När man är sjuk...

...och inget orkar så kommer det hem en finfin Lisa och hjälper till. Hon leker med barnen och tar med de på promenad medan mamman ligger i soffan och mår allt utom bra. Jag har de bästa vännerna man kan ha! Tack kära Lisa för att du kom och underhöll mina barn.


Stella viker en ask och blir lite småsur över att det inte blir så fint som hon vill att det ska bli.


Noel och Espen läser böcker tillsammans under trappan.

Bröllop och borrelia.

Imorgon vankas det bröllop. Min sysslingpyssling ska gifta sig och ha stor baluns. Min klänning hänger och väntar. Strumpbyxorna är inköpta och armband också. "Korsetten" för att hålla stora magen inne lite är uppletad. Med andra ord kläderna är klara. Den stora frågan är om jag och borrelian är redo. Det tror jag inte men det är ju så sällan man går på bröllop. Jag vill! Jag vill! Så nu planerar jag att vakna pigg och kry imorgon. Haha, som om.

Ordning och reda.

Sedan i somras när jag gick mönsterkonstruktionskursen så har alla papper legat och väntat på att bli insatta i en pärm. Alla mönster jag ritade har legat i en hög vilket inte alls ser speciellt prydligt ut.

Idag när jag mår hur dåligt som helst med huvudvärk som inte går att beskriva, men jag är ganska säker på att det är någon med kniv som går runt där uppe, var det tydligen dags att ta tag i det hela. Mest för att jag ju börjat sömnadskursen och det känns lite jobbigt att bläddra igenom alla papper när jag ska ha bara ett och för att jag behöver sysselsättning för att inte tänka för mycket på huvudvärken. Det blir fint men jag kan inte påstå att det går att tänka bort huvudvärken. Jag tror faktiskt att minsta lilla ansträngning kan få den att explodera. Hjärnan alltså.



Huvudvärk eller inte så är det alltid skönt att få ordning.

Hata huvudvärk.

Jag är så vansinnigt trött på huvudvärk nu. Snälla antibiotika se till att börja verka snabbt och få bort skiten ur kroppen så att jag kan bli normal eller i alla fall så normal som jag kan tänkas bli.

En kväll på akuten.

Så har man suttit på akuten i tre timmar för att det inte fanns några tider på vårdcentralen tidigare idag. Verkligen roligt. Vem vet vad jag har blivit smittad av nu liksom. På teven gick Bolibompa så det var ju bra för då kände jag mig ju nästan som hemma förutom att det inte fanns någon skön soffa att ligga i.

Under tiden som jag satt där kom ambulanspersonalen och hämtade en patient som promenerat in själv och kördes ut medvetslös. Väldigt läskigt. En familj var där med sin son som antagligen brutit armen men inte kunde ett ord svenska vilket gjorde det väldigt svårt att hjälpa. En person stod och skrek och svor över att det var så många som gick före. Det var helt enkelt precis som det ska vara på en akutmottagning på en vårdcentral en bit bort från själva sjukhuset.

Väl inne hos doktorn visade jag mitt märke i knävecket. Fick min diagnos bekräftad och fick e-recept på antibiotika. Det tog tre minuter. Tre timmars väntan för tre minuters besök.

Så en enda fästing i knävecket. Den enda i mitt liv vad jag vet och den lilla lymmeln bär på Borelia. Vad är oddsen på det tror ni?

En morgon och en måndagslista.

Noel startar sin vecka på sedvanligt vis.

Efter att ha druckit i alla fall lite av sin välling kollar han över sina bilar. Ser till att alla finns och att de står i rätt ordning. Stövlar är nödvändig utrustning för denna syssla.


Morgonspring i lägenheten kombinerar motion och motorik vilket ju den här killen ju självklart är fullt medveten om.


Efter ett jobbigt träningspass behöver man snyta näsan.


Varje morgon måste man ta en tur med ovvan och giraffen. Idag är visst ovvan den som är mest busig och måste hållas i koppel.


