Ingen sömn för mamman

I dag är min bebis inte nöjd. Han gråter för minsta lilla. Vill inte sova. Och vägrar rapa när det skulle passa bra att han gjorde det.

Pappan är sjuk och mamman är galet trött och undrar om hon någonsin ska få sova igen. Det var meningen att idag skulle vara dagen då den här mamman skulle få sova massor med timmar medan pappan tog hand om Mumin. Men nej, så blev det inte. Istället har mamman fulla ansvaret för bebis och pappan sover.

Och just idag väljer då alltså Mumin att vara missnöjd. Han som brukar vara snäll och lugn. Istället ska han sitta fast på mamman hela tiden.

Suck för sånna här dagar. Framför allt när de infaller helt fel dag.

God Jul! Merry Christmas!

God Jul till er alla!

Julen är den bästa högtiden på året. Mamman njuter varje minut. Det är så underbart att se Myrans förväntansfulla ögon när hon vaknar på morgonen. Det är fantastiskt att vakna med sin man vid sidan och i år med en Mumin liggandes på magen.

Förutom allt det mysiga med gran, julklappar och tomtegröt minns vi också speciellt anledningen till att vi firar jul. Julen är tiden då vi firar Kristus födelse. Den viktigaste personen i vår tid. Vår Frälsare som vi är tacksamma till för precis allt som vi har.

Nu ska vi ha vår traditionella julgranspicknick. Allså...man lägger duken på golvet framför granen och dukar upp julfrukosten där istället för på bordet. Sen sitter man där och äter och Myran får öppna sina morgonjulklappar. Hur mysigt som helst!

Vi önskar er en underbar julhögtid.


***
Merry Christmas to you all!

Christmas is the best holiday of the year. I cherish every moment of it. i love seeing my daughters eyes when she wakes up in the morning, it's so nice to wake up next to my husband and this year also with Noel sleepin on my belly.
Christmas is not only about the Christmas tree or presents. It's about our Savior Jeusus Christ that we owe everything to. We are so grateful to Him,.

It's time for Christmas breakfast here. Which we eat on the floor bt the tree in our house. It's always fun with a picknick!

Have a great day!

1-0

Ett kräk fast i fällan!

1-0 till Petterssons!

Små vidriga kräk i skafferiet!

Vi har fått kräk! Små vidriga möss med äckliga svansar springer runt i mitt skafferi och äter min mat.

De prasslar runt där som om det vore helt okej att vistas där inne. Som om det vore deras privata tillhåll. Men jag är av en helt annan åsikt. Skafferiet är till för mat som vi i vår familj ska äta. Vi har gärna gäster som äter av vår mat men då föredrar jag gäster utan svans.

Tillfället för dessa kräk att dyka upp är lite illa valt kan jag tycka då det ju ska lagas en hel del mat och bakas ett och annat. Jag vägrar att öppna skafferidörrarna så för varje sak jag behöver får jag ropa på Mikael som får ta ut det åt mig. Han är modig till skillnad från mig.

Han är så modig att han vågade öppna skåpet igår på natten när han hörde prassel där inifrån. Där inne sprang en omkring som stannade upp när han öppnade och tittade honom rakt i ögonen. Han sa inte ett ord. Mikael alltså. Inte ens ett litet skrik. Jag hade skrikit så alla i området hade vaknat och jag hade gråtit och hoppat.

Nä fy sjutton för kräk!
***
We have mice. Mice in the kitchen. I hate mice and I don't want them in my house. Mikael is working on killing them. I hope they die fast.

Bebisfötter

Finns det något mysigare än bebisfötter. De är så små, så perfekta och så otroligt pussvänliga.

Men sen så kommer ju de där tjocka låren om ett tag och de måste man ju bita i förstås. För att inte tala om rumpan.

Så jag vet inte vad som vinner faktiskt. Just nu är det fötterna för Mumin har ju inte tjocka lår än. Benen och låren ser mest ut som Kermits ben. Inte mycket att komma med med andra ord. Hur de där benen någonsin ska kunna användas till att gå på har jag ingen aning om.

***

I love small feet. Babies feet are so cute and kissable.

But I also love babies butts and their thighs when they get chubby.

Kurragömma??

Mamma, varför heter det kurragömma?
Ja du, det vet jag faktiskt inte. Man gömmer sig men vad kurra betyder vet jag inte.
Kanske kurrar det i magen?
Ja kanske.
Nä, det är nog att det kittlas i magen när man leker tror jag.

Helt underbart sätt att förstå ett ord. Varför det heter "kurra" kan man verkligen undra men nu tänker inte jag fundera så mycket mer på det för min femåring har ju hittat lösningen.

Julkonsert

När Stella var 10 dagar gammal var vi på julkonsert i kyrkan. Hon sov på min arm hela tiden.

I dag är Noel 10 dagar och vi ska till kyrkan på julkonsert i kväll. Pappan ska sjunga och vi ska lyssna.

Mysigt!

