målen går att påverka men inte att man blir äldre varje år (tyvärr kanske).

Jag har faktiskt aldrig tidigare brytt mig så mycket om min ålder. Det har bara varit en del av livet men det senaste har det känts jobbigt. Jag vet helt ärligt inte riktigt varför det har bara blivit större och större på något sätt. Det upptar en hel del av min tankeverksamhet. 40-årskris helt enkelt.

Om sju dagar, fem timmar och tjugonio minuter fyller jag 39 år.

Påskkoma.

Det här med högtider är väldigt roligt tycker jag. Jag ser alltid fram emot det och planerar lite allt möjligt kul i form av aktiviteter men framför allt mat. När högtiden är över inser jag samma sak varje gång: jag har ätit alldeles för mycket trams. Påsken handlar ju om godis. Godis hela tiden i mängder och det är precis som det är en tävling i vem som äter mest. Jag förstår inte varför jag faller in i fällan varje år. Nu hade jag ju varit så duktig innan detta och ändå trycker jag i mig godsaker. Är det fel på min hjärna eller? Jag blir så trött på mig själv.

Återigen dags att dra åt svångremmen med andra ord. Bort med godsakerna ur skåpen och in med frukten och grönsakerna. Det har jag inget emot alls för jag insåg ju att jag trivs bra med att äta på ett rätt sätt (för mig). Nu är hostan faktiskt borta, nästan. Jag är inte sjuk i alla fall. Med andra ord kan jag äntligen börja träna. Det är inte en dag för tidigt. I morgon blir det långpromenad i lilla skogen och sedan styrka i vardagsrummet. Latmasken slänger jag ut genom fönstret.

Det här med att fotografera maten jag äter har blivit ett beroende har jag kommit på. Det är också ett sätt för mig att hålla mig på mattan. Genom att jag lägger upp bilder på min frukost eller vad det nu är jag har ätit så blir det mer seriöst det jag håller på med. Det blir som ett kvitto på att jag håller mig inom ramarna. Så jag ber om ursäkt för om det blir ännu fler matbilder fram över.

Dåså, då sätter jag väl igång då.

Påsklov.

Vi har fullt upp med påsklov här hos oss. Stella njuter av lediga dagar och jag njuter av att ha henne hemma hela dagarna. Vi skrotar runt och myser. Vädret lockar ju inte direkt till utelek så det blir kramar i soffan istället.

I går hade vi just en mysdag större delen av dagen. På kvällen efter att vi hämtat mannen från jobbet tog vi en tur till Mediamarkt. Tur kanske inte är rätt att säga för vi var där i två timmar och klämde på mobiltelefoner medan barnen lekte nöjda. Till slut efter många diskussioner kom vi fram till att den telefon jag ville ha var Sony Xperia S för den har en så bra kamera. Så nu är jag ägare till en sådan. Det känns kul. Mannen fick en likadan.

I dag blir det stor lekdejt men först ska vi till leksaksaffären och köpa en present.

Hoppas ni har det lika härligt som vi.

GLAD PÅSK!

Glad Påsk på er! Här skiner solen men det är kallt. Vi har mannens ena bror med fru på besök över hela helgen och det känns väldigt trevligt. Hela helgen är fullspäckad av aktiviteter av olika slag och godisskålarna fylls på med jämna mellanrum.

I går var vi på Gekås och shoppade järnet men mer om det en annan dag. På kvällen var vi hos min syster på middag tillsammans med min pappa och faster med familj. I dag pysslar mannen med el i huset och jag skriver, fast om en stund ska vi iväg på middag hos svärisarna.

I morgon bär det av till kyrkan och sen på middag hos svärisarna igen. På måndag blir det middag hemma hos oss med min syster och min mamma. Som sagt, fullt schema.

Mandelägg är mitt favoritgodis på påsken. Det sitter jag och mumsar på medan jag skriver.

Att laga köttgryta.

Något av det enklaste jag vet att tillaga är köttgryta. Jag vet att många inte håller med mig men jag lovar att det verkligen är lätt. När det gäller köttgryta så finns det inte några direkta regler. Man tar det man har hemma och blandar ihop och sen kokar man det länge. Det viktigaste är verkligen just koktiden. Ju längre man kokar desto godare blir det. Tycker jag.

Så hur gör man? Först och främst behöver man välja vilket kött man vill ha. Det handlar om tycke och smak. En köttgryta på nötkött är alltid godast men vill man ha maten klar snabbare så får det bli fläsk. Grytan jag gjorde igår är gjord på fläskkarré. Fläskkarré funkar alldeles utmärkt just till köttgrytor för det gör inget att köttet är fett. Det blir bara godare då (men skär förstås bort om det är väldigt mycket fett). Börja med att skära köttet i lagom stora bitar och bryn i en gryta. Salta och peppra men salta inte för mycket för det ska i buljong också och den är ju salt.

En köttgryta är inte endast köttet du väljer utan vilka grönsaker du lägger i. Den viktigaste ingrediensen är gul lök. Alltid! Jag vill alltid ha i paprika och vitlök. Mycket vitlök. Morot är väldigt vanligt men jag tycker ju inte om kokt morot så det brukar jag hoppa över. Andra grönsaker som passar i grytor är selleri, champinjoner, purjolök och palsternacka. Finns säkert fler men jag kommer inte på de just nu. Skär grönsakerna du väljer i stora bitar och släng i med köttet. Vill du ha champinjoner i så lägg i de mot slutet så att de inte kokar sönder helt.