Förstås måste man ta en tur med bilen också. Idag skulle han åka till pappa sa han så jag får anta att han är på jobbet nu och kommer hem i eftermiddag.

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• helgen varit så trevlig.
• jag fått köpt tygerna jag behövde och att jag funnit en bra tygaffär här i stan.
• att Mikaels bror och fru varit här och besökt oss.
• veckan ser ut att bli lugn.
• barnen hade så roligt med sina kompisar igår.
• väderprognosen visar fint väder.

Nya tyger.

Idag kom jag äntligen iväg till tygaffären för att köpa tyg till tunikan/klänningen som jag håller på att rita mönster till. Denna gången åkte jag inte till Skroten utan till en affär här i stan som jag fått tips om. Det är en liten affär men fullt med tyger och till bra pris dessutom. Känns bra att ha hittat en affär här hemma så man inte alltid måste åka till Kinna när man ska sy något.

Tunikan/klänningen kommer tydligen att bli grå med vitslivrigt brodyr på. Tyget är lite skimrande så det känns lite så där lagom festligt. Till detaljerna köpte jag en grå spets som jag ska leka lite med. Vet inte hur jag ska använda spetsen riktigt än men det ska väl ge sig under skapandets gång.


Jag tyckte om detta tyget. Jag drog inte fram det själv utan det gjorde "tanten" i affären som var väldigt trevlig och pratsam.

Spetsen.


Jag köpte även tyg till en mössa åt Noel. Tyget kommer även räcka till en tröja eller ett par byxor till honom. Jag får se vad jag väljer att sy.

Höstmat.

På facebook pratas det om rödbetor bland mina vänner. Jag älskar rödbetor. Det är nog nästan det bästa jag vet. Så det är en av sakerna jag längtar efter med hösten när rödbetorna är så där extra goda. Allra bäst är det när man gör det tillsammans med potatis och rödlök i ugnen och sedan smular på fetaost mot slutet. Allt ska skivas i tunna skivor så man inte måste vänta en evighet på att äta. Tzatziki är gott till. Man kan ha kyckling till om man vill men man måste inte. Rotfrukterna räcker gott. (Man kan ha en massa andra rotfukter också men jag är inte så förtjust i det så jag skippar det.)

En annan sak jag gör med rödbetorna är att jag kokar dem och sen river jag dom. Hemma i min familj åt vi ofta rivna rödbetor tillsammans med lite rivet äpple i och en skvätt med citron. Det är supergott till en mustig köttgryta med ris. Rödbetssalladen eller vad man ska kalla den går bra att äta kall eller varm. Lika gott hur som.

Jag har tyvärr inga vackra bilder på detta för jag har av någon underlig anledning inte kommit igång med rödbetsätandet för säsongen men det ska jag se till att rätta till väldigt snart.

Något annat i matväg som jag ser fram emot med hösten är rotmos. Jag trodde inte jag tyckte om det eftersom det är kokt morot i vilket jag tycker är något av det äckligaste (jag vet man får inte säga att mat är äckligt) jag vet. Och dessutom är det kålrot som jag inte heller tycker om. Men tydligen blir det väldigt gott i kombination. Jag erkänner att jag inte tar lika delar med morot som potatis och kålrot. Moroten får inte tränga igenom. Fläsk och senap till detta och jag kan inte prata förrän tallriken är tom.

Vem säger att det inte finns bra saker med hösten?

Favoriter i hemmet.

Jag älskar mina Willow tree figuriner. Från början fanns de bara som änglar men kollektionen blir bara större och större och det finns en figurin för allt. Jag tycker bäst om deras "växa-serie" som består av barn i olika storlekar görandes olika saker. Jag har inte så många i den serien men det blir nog fler med tiden. Det jag önskar mig mest är julkrubban. Jag har tittat på den i flera år men varje år bestämmer jag mig för att lägga pengarna på något annat. Vem vet kanske är i år året då jag får den.

Jag har samlat i ganska många år nu vilket inte betyder att jag har ett överflöd men jag har några stycken. De har alla en känsla eller uppgift som betyder något extra för mig och de jag själv har valt är valda efter vad de representerar för mig.