***
I went to a Christmas concert at church when Stella was ten days old.
Noel is ten days today and we are going to the Christmas concert at church tonight. Mikael is singing in the choir and we are going to listen.

Lite dåliga nyheter och väldigt väldigt goda nyheter!

Jag tror vi tar och börjar med de dåliga nyheterna. Det är alltid trevliga att avsluta med det som är bra. Tycker jag.

Den senaste natten var helt galen. Noel kunde inte sova för hans mage gjorde fasligt ont. Jag har aldrig sett en bebis ha så ont. Han skrek värre än jag någonsin hört en liten skrika och var stel som en pinne. Han hade så ont! Jag försökte febrilt att trösta honom. Stod och "studsade" med honom i famnen med fogar som skrek av smärta. Han grät, mamman grät förtvivlat och pappan grät han med. Av maktlöshet. Det var hemskt. Jag vet inte hur länge jag stod där och studsade. Jag vet att Mikael sa till mig att sätta mig ner eftersom jag hade så ont men jag kunde inte förmå mig att göra det. Till slut somnade han i min famn. Gnyendes!

Bar med honom till sängen för att lägga oss men ligga ner gick inte. Så mamman fick snällt sitta upp i sängen med liten Mumin i famnen. I tre och en halvtimme! Mikael och Mumin sov gott och jag satt vaken men bultande huvudvärk.

Nästa sovpass sov han lugnt och mamman fick äntligen sova hon också.

Så de dåliga nyheterna är att det verkar som lillen har koliktendenser. Men vi får se. Det kanske var en tillfällighet.

Och så de goda nyheterna. För detta är det bäst att ni håller i er för det är helt otroligt. Detta har fömodligen aldrig hänt i världshistorien. En myndighet som jag avskyr med en passion ringde och kom med goda besked och var samtidigt trevliga. En omöjlighet!

Igår ringde en kvinna från Försäkringskassan för att uppdatera mig i mitt ärende angående föräldrapenning. Har ni hört?? Hon ringde upp för att tala om hur det går. Kan de sånt? Dessutom lät hon hur trevligt som helst HELA samtalet. Hon var tålmodig och lyssnade till mina puckade frågor.

Hon gick igenom en massa siffror som jag förstås inte förstod något av men jag lyssnade. Sen när hon var klar med rabblandet av detta så säger jag: Och jag kommer att få lägsta föräldrapenning eller hur? Varpå kvinnan svarar: Onej, absolut inte. Du får bättre än förra gången. Att du varit sjukskriven skrivs av och tiden som du varit arbetslös ska du kompenseras för så vi uppgraderar din årslön för att följa löneutvecklingen som ju du missat.

Är det någon som fattar vad det hela betyder? Det betyder att jag kommer ha högre föräldrapenning än med Stella och att jag ökar min inkomst med många tusen jämfört med min a-kassa som jag har nu.

Jag la på luren och var i chock. En trevlig kvinna på försäkringskassan hade ring mig för att ge mig goda nyheter.

Det var det för denna gången.

Myrans tankar

I går när det var dags att lämna på dagis sa jag till myran att jag inte sovit inatt för Noel hade varit vaken. Jag kunde se kugghjulen i hennes hjärna sätta igång:

Men mamma, hur blev det morgon då? Du sov ju inte.

Ojojoj, tänkte jag. Nu gäller det att tänka snabbt:

Du sov ju gumman. (puh, hoppas den går hem)
Ah, vilken tur!

Lille Noel!

Här är han! Lillkillen som har flyttat hem till oss.

Helt nybakad

Att vägas var inte toppen men visst

är han söt?!

Vår gulsots pojke

Bara väldigt väldigt söt

Underverket är här!

Jag vet! Jag vet! Jag borde lägga upp bilder på underverket som kom till oss den 8:e december klockan 7.36. Han vägde 2985 g och var 50 cm. Men den här mamman är ganska trött och har inte riktigt hunnit gå igenom foton än.

Men lille Noel är helt underbar. Han äter, bajsar och sover. Precis som en femdagars bebis ska göra. Han är bedårande tycker vi och är så glada för honom!

Nu ligger han och sover bredvid mig i soffan iklädd tomtedräkt luciadagen till ära. Idag är dagen då han var beräknad att födas men vi såg till att han kom lite innan.

Lussegubbar

När det bakades lussebullar igår bestämde Stella sig för att göra några lite mer otraditionella varianter.

Hon gjorde en häst med sadel och en avbild av sin lillasyster Tintin. Båda är mycket lika originalen måste jag säga.

En häst
Tintin

Lussekatter

Det blev lussekatter idag. Känner mig oerhört duktig som orkade med det. Dom blev mumsiga.