När det gäller kryddor så är det här också en smaksak. Jag är väldigt förtjust i timjan så det har jag ofta i. Annars är ju förstås kryddpeppar och lagerblad en klassiker i Sverige. Förutom dessa kryddor så går det utmärkt med persilja, chili (kan även tas färsk) och rosmarin. Sen så får man inte glömma buljong. Buljong är ett måste för att få en god smak på grytan. Jag tycker mest om hönsbuljong så det använder jag även till kött men det väljer man själv. Jag lägger i hela buljongtärningar. Två tärningar på ett kilo kött tog jag igår. Och sen har vi tomatpuré. Det måste man inte ha i men kan vara gott för det höjer smakerna. En matsked räcker. Det är inte meningen att man ska känna av tomatsmaken.

När kryddorna är i och alla grönsakerna så häll på vatten. Det ska vara så mycket att det nästan täcker köttet. Och sen ska det koka. Länge. Fläsk i 1½ timme gärna och nötkött i två till tre timmar. Koka upp tills det stormkokar och sedan sänker du värmer och låter det puttra för sig själv tills det är färdigt.

Det sista man gör är bestämmer sig för hur man vill ha såsen. Vill man behålla den som den är, vill man smaksätta mer, vill man ha grädde i och vill man reda den så den blir tjockare? Återigen en smaksak. Jag använder ofta någon smaksatt färskost för att ge mer smak men det beror helt på om jag har det hemma eller inte. Grädde vill jag alltid ha så det häller jag i och höjer värmen så det får koka upp igen. För att reda såsen använder jag Maizena Redning men självklart går det lika bra att blanda vätskan med mjöl och hälla i.

Ja så ska man ju förstås välja vad man vill ha till. Potatis, ris, bulgur eller något annat spännande. Och sallad. Jag tycker bäst om rivna morötter till.

Jag äter min portion helt utan kolhydraterna så på min tallrik såg det ut så här igår. Det var väldigt gott. Köttet ramlade sönder så där som jag älskar. Mums!

Hoppas ni känner att det faktiskt inte alls är så svårt. Om jag har glömt något så säg till. Det är en sak att laga och en annan att försöka komma ihåg hur jag gör.

Diskbänken kallar.

Diskbänken ropar på mig. Den säger: städa mig för jag känner mig smutsig. Jag tror den börjar bli hes nu för den har klagat och gnällt hela eftermiddagen. Snart, snart säger jag. Jag har annat att göra faktiskt. Sådant som är trevligare fast i och för sig är en ren diskbänk väldigt trevligt och ger ro. Kanske skulle jag ta och lyssna i alla fall och ta tag i saken. Vad säger ni?

Lite pyssel och arvegods.

Jag har inte pysslat på länge. Inte sytt något alls. Det kliar inte i fingrarna faktiskt men huvudet är fullt med idéer så kanske att jag kommer igång snart. Det jag pysslar med mest är att piffa hemmet. Tar bort en sak och ställer dit en annan. Lite varje dag. Fram och tillbaka.

Dagens pyssel fick bli att plantera krokus, pärlhyacint och sånna där minipensér som jag plötsligt inte kommer på vad de heter.

Det är ju påskvecka så det behövs lite blommor på borden tycker jag vilket jag inte tror att jag är ensam om. Minipensérna hamnade i en jättefin kruka som jag fick av min svägerska med en massa godis i. Nu får den husera blommor istället. Jag vet ju att detta är en uteblomma men jag kände för att ha den inomhus för jag tycker de är så fina. Jag har likadana ute i en kruka också.

 

Krokusen och pärlhyacinten satte jag ner i arvegods. Små soppskålar med öron. De blir tyvärr inte använda så ofta så jag kände att de skulle få komma fram och skina lite nu under påskveckan.

Kanske ska jag ta och göra någon god soppa till förrätt till helgen så jag får använda de fina skålarna. Jag har ju ganska många fler.

Detaljer.

I hemmet har man en massa möbler som man köper med noggrannhet och så ställer man dem på precis rätt plats i huset. Man använder dem i stort sett varje dag. Och så har man småsakerna. De där vackra sakerna som sätter tonen i hemmet. Det som ögonen fastnar på och säger något om personerna som bor där. Dessa saker byts ut med jämna mellanrum. Efter säsong, humör eller intresse. Jag skulle tro att ni redan har fått se det mesta lilla småplocket hemma hos mig men här får ni se det igen. Detaljerna i mitt hem.

Påskpyntet som jag pysslade ihop för tre år sedan tror jag. De kommer fram varje år nu.

I år fick det flytta in lite fjädrar och ett ägg under glaskupan.

Pärlhalsbandet och armbandet som jag använder lite då och då.

Den fina skålen som jag fick av Lotta står på "vita" hyllan tillsammans med andra vita saker jag tycker om.

En av alla mina änglar.

En kaffekvarn trots att ingen av oss dricker kaffe men fin är den.

Och alla växter som står i fönstret och hålls fina av mannen.

Vita orkidér är verkligen vackra!

Mina hjärtstenar som får byta plats i hemmet hela tiden men som alltid finns och påminner om vad som är viktigt.

Fjäril på en tavla på väggen.

Vid spisen har jag burkar med smått och gott i. Sådant som används i matlagningen ganska ofta.

Detaljerna i hemmet talar om vem vi är och för mig är de viktiga. Jag vill omge mig av sådant som jag tycker om för det ger mig energi.