Här sitter visdom, ömma för någon och bön. Visdom representerar min önskan att lära mig nya saker och min glädje när jag läser böcker. Ömma för någon påminner mig om att det alltid finns någon som behöver hjälp. Hjälp med något stort eller något smått i sitt liv som för min del inte behöver kräva så mycket. Bön symboliserar min kontakt med Gud som jag tror är verklig. Att alltid komma ihåg att vara tacksam för det jag har i mitt liv men också möjligheten att be om hjälp och kraft.


Mor och dotter är självklart min Stella och jag. Min blonda underbara tjej.


Och hela familjen. Mikael och jag tillsammans med lille Noel och Stella. Noel satt alltid med båda händerna i munnen när han var bebis och Stella som älskar att dansa.

Det var några av mina Willow tree.

Sy sina egna kläder.

Min hjärna är fylld av tankar på vad jag vill sy för kläder till mig själv. Jag har sett den mest fantastiska kappan någonsin och hoppas att jag ska klara av att sy den en dag. Jag bara måste för den kappan tror jag inte att jag kan leva utan. Men till en början handlar det inte om en kappa. Hur många kjolar och klänningar kan jag tänkas behöva? Ska jag se till att bli duktig på byxor också eller är det onödigt?

Första plagget på kursen är på gång och jag är redan på väg mot nästa. Det är så typiskt mig. Och jag planerar vilken som ska bli nästa kurs. Varför har jag inte kommit på att jag älskar det här tidigare. Sy sina egna kläder liksom. Det är ju trots allt genialiskt. Då kan jag få precis det jag vill ha. Hur bra är inte det?

På kursen går en tjej som bara klär sig i 40-50-talskläder. Hon syr allt hon har på sig själv förutom strumporna och skorna. Jepp, hon syr sina underkläder och planerar nu att försöka sig på att sy silkesstrumpor. Hon ska sy en dräkt som jag redan dreglar över och då har jag bara sett skisserna än så länge. Fantastisk människa.

Nu ser jag fram emot lördag då jag ska bege mig ut och handla tyg. Tyg gör mig lycklig. Alltid.

Två sidor av ett mynt.

Alltså det här med hösten är som ett mynt. Den har två sidor. Den ena sidan är vacker, färgsprakande och solig. Den andra sidan är trist, grå och deppig. Två så helt olika sidor som för med sig väldigt olika känslor. Idag när jag vaknade med en kropp som har ont i varje led och regnet dessutom öste ner kände jag för att ligga kvar där med täcket över mig och låtsas som jag inte har några ansvar. Nu på eftermiddagen skiner solen och trots värken i kroppen har jag promenerat på den fina kyrkogården vid Stellas skola tillsammans med barnen. Samma dag. Två olika känslor.

Symötestisdag - hej igen!

Jag har inte varit så delaktig i symötena under sommaren men jag har följt er andra i det ni har gjort. Jag är väldigt imponerad av "Värma liten" projektet. Fantastiska ni som lagt ner så mycket tid på det!

Själv har jag inte sytt något alls under hela sommaren. Jag har faktiskt inte haft lust men nu börjar det pirra i fingrarna och då är det ju väldans tur att sömnadskursen jag ska gå i höst började igår. Det var så roligt att komma tillbaka till skolan och komma igång. Nu ska jag använda mina mönster som jag ritade i somras, till viss del i alla fall. Jag tror att jag ska försöka hinna sy tre plagg men vi får se hur det blir med det. Som examen ska man redovisa ett plagg för resten av klassen. Läskigt! Jag är den som är mest nybörjare av alla i klassen vilket man kanske skulle kunna tro att jag tycker är jobbigt men det gör jag inte. Det är så intressant att höra deras tankegångar och det ska bli ännu mer spännande att se hur det de ska sy kommer bli.