Myrans tankar

Jag hinner inte alltid skriva ner vad Stellas alla fantastiska kommentarer. Det går inte med tanke på hur mycket hon pratar på en dag. För det mesta blir det att jag skriver ner saker som är komiska eller när hon kommer på något smart i något ämne som vi diskuterar. Men ibland kommer det en och annan riktigt genomtänkt fråga eller tanke. Sådant där som man kanske inte alltid tänker att en femåring går runt och grubblar på. Stellas senaste fråga i den kategorin var:

Mamma, jag vet vad höjd är men vad är bredd?

Det tycker i alla fall den här mamman var en rätt så ovanlig fråga från en femåring. Jag förklarade för henne och hon gick nöjd därifrån.

Sömn??

Skulle det vara helt omöjligt för min kropp att låta mig sova en natt i alla fall. Bara en ynka liten natt. En!

I natt har jag sovit mellan 04.00 och sisådär 05.30. Jag anser inte att det räcker. Det är för lite för mig. Resten av tiden har jag försökt vända mig i sängen, gått på toa så många gånger att jag inte har någon aning om hur många gånger det blev till slut och ja, inget mer egentligen.

Nu har jag huvudvärk och om möjligt ännu ondare i kroppen och jag har lovat myran att vi ska baka lussekatter idag. Just nu känns det som en omöjlighet. Vi får väl se.
***
Is it really that impossible for my body to let me sleep through just one night?
I only got 1½ hours last night and that is not enough for me. So now my body hurts even more which I didn't think was possible.

Pepparkaksbak

Det blev pepparkaksbak idag. Enkelt och roligt!

Stella var väldigt stolt över sina fina pepparkakor. Hon behövde inte speciellt mycket hjälp utan klarade det galant själv.

Imorgon tror jag att vi tar och bakar lussekatter!

***
We decided to bake ginger bread cookies today. Easy and fast to do.

Stella was very proud of hers and had a great time.

Trött, trött, trött

Nu är jag trött. Väldigt trött.

Kroppen orkar inte så mycket mer. Den har ont och vill vila. Hjärnan är också trött och vill tänka på andra saker än: när kommer den här bebisen ut?

Men jag har lite saker kvar som jag vill få gjort innan Uffe kommer. Jag vill baka lussekatter, julpyssla med Stella och ta fram julkrubborna.

Detta ska jag försöka få gjort trots trötthet.

Magsång och fotbollsspel

I går lyssnade vi på julsånger. Stella var på toppenhumör och dansade runt i vardagsrummet och sjöng högt och tydligt.

När hon studsat runt en stund stannade hon vid mammans mage och började sjunga julsånger för bebisen och sa till den att komma ut för hon vill spela fotboll.

Vi får väl se om det förslaget kan locka ut "Uffe"

***
Stella is singing Christmas carols to the baby and telling it to come out so they can play soccer.
Let's hope that proposal makes the baby want to come out!

Advent!

Nu börjar det verkligen kännas! Julen har smugit sig in i hemmet och det är så underbart mysigt.

Vi har pyntat och grejat här hemma i flera dagar. Mikael har sett till att adventssjärnorna i vardagsrumsfönstrena har fått kontakt med hålen i väggen och jag har lull-lullat. Det har tagit tid för jag har varit tvungen att sätta mig ner var femte minut och sitta i en kvart men det blev gjort i alla fall.

Nu är det adventigt, juligt och helt rätt nivå på mysfaktorn. En massa änglar har hittat sina platser. Till advent är det änglarna som får komma fram. Tomtarna är välkomna till lucia. Det är regeln. Vid lucia kläs även granen!

Och så måste jag faktiskt tala om att inför advent måste man ju faktiskt tvätta fönstrena hemma så det gjorde jag minsann i torsdag. Jepp, jag helt själv. Jag stod på en hög pall och tog tag i alla fönster i vardagsrummet. Jag hoppas verkligen att ingen såg mig för det måste ha sett väldigt roligt ut. En gravid flodhäst på en pall kan inte vara annat än komiskt. Men det blev gjort och jag är nöjd.

Så nu när det är gjort kan bebisen få komma. Den är välkommen precis när som helst. Om en kvart eller så skulle sitta ganska fint.

Njut nu ordentligt i adventstiden!

Pynta!!!

I dag ska det pyntas Advent! Jippi!

Ljusslinga

I dag har det första julpysslet hittat ut.

Mikael satte upp en ljusslinga över entrén. Det blev hur fint som helst men det var inte lätt att få till. Det krävdes två personer för att få upp granriset på stuprännan och jag är ju inte direkt behjälplig men jag försökte allt stå på en hög pall. Jag gjorde så gott jag kunde. Men det visade sig att sätta granriset på stupröret inte gick så bra som vi hade hoppats så Mikael hittade snabbt en annan lösning på det hela. Han fick till slut upp allt där det skulle vara med lite hjälp av grannen som fick lite panik när hon såg mig stå på en pall.

Så nu lyser det fint när man kommer hem till oss. Mys mys!

Tacksamhet

I morgon firar man Thanksgiving i USA. En högtid som jag tycker väldigt väldigt mycket om. Mest för då äter man kalkon i massor och jag ÄLSKAR kalkon.