Det första jag ska sy är en tunika i romantisk stil. I sådant där fladdrigt tyg som egentligen passar bäst på en sommaräng men jag har velat ha en sådan länge och de som finns i affären får mig att se ut som ett hus så nu ska jag sy en som passar min kropp. Jag påbörjade mönstret igår och i veckan ska jag handla tyg.

Dessutom börjar jag få idéer för julsaker som jag vill sy. Eftersom jag har en son som älskar bollar så känner jag att det där med julgranskulor i granen i år känns lite för vågat så jag ska helt enkelt sy allt pynt har jag tänkt.

Det känns som höstens syprojekt är planerade och att jag inte kommer gå sysslolös.

Kurs igen.

Nu ska jag alldeles strax åka iväg på kurs. Sömnadskurs den här gången. Nu ska jag sy upp kläder från de mönster jag ritade i somras. Det ska bli superroligt. Jag har skrivit ner vad jag vill sy och i veckan ska jag iväg och köpa tyg. Det ska bli så roligt att sätta sig vid symaskinen igen.

Jippi!!

Tavlor.

I lördags var vi ju en sväng på Ikea. Det var inte meningen att jag skulle köpa något utan vi skulle bara titta och Noel skulle få springa hur mycket han ville. Så blev det men hem kom två tavlor och två tavelramar. Jag fastnade för dessa direkt och de kommer se väldigt fina ut på väggen i trappan. Där är väggen brun så det kommer bli helt perfekt. När de kommer upp vill säga.

Elektronikpill.

I dag har jag utrymt huset för att mannen skulle få en dag för sig själv. Ensam. Lugn och ro. Lördag är min sovmorgon vilket det fick bli idag också men jag tog mig ur sängen tidigare än vad jag brukar och skickade mannen i säng - Lägg dig en stund till du. Jag packade lite bra att ha saker och skrev en lapp till mannen med instruktionen att ta det lugnt och bara göra onödiga saker. Noel och jag åkte iväg till finaste Lisa och tillbringade dagen med henne och lille Espen. Massor med rolig lek både hemma hos henne och på Ikea blev det.

Mannen har tillbringat dagen med att göra saker som han tycker om att göra och har längtat efter att ha tid till. När mannen får tid sätter han sig och grejar med elektronik. Idag har han undersökt motorstyrningen till sin nya elcykel. Kretskortspill med andra ord. Och så har han grejat med värmen i huset som förberedelse för vintern. Lite sådana saker som min man blir lycklig av.

Ikväll har jag tänkt att han ska få lite massage. Det är lyx ska jag säga. Jag masserar aldrig för det klarar inte mina armar av men jag får massage nästan varje dag eftersom min kropp behöver det. Men idag är det mannens dag och även han behöver få skämmas bort lite ibland så då får lilla jag offra mig lite. En hel dag av slapp för mannen med andra ord. Han jobbar så hårt varje dag och får sällan bara vara så det är han verkligen värd. Bästa mannen i världen!

Då kör vi fredagskväll.

Finhösten.

När solen skiner så fantastiskt som idag och luften är skönt hög och krispig då måste jag ge mig ut och bara njuta. Noel följde förstås glatt med. Han promenerade på och plockade upp varje pinne han såg och plaskade i lerpölar. Den här delen av hösten kan jag leva med. Den är fin och glad. Om en månad inte så mycket.

Det fanns massor med svamp längst med stigen. De flesta oätliga men vackra. Den här var bara gigantisk stor så den fick komma med på bild.


Löven börjar sakta att skifta färg men än så länge är det mesta fortfarande grönt vilket gör mig lycklig.


Det lät uppe i träden precis överallt och det regnade skal från ekollon. Ekorrarna jobbar hårt i dessa tider. Ni ser den eller hur? Den lilla ekorren.


Och här har vi fotomodellen Noel som tittar fram bakom ett av många träd han undersökte idag.

Jag hoppas på många fler dagar som den här så att jag kan gå ut och andas mer av den underbara luften.

Energitjuvar.

De senaste veckorna har jag tänkt på det här med energitjuvar. Vad eller vem är det som stjäl min energi och gör mig orkeslös? Jag kan komma på väldigt många situationer som dränerar mig på energi men inte direkt många personer som gör detsamma. Det sistnämnda gör mig glad för det betyder att de jag har omkring mig är de bästa som finns.

Situationer som stjäl av min energi är ganska många. Ett exempel är när det tillkommer en massa extra saker på min lista som jag inte alls har planerat för. Sakerna behöver inte vara betungande alls men genast ökar min stressnivå till tusen och jag får väldigt svårt för att fokusera. I och med att min energinivå är väldigt låg som det är så blir det väldigt påtagligt för mig när något sådant händer. Jag blir genast så trött att jag inte kan hålla ögonen uppe och jag kan inte se positivt på något plötsligt. Mycket irriterande. Detta är en väldigt banal energitjuv men tillräckligt jobbig för mig. Den här situationen hamnar jag i var och varannan dag så jag har lärt mig att hantera tröttheten som den för med sig ganska bra. Man tror ofta att energitjuvarna är tydliga och självklara men så är det inte. De kan vara väl förtäckta så det kan ta en stund att lokalisera. Förr älskade jag att titta på Cityakuten. Det var en serie jag bänkade mig vid men efteråt kände jag mig alltid lite konstig. När jag började höra talas om det här med att man kan bli snuvad på sin energi utan att man själv gör något förstod jag att det var det som var fallet med Cityakuten. Dess spinnande kamera och snabba repliker, vilket inte uppfattats som irriterande av mig, var det som gjorde mig trött. Jag slutade titta på serien efter det.

I mitt sökande efter energitjuvar har jag hittat många i mitt vardagliga liv. Gnälliga barn suger mycket energi men om jag är utvilad så blir det inte lika illa. Disk i hög på diskbänken är numera helt förbjudet. Ingen nyhet för min del alls men istället för att gå och irritera mig på disken så har jag kommit fram till att det går bra om den står i diskhon istället så bänken ser städad ut. Ett enkelt litet knep. Lika stökigt men trevligare för ögat. Man får helt enkelt analysera vad det är som triggar tröttheten. Vad suger energi. Det är inte alltid det man tror det är och man blir ibland förvånad över vad det kan vara. Självklart är det så att sömn och kost påverkar väldigt mycket och på den fronten finns alltid plats för förändringar. Här ändrar och fixar jag mest hela tiden för att finna det som är bäst. Som kvällsmänniska är det svårt att komma i säng i tid men jag vet att jag måste så jag ska skärpa mig på den fronten.

När det gäller personer som är energitjuvar har jag läst att man ska se till att sluta umgås med den personen men det fungerar ju förstås inte alltid i verkligheten. Tycker man inte om sin chef men älskar sitt jobb så säger man ju inte upp sig. Man får helt enkelt finna sätt att umgås med den personen utan att låta energin flöda bort från dig på ett negativt sätt.

I en bok jag läst om detta finns en lista på de sju största energitjuvarna. Så här ser den ut:

1. Att inte sova tillräckligt.
2. Att äta tomma kalorier, skräpmat och snabba kolhydrater.
3. Att sitta stilla mycket.
4. Att andas in förorenad och/eller syrefattig (ovädrad) luft eller att andas på fel sätt.
5. Att befinna sig i situationer som ger känslor av förvirring, desperation och hopplöshet. Framför allt om man känner maktlöshet.
6. Mobbning - att bli utstött ur den sociala gemenskapen eller att ha en känsla av att inte vara behövd.
7. Att sakna en djupare mening i livet och/eller att gå igenom en stor personlig förlust

Inga stora nyheter tycker jag men det är bra att påminnas ändå. Jag har kommit fram till att söka energitjuvar har gjort nytta i mitt liv. Det gör skillnad när jag på kvällen kan lokalisera vad det var som idag gjorde att jag blev extra trött och sedan fundera på om det är något jag kan förändra eller om jag behöver ändra min inställning inför nästa gång det händer. Det är nyttigt att analysera sig själv ibland och också att fundera på om jag är en energitjuv eller om jag sänder energi till de omkring mig.