Men eftersom jag är här i Sverige så får jag vara utan kalkon imorgon vilket känns hårt. Mycket hårt. Jag tror jag kommer att deppa hela dagen faktiskt.

På Thanksgiving brukar de flesta familjer ha som tradition att varje familjemedlem säger något som de är tacksam för. Man får inte säga självklara saker som familjen eller mina barn. Det är för enkelt. Nä man får allt tänka efter lite mer än så. Jag tycker att det är en bra tradition. Vi borde göra oss lite mer medvetna om allt bra vi har i vårt liv. Vi har så oerhört mycket att vara tacksamma för. Det gäller bara att påminna sig själv om det lite oftare. Vi går runt och klagar på allt alldeles för mycket i vår vardag. Just nu gör jag inte så mycket annat än klagar faktiskt men jag tänker hävda att det får man när man är så höggravid som jag är. Men jag har så mycket att vara tacksam för att det nog inte går att få ner det i skrift men jag ska göra ett litet försök.

* min familj (ja, jag vet men det måste sägas)
* min underbar lilla fantastiska myra (jepp även det måste sägas)
* magen - tänk att det ligger en färdig människa där inne som för tillfället laddar för att komma
ut (du är välkommen precis när som men gärna om sisådär en kvart är okej)
* min fantastiska man vilket ju är självklart men det jag är sååå tacksam för är att han tar hand
om mig, han står ut med mitt gnäll, han gör saker i huset så det blir fint, han lyssnar på mig.
* att jag har ett fint hus att bo i och att jag får lov att pyssla om det för att det ska vara fint
* att trots att Mikael är arbetslös så håller vi oss glada och gör allt vi kan för att klara oss utan
pengar. Det är underbart att ha någon att dela en sådan situation med.
* jag är tacksam för styrkan som min tro ger mig. Att med hjälp av den kan jag klara av precis
allt för jag vet att jag aldrig är ensam.
* mina vänner som jag kan vara mig själv inför. Att ha goda vänner är verkligen en välsignelse.
* att jag trots att jag har ont precis överallt ändå är glad och lycklig.

Det får räcka för nu. Det finns så mycket mer som jag är tacksam för men det skulle bli ett inlägg som skulle bli evighetslångt så ni får nöja er med detta.

Tänk efter en liten smula extra så ser ni allt det som är bra i ert liv. Livet är jobbigt men det finns alltid något som lyser upp det.
***
It's Thanskgiving in the States tomorrow. A holiday that we do not celebrate here. I love Thanksgiving. Probably because you eat turkey and I LOVE turkey.
I like the tradition where everyone says something they are thankful for. We need to remind ourselves about that a little more often. We have a tendency to complain a lot which is something I do a lot nowadays but I argue that I can because I am pregnant. But I do have many things that I am thankful for. More than I can write here so here's a short list:
- my family
- my wonderful Stella
- my belly - it's amazing that there's a baby ready to come out in there
- my fab husband for being such a big help
- that I have a nice house to live in
- for the strenght that my faith gives me. I can do anything because of it and I know that I am
never alone.
- thankful for my friends. It's a real blessing to have good friends.
- that I am happy even though I am in pain

So stop for a second and think about all the good in your life.

I väntans tider...

Det är samma sak varje år. Jag längtar så jag nästan blir galen på att få börja pynta. Jag älskar julen!

Nu väntar jag på att det ska bli onsdag eller torsdag då jag ska pynta advent här hemma. Det ska bli så mysigt att få upp ljusstakar och stjärnor i fönstrena. Lite annat pynt kommer allt också att plockas fram men inga tomatar riktigt än. Dom får vänta fram till lucia i alla fall. De tassar fram ur vråna i samband med att vi klär granen här hemma.

Det blir vår första jul här i vårt hus. Det kommer blir hur mysigt som helst tror jag.

Igår kunde jag inte hålla mig borta från julskinka längre så vi åkte till Ica och köpte. Sen satt jag här och mumsade skinkmacka med julmust till. Julkänslan satte in direkt.

December är verkligen underbar och jag tänker njuta mig igenom den!

Sömnlös i Frölunda

Det har varit en intensiv helg. En aning för intensiv för en höggravid person som mig.

Nu är det måndag förmiddag och jag sitter i sängen och är övertygad om att det inte finns en del av min kropp som inte har ont eller är bortdomnad. Det här med att sova på nätterna är rena skämtet. Det går inte överhuvudtaget. Jag somnar snabbt men sen vaknar jag vid varje vändning, kramp i vaderna och/eller av helt bortdomnade händer. Eller så vaknar jag bara för att man kan vakna. Visst, det är bra inför det som komma skall men alltså vore det inte bättre om man sov bra före bebisen kom så att man var lite lätt utvilad istället för ett vrak. Ett vrak blir man ju ändå sen när man ska vara uppe på nätterna. Skillnaden då är att man är uppe med ett mirakel till bebis och det känns relevant. Nu är det bara en kropp som helt enkelt har lagt av som stör.

Men helgen har varit bra. Vi har firat myran med min familj och vi har varit hos Mikaels föräldrar på middag. God mat och trevligt sällskap är aldrig fel.
***
It's been a hectic weekend. A little too much for me.
It's Monday now and I'm sitting in my bed convinced that there is no part of my body that's not in pain. And this whole thing with sleeping at night is totally impossible. Wouldn't it be better if I could sleep nog so I'm not totally exhausted when the baby comes? I won't sleep then either but at least I will be up at night with a little miracle.
But it's been a good weekend. My familly was here to celebrate Stella and we had dinner at Mikaels parents too. So good food and nice company.

Vill inte mer...

Nu är jag trött på det här. Riktigt riktigt trött! Jag vill inte vara gravid längre. jag är helt enkelt färdig med det nu.

Födelsedagskalas

Glad tjej väntar på sina kompisar

Julius

Vilhelm

Muffins med rosa frosting. Mums!

Saga tycker om det "josa"

Mycket glada kompisar!

I väntan på fiskedamm...

Titta godis!

Minstingen fick också vara med på kalas

***

Pictures from Stellas birthday party.

Myran fem år!!

En nyfödd myra
En glad femåring

Idag fyller myran en hel hand. Fem år! Stora tjejen.

Hon har pratat och tjatat om sin födelsedag i månader nu. Det har pratats om allt från vilken tårta hon vill ha till att hon inte vill önska sig vad hon ska få i present för då är det ingen överraskning. Men det absolut viktigaste är att på hennes kalas är det bara hon som bestämmer och hon får tårta först.

Till barnkalaset som är imorgon har hon beställt chokladmuffins med rosa glasyr på. Varje muffins ska ha ett ljus men det är bara hon som ska ha ett rosa i sin. Och så är det ett måste att få marsipan också. Inget kalas utan marsipan enligt Stella. Så det blir färgad mandelmassa till alla som de kan dega med och dessutom äta upp. Ja och fiskedamm och massa lek förstår.

Idag var den bästa presenten en alldeles egen kamera. Hon gick runt här hemma och tog kort på precis allt. Allt från skålar, sin cykel till innehållet i skafferiet. Man kunde höra henne muttra: "Nä, det var inget bra ljus" eller "Ja, det var bra ljus".

Mamman känner sig förstås lite nostalgisk som alltid på hennes födelsedag. Ännu ett år har gått och hon blir bara större och större. För mig känns det som det var igår som jag fick se henne första gången. Då när sköterskan väckte mig, eftersom jag varit sövd, och jag fick titta på henne. Det enda jag kunde säga var att hon var så söt men det har jag fått höra efteråt att det var hon inte alls utan jag var nog lite för groggy för att se hennes toppiga huvud. Men för mig var hon finast i hela världen. Jag minns också att jag inte var ett dugg förvånad över att det var en flicka. Det var självklart. Det hade jag vetat hela tiden. Tiden har flugit fram och nu är hon en livlig femåring med bestämda åsikter och glatt sinne.

Det hon gillar mest nu är att lära sig skriva och läsa, att leka med sina barbies och sina dockor och gosisar, bygga med klossar är en klar favorit också. Hon tycker om att se film, gosa med mamma i mammas säng, läsa böcker i massor, baka är toppen men äta smet är ännu bättre och leka med sina plastdjur är väldigt kul.

Min myra är verkligen den bästa ungen i hela världen! Så är det bara.

***

It's my little girls birthday today. She turns five.

Jag behöver potatis! NU!

Suck! Jag är superhungrig men har ingen som helst energi att tillaga något att äta. Mackor funkar inte. Det är jag för hungrig för. Nu måste det vara riktigt mat som verkligen lägger sig i magen för att mätta den här mamman.

Jag behöver potatis! Riktig mat. NU!!

Sånt där elektriskt

Mikael sitter och pratar med min pappa i telefon. Det ska dras om el i tvättstugan. Det är något de båda kan. Så nu pratas det termer och massa hokus pokus. Jag är inte övertygad om att de själva vet vad de pratar om. Det kan inte vara möjligt för orden de använder kan inte vara riktiga.

Ett exempel: de pratar plintar. Vad jag vet är det något livsfarligt som man hoppar över i gymnastiken.

Så ja, vi får väl se hur det här ska bli!

Besöksförbud...

Jaha, nu har de infört besöksförbud för syskon på BB. Hur kul är det? Så nu är man lite lätt irriterad så här på lördag förmiddag.

Får helt enkelt smuggla in Myran på BB när det är dags.

Mest läskigt faktiskt!

Då har Stella fått spruta!

Idag var det dags. Dags för vaccin för en liten tjej. Jag har bävat för att berätta att hon ska få en spruta men när jag väl berättade för henne rörde hon inte en min. Men det var nog för att jag talade om för henne att Lovis och Julle skulle ta sin spruta samtidigt så de skulle leka en stund i väntrummet.