Boken heter: "Finn din energikod" av Sanna Ehdin

Minnesförlust.

I dag hade jag tänkt skriva ett långt inlägg. I går planerade jag det. Jag hade det i mitt huvud och allt lät väldigt bra därinne. Jag hittade fina formuleringar och tyckte att jag nog skulle kunna få till det. Sedan när jag satte mig här på morgonen för att faktiskt skriva så kunde jag inte för mitt liv komma på vad det var jag skulle skriva om. Jag har gått hela dagen och försökt komma på det men det är som bortblåst. Jag vet ju att jag har väldigt dåligt minne men förstod inte att det var så här illa. Hur kan hela meningar bara försvinna? Jag har ingen som helst aning. Ni får helt enkelt hålla till godo med detta lätt förvirrade inlägg idag och så ska jag se till att lägga mig tidigt och hoppas på att min hjärna har startat om under natten och blivit normal igen till imorgon. Jag lovar inget men hoppas kan man ju alltid.

Varning för skratt.

Om du inte har läst detta så gör det genast. Det är något av det roligaste jag någonsin har läst tror jag. Se till att ha kissat innan du läser och ha en näsduk i beredskap. Du kommer skratta så tårarna sprutar. Ja, i alla fall gjorde jag det.

Dagens Ploppbus.

"Rinnar" ute.

Vilket oväder vi har. I går när vi skulle åka en sväng till farmor och farfar konstaterar Noel glatt: "rinnar ute". Han är väldigt fascinerad av regnet och tittar ofta ut för att se om det regnar eller inte.

Vad vi ska hitta på denna stormiga dag det vet jag inte men det får bli en inomhusaktivitet. Ut känner jag inte för att bege mig.

Minnen från en hemsk dag och måndagslistan.

Gårdagen gick bra. Inga hemska händelser med hus som rasade eller plan som störtades. Den 11 september är en dag som jag traditionellt håller mig hemma helst liggande i min säng. I går fick jag göra ett undantag eftersom det var söndag och då är det gå i kyrkan som gäller och det hoppar jag inte över för att jag känner mig skrockfull. Jag är tio år senare lika tacksam som jag var då för att jag klarade mig undan så bra som jag gjorde. Tacksam för att jag befann mig på rätt plan i luften och inte i ett av de som kapades. Tacksam för att jag lyssnade till rösten inom mig som sa att jag inte skulle bege mig in i NY utan fortsätta till min planerade destination trots att det skulle innebära många långa timmar av väntan på flygplatsen. Gårdagen var en bra dag men jag kommer aldrig glömma känslan som var då för tio år sedan. Den var förlamande.

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• jag känner mig mycket friskare och att det onda i lungorna inte blev lunginflammation.
• biobesöket som vi var på. Det var riktigt roligt.
• jag har goda vänner som ställer upp när jag behöver hjälp.
• helgen varit lagom lugn men vi ändå har hunnit med att göra lite saker.
• Noel inte slog sig när han ramlade i trappan igår.
• vädret varit fint och man känt lite sommarkänslor.

Jag har lite att göra denna veckan men det mesta är trevliga saker som jag inte har något emot. Det finns gott om utrymme för att göra vad jag känner för och ta det lugnt. Jag har en bok jag skulle vilja hinna läsa klart och lite skrivande som ligger på efterkälken. Jag tror jag ska göra ett försök att få det gjort denna veckan.

Låtsas som ingenting.

I dag håller jag andan. Låtsas som ingenting.Jag tänker inte. Jag låtsas som det regnar (hmm, eller det vänta det behöver jag inte låtsas). Jag tänker göra det jag brukar göra på söndagar och inte låtsas om vad det är för datum. Inte en tanke åt det alls. Jag håller andan.

Smurfarna.

I dag är det detta som gäller. Smurfarna. Bio med Stella och en kompis till henne. Popcorn. Biomörker. Glasögon.

Hösten.