Jag förväntade mig kaos. Barn överallt och gråt i massor. Jag hade fel. Det var ganska lugnt och vi fick komma in efter kanske en kvart. Stella var lite reserverad och inte helt säker på om det var det här hon ville men hon satte sig snällt i mitt knä. När sticket kom började hon gråta lite och sa att hon visst tyckte att det gjorde ont. Gråten gick över ganska så fort. När det var klart fick hon välja ett klistermärke. Hon valde ett med söta hundar på.

Hennes sammanfattning av det hela:

Det gjorde lite ont men det var mest läskigt.

Det är allt en duktig tjej jag har!

Det här med tvättstuga...

Vi har en tvättstuga. Den är väldigt liten och med mycket dum planlösning. Detta har gjort att det fortfarande råder ett kaos därinne.

Att bestämma vart saker ska stå har visat sig vara minst sagt ett problem. Hur vi än tänker och klurar så finns det ingen perfekt lösning. Det är alltid något som inte blir helt rätt. Det svåraste har varit att komma underfund med vart bänkskivan som vi har tänk att ha därinne ska sitta. Det som avgör är vart maskinerna står. Man kan få mycket bänkskiva eller lite bänkskiva beroende på vart tvättmaskin och torkskåp ska stå. Men så är ju frågan om torkskåpet verkligen ska vara kvar eller om det ska införskaffas en torkumlare direkt. Jag vill bort med torkskåpet men det vill inte mannen. Problem!

Eftersom jag har en lååååång bänksiva sen innan som för tillfället förvaras av två snälla snickare och vi ska hämta den helst imorgon så måste vi veta vart skivan ska sitta. De snälla snickarna ska nämligen kapa den enligt våra önskemål.

Förstår ni dilemmat?

Igår satt jag på en stol inne i tvättstugan från kl 22.00 till kl 01.00 och diskuterade med min man om hur vi ska göra. Jag pekade och han flyttade på saker. Jag tror att alla sätt är beprövade nu men jag är inte helt säker. Jag var väldigt snurrig i huvudet mot slutet och har en del minnesluckor gällande alla förslag som vi kom fram till.

Nu har vi en lösning som vi får köra på för nu orkar jag inte tänka mer. Jag har inga fler idéer och tiden börjar ta slut. Slutresultatet blev i alla fall att vi behåller torkskåpet och när vi köper torktumlare så får båda två plats. Vilken fantastisk kompromiss!

Hur många timmar som lagts på denna tvättstuga kan jag inte svara på. Men det är måååånga!

Längtar till jul...

Jag har just gjort mitt första julpyssel för i år. Ett pyssel som legat och väntat i ett par år på att bli klart. Idag var dagen då det var dags tydligen.

Jag längtar så till jul nu. Börjar känna att julkänslan börjar infinna sig redan. Första julmusten är drucken och ett antal pepparkakor ätna. Och en och annan skumtomte.

Sen att många anser att det är tidigt att känna julandan redan det bryr jag mig inte om. Jag älskar julen och hela december är jul för mig. Därför blir november den månaden då förberedelserna ska göras så det bara är att njuta hela december sen. Då ska det göras julsaker som att baka, pynta och mysa. Inte jaga julklappar.

Snart, ganska snart är december här!
***
I love Christmas so I have allready started planning for it. I've finished a chrismasproject today that I started a few years ago and I could feel the christmas spirit.
I know that most people don't think it's time for christmas yet but I do. November is the month to prepare and december is when we celebrate every day.
December is here soon, very soon!

bebis vs tid

Idag åkte jag till Skroten med min syster, lilla Emmy och Stella. Skroten ligger i Kinna och de säljer tyger. Bra tyger, till väldigt bra pris. Ett mycket bra ställe att åka till om man tycker om att sy men inte vill att tygerna ska kosta en förmögenhet.

Nu tänkte jag inte prata om tyger utan om en sak som jag inser att jag har glömt. Jag har glömt hur mycket längre tid allt tar när man har en liten bebis på fyra veckor. Man ska se till att bebisen är matad och mätt, byta blöjan, se till att den har tillräckligt med kläder på sig, spänna fast bilstolen i bilen och sedan se till att den lilla sitter bekvämt och är nöjd. Detta tar minst en timme men förmodligen mer.

Detta gav mig en liten panikkänsla. Om ett par veckor kommer mitt liv också se ut så. Jag har ju vant mig vid en myra som fixar allt det där själv. Självklart med viss hjälp av mig men under tiden som hon klär på sig och pillar med sitt så kan ju jag ta hand om mig och så simsalabim så är vi klara samtidigt.

Nu ska jag vänja mig vid att att allt ska ta längre tid och att jag inte kan duscha, klä på mig eller äta när jag själv anser att det passar mig. Utan allt det där gör man enligt ett litet mirakels tidtabell.

Ojoj, hur ska det gå?