Jag erkänner! Även jag kan känna att hösten är här. Luften har blivit lite kyligare och solen ligger lågt. Allt känns lite krispigare på något sätt. I trädgården blommar de sista blommorna för säsongen och vissa träd har börjat tappa sina löv.

Men det som är det främsta tecknet för hösten är ändå alla tankar som virrar runt i min hjärna. Hur ska hösten bli? Vilka aktiviteter ska vi sysselsätta oss med? Hur många påsar med värmeljus behöver jag köpa hem? Kommer jag klara mig på bara mörk choklad på kvällarna eller är det lika bra att jag struntar i tankarna om att inte äta något godis alls? Hur snabbt kommer tiden att gå fram till jul? Ska jag bara göra julklapparna själv i år eller ska vi köpa? Vad ska vi ha för tema på Stellas kalas? Kommer jag hinna köpa alla födelsedagspresenter och julklappar till barnen under oktober månad som är mitt mål varje år?

Ja ni hör ju. Det är höst. Nu kommer alla ljus fram, filtarna läggs i soffan och raggsockarna hamnar på fötterna istället för i lådan. Nu ska det mysas i massor.

En prima dag.

Det blir inget fint positivt inlägg idag heller. Nu har hostan kommit. Den där sorten som kommer ändå ner från tårna och river ut lungorna ur kroppen. Mina lungor ömmar och det är lite svårt att andas. Vanligt för mig när jag är krasslig men inte ett dugg kul. Lunginflammation har jag haft en gång och i jämförelse med det är detta en dans på rosor. Om jag kunde skulle jag ligga i sängen och sova hela dagen men det kan jag inte. Jag ska springa efter en nästan tvååring hela dagen, hämta fina tjejen från skolan, köra henne till ett kalas i eftermiddag och sen hämta henne igen. Någon städning blir det inte idag heller men lite middag skulle sitta fint. Jag är oerhört tacksam att födelsedagspresenten är inköpt. Att jag tog mig i kragen och gjorde det igår och inte lämnade det till idag. Hade jag behöver göra det idag hade jag antagligen dött men nu slipper jag det.

Jag tror att dagen trots allt kommer bli prima. Jag har en skön soffa att ligga i och titta på Rorri racerbil en hel dag är ju inte så illa. Dottern kommer ta hand om mig fint när hon kommer hem. Förmodligen kommer hon hålla mig sällskap i soffan och har jag tur gör hon mig en macka eller två och sedan hjälper hon mig att laga middag. Det blir bra.

Helt logiskt.

Så eftersom jag har nästan 40 graders feber nu så är det helt logiskt att åka iväg med mannen som ska provcykla en elcykel som han kanske ska köpa. Och sen dessutom möta upp med en kompis på shoppingcentret för att köpa födelsedagspresent till kalaset som Stella ska på imorgon. Kompisen kommer för min skull så att jag kan gå in i leksaksaffären utan en Plopp och eventuellt ta emot mig ifall jag svimmar.

Senare: Det gick bra. Jag svimmade inte. Nu känner jag av att jag har lungor vilket kanske inte är helt bra men det betyder oftast ingenting. Det går över.

Förkylnings-craving.

I dag är det tydligen naturell yoghurt och start som gäller. I massor. Jag som inte äter kolhydrater.

Bläig.

Jag som trodde att jag mådde bättre men nähänä. Nu har jag plötsligt 39 graders feber igen. Då orkar inte ens jag vara igång. Trettioåtta går bra men inte mer än det. Så golven får fortsätta att vara smuliga och den rena disken får bo kvar i diskmaskinen en stund till.

Jag har orkat att plocka ut allt ur skafferiet och ställt det på hyllor ute i förrådet. Mannen ska på jakt nämligen. Jakt på musingångar. Jag börjar nämligen bli trött på att ha möss i mitt skafferi. Jag kan tycka att de kan hålla till utomhus eller i alla fall i grannens skafferi. Att få ut alla specerier tog en stund kan man säga. Stella stod och langade saker till Noel som gick med sakerna till mig som stod i förrådet. En sak i taget i en timme. Jag ser det som ett steg i deras uppfostran. Ordning och reda och inga möss i skafferiet! Kanske får det bli familjens nya motto.