Stella ritar fars dag teckningar

Äntligen! Min Stella har mest ritat en massa streck när hon ritat. Planlöst.

Ikväll undrade jag om hon ville rita en teckning till sin pappa och en till Mikael på fars dag. Det tyckte hon var en bra idé. Jag tänkte att nu blir det två nya teckningar med streck på men där hade mamman fel.

Istället ritar hon en teckning med sin pappa på tillsammans med katten Ryssland och hunden Ella. Och en teckning med Mikael på som knackar på dörren i Vallda. Både pappan och Mikael har gigantiska mössor på huvudet och färgglada tröjor.

Mamman är lycklig. Det har lossnat!

Stella Studsboll

Min lilla myra är mest en studsboll nuförtiden.

Hon kan inte stå still en sekund. Hela hon hoppar okontrollerat. Hoppar hon inte så springer hon och gör hon inte det så hänger hon i trappan och tränar på att bli stark. Och är det inte hon som hoppar så är det hennes gosedjurskanin som hoppar runt och är busig så hon måste stänga in den i tvättstugan för att bli snäll (nä, jag har aldrig stängt in myran där).

Hon har ju alltid varit väldigt aktiv. När hon var några månader och andra barn i hennes ålder låg i mammas famn stod hon upp och hoppade. Så jag är inte förvånad alls, mer fascinerad av den mängd energi en, snart, femåring har. Energin tar liksom aldrig slut. Jag blir trött bara av att titta på henne studsa runt i huset.

Själv är hon inte medveten om att hon hoppar. När hon ska berätta något för mig och hoppar samtidigt så mitt huvud går upp och ner får jag säga till henne att stå still. Hon förstår inte vad jag pratar om. Hoppar jag??!!

Så ser det ut här hemma alltså. Studsboll överallt...

I-landsproblem

Känner mig lite smått upprörd. Idag tvingade messenger, msn, mig att ändra version. Jag gillar inte den nya så jag har med mening hållt kvar vid den gamla. Nu måste jag ha den!

Dumma msn!

Sagt av myran

Idag i bilen på vägen hem från dagis:

Så vad har du tänkt göra när vi kommer hem?
Jag vet inte riktigt.
Leka kanske?
Kanske leka. Eller behöver du hjälp med något mamma?

Kommer jag få höra den frågan när hon är 15 år tror ni?

***
In the car on our way home:

So what do you want to do when we get home?
I'm not really sure.
Play maybe?
Yeah, maybe play. Or do you need help with anything mom?

Will she ask me the same when she is 15?

Gekås

Igår var vi på Gekås. Igen! Jag kom fram till att det var ett av de sista tillfällena inför bebisens ankomst så vi satte oss i bilen och körde neråt.

Denna gången skulle vi mest handla mat. Alltså majs, knäckebröd och sådant som går att förvara under längre tid. Hemförråd. Och det skulle handlas in godis för julen och en massa julmust. Vi hade lite annat på vår lista såsom julgardiner och julgransmatta. Småsaker som behövs för att pynta hemma inför julen som jag nu ser fram emot sååå mycket.

Det annorlunda med den här gången var att allt vi hade på listan fanns att köpa! Det är inte något som händer speciellt ofta. Vi hittade två saker som Stella ska få i julklapp som vi fick strunta i när vi handlade i lördags för det var på tok för dyrt. Bara för de två sakerna var hela resan ner värd pengarna. Jag kände mig upprymd hela kvällen av den anledningen.

Det var en lyckad shoppingresa helt klart!

idag...

Nu ska vi åka och leka med kompisar och titta på ny bebis!

Trött söndag

Idag är jag väldigt trött. Jag ligger i min säng trots att det är söndag.

Igår fick vi gjort en del vettiga saker. Vi var iväg på Toys r Us och köpte klart alla Stellas födelsedagspresenter och julklappar! Tror jag. Det känns skönt att ha det avklarat så behöver inte det stressa mig. Jag kommer ju knappast kunna ränna runt i affärer i december.

På kvällen tog vi ännu en omgång i förrådet. Nu är det verkligen bara finliret kvar. Ställa allt där det ska stå. Det som tog mest tid var att sortera alla julsaker. Hjälp vad julsaker jag har samlat på mig. Jag måste vara galen. Fem lådor smockfulla! Men nu är det organiserat och jag tror jag har koll på vad jag har. Jag har sorterat det efter när i december sakerna ska fram vilket känns bra.

Senare på kvällen låg jag i sängen och tittade på film medan Mikael fortsatte med förrådet och tätade dörrar. Han är så duktig!

Idag blir det nog mest vila för min del. Orkar inte så mycket känner jag.

Jag är så glad att Mikael ska vara hemma med mig en stund framöver. Imorgon ska han till arbetsförmedlingen och anmäla sig och få iväg alla papper till akassan. Sånt där roligt som man får göra när man blir av med sitt jobb.

Nu ska jag kanske ta och äta lite frukost.