Nu ska jag sätta mig i soffan och sitta där tills mannen kommer hem och tar hand om barnen och ordnar med middag.

Solhälsning.

Jag avslutar dagen med att titta igenom en avslappnings-dvd som jag har. I morgon tänker jag börja dagen med att göra bort mig med lite yoga. Mannen ska vara med har jag bestämt. Det är så mycket roligare att se dum ut tillsammans med någon annan. Och så ska vi knacka oss på kroppen för att slappna av muskler. jag tror jag hoppar nog över övningen där man ska massera skalpen. Detta avslappnar inte bara utan är bra för hårväxten. Jag behöver då inte hår som växer bättre. Göra solhälsningar och knacka med andra ord.

Om man nu gör solhälsningen på morgonen betyder det att det blir soligt väder då? Det tycker jag det borde. Om det vore så skulle jag göra solhälsningen varje dag. Tolv gånger som är det mesta man ska göra.

Helgen som var och måndagslistan.

Jag har haft en underbar helg. Jag andades vila och avslappning. Njöt av tyst i öronen och sömn utan avbrott. Det var så som jag kan tänka mig att himlen känns. Rofylld. Mest har jag suttit i soffan och läst böcker eller bara tänkt men jag har även lagat middag till mina svägerskor, Rebecka och Lotten, och vi har haft en fantastiskt trevlig lördagskväll tillsammans. Vi satt i bastun där de andra njöt och jag som avskyr bastu våndades men jag satt där ändå. Lotten som gått massagekurser och har ett massagebord hemma masserade oss och allt jag kan säga är att denna lilla nätta tjej är stark som en oxe. Det är inte lätt att massera mig som är stel som en pinne och har en rygg hård som sten men hon knådade på som om det var ingenting. Jag är mäkta imponerad! Det har varit härligt att få lite tid för mig själv men nu är jag glad att jag är hemma med familjen igen även om jag typiskt nog blivit förkyld och känner mig väldigt hängig.

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• jag har fått vila min hjärna och resan till och från Stockholm har gått bra.
• jag har hittat så mycket fina kläder under mina shoppingrundor i veckan
• mitt hår är nyklippt och jag inte längre ser ut som om jag inte klippt mig på ett år.
• för fina kommentarer här på min blogg.
• återigen för min fantastiske man som är så bra på att ta hand om mig.

Den kommande veckan är ganska oplanerad. Jag låter den vara på det viset så får vi se vad den fylls med.

Ny energi.

Jag känner mig som en ny människa. Just nu i alla fall. Bilresan hem gick galant och hemma möttes jag av en glad Plopp och en snygg man. Supermysigt!

Imorgon börjar en ny vecka och jag hoppas att den påfyllda energin ska hålla i sig ett bra tag. Jag har massor med tankar på saker jag känner för att ta tag i. Vi får se hur det går med det. Glad är jag i alla fall.

Just nu.

Slappar, bastar, masserar och äter gott.

Tänker färdigt tankar.

Sitter i soffan hemma hos svägerskan och läser bok. Det är tyst och jag njuter!

Bilresan hit gick utmärkt. Lyssnade på musik och tänkte tankar från början till slut. Vilken känsla det är att ha tid att tänka klart och känna att lugnet sprider sig i kroppen. Fem timmar ensam i en bil ger så mycket utrymme för filosoferande. Kan inte säga att jag har kommit fram till sensationella saker men jag har några svar på frågor jag grunnat på ett tag på spåren. Det närmar sig. Två dagar till med färdiga tankebanor och jag kommer vara som en ny människa. Typ.

Jaja, jag tar och fortsätter mitt slappande.

Färdigpackad.

Det viktigaste är nerlagt i väskan. Snart sätter jag mig i bilen och kör till Stockholm i en massa timmar. Det ska bli trevligt.