***
I'm so tired today so I am laying in my bed even though it's Sunday.
We got some things done yesterday. We went and bought all Stellas birthday presents and Christmas gifts. That felt good. Nice to have that done. I won't be able to run around and do that in December.
We also sorted all my Chrismas ornaments and other christmasy stuff. I have a LOT. Felt nice to get it sorted and packed smarter.
Now time for breakfast.

Ettårig bröllopsdag!!

Idag är det ett år sedan vi gifte oss. Det var lika underbart höstväder då som idag. Hög luft, sol och lagom kyligt.

Vissa säger att det första året som gifta är det jobbigaste för då ska man lära sig varandras egenheter och lära sig leva med dem. Jag håller inte med om det alls. Jag tycker att det att man har saker att lära sig om varandra gör allt lite mer intressant.

Vårt första år har varit hur bra som helst och ganska händelserikt.

Jag har lärt mig att Mikael är en händig man som kan ta tag i nästan vad som helst och han tycker att det är roligt. Han är inte rädd för hårt arbete. Han kan laga mat och ser när det behöver städas. Han inte bara ser att det behöver göras utan gör det också! Han vattnar blommorna mycket oftare än mig för jag glömmer bort att de vill ha vatten. Det gör inte han. Han är kärleksfull och har tagit hand om mig ypperligt nu när jag varit gravid och sängliggande. Han cyklar till jobbet varje dag så att jag kan ha bilen vilket jag är väldigt glad för. Han får med sig allt på inköpslistan när han åker iväg och handlar. Det ni! Han har tålamod som inte är av denna värld och han blir aldrig arg. Jag tror inte han har blivit arg på mig en enda gång, som jag vet, under det här året. Han fixar saker här hemma som jag inte kan göra utan att jag behöver be honom om det. Plötsligt en dag är det gjort. Det gillar jag. Han leker massor med Stella och tramsar med henne vilket hon älskar.

I år har vi hunnit med att köpa ett hus. Radhus. Vi älskar vårt lilla hem. Och vi har blivit gravida. Det är inte illa på ett år tycker jag!

Det finns hur mycket som helst jag kan skriva om mannen som jag har gift mig med men det blir så väldigt långt då.

Han är den bästa som finns. Män som honom växer inte på träd det är ett som är säkert. Jag har efter mycket övervägande under detta år bestämt mig för att behålla honom. Varför? För att jag älskar honom förstås!

***
It's our one year anniversary today. The weather is as nice as on our wedding day. Real autumn weather - sunny and cold.
Some people say that the first year as married is the hardest one cause that's when you really get to know the other person. I don't agree. It makes it more interesting. Our first year has been great.
I've learned that my husband is very handy. He can do pretty much anything and likes it. He can cook and he sees when it's time to clean. He doesn't only see it, he does it too. He waters the plants much more often than me. I forget. He has lovingly taken care of me during the pregnancy. No complaints. He takes the bike to work everyday so that I can have the car. He never forgets to buy anything on the grocery list. His patience remarkable and he never gets angry. I don't think he's been angry at me ones during this year. Not that recall. And he plays a lot with Stella and she loves it.
We've managed to buy a house this year and get pregnant. That's pretty good I think.
My husband is the best! I've decided to keep him. Why? Because I love him.

Pulvermjölk, en räddare i nöden!

Kylskåpet ekar. Inget att göra middag på för vi (läs Mikael) har inte hunnit att handla. Så blir det ju ibland.

Så kom jag plötsligt på jag ju alltid har pulvermjölk hemma för att till mat kan man lika gärna använda det som vanlig mjölk. Det är billigare och man känner ingen skillnad i smak.

Hipp så står Stella och jag och fixar med pannkakor. Japp, jag hade ägg hemma. Det var ungefär det enda. I vår familj äter vi väldigt sällan pannkakor till middag för den här mamman verkligen avskyr att stå och flippa men nöden har ingen lag. Stella hade hand om vispandet och ihällandet av ingredienser. Jag rev äpple att ha i smeten.

När smeten var klar övergick Stella till att leka häst och hoppa från tredje trappsteget i trappan och jag fick stå och flippa ensam.

Det blev middag och jag kände mig riktigt nöjd och Stella var hur glad som helst. Pannkakor är ju det bästa som finns.

Fläckar på kläder = farligt

Har just suttit och läst lite på familjeliv. Det är alltid lika underhållande och ibland upprörande. Det är verkligen intressant vad folk har för åsikter om hur man uppfostrar barn och vad de ser som viktigt i deras vardag med barnen.

Idag läste jag en tråd (alltså någon som ställt en fråga som sen andra svarar på) om fläckar och hål på barns kläder. Om hur det är ett stort problem att barnen får fläckar på sina kläder på dagis som sedan inte går att få bort. Och att detta resluterar i att de får slänga kläderna. Frågan i tråden var om andra anser det okej om barnen har någon fläck på sina kläder eller litet hål nånstans. Frågan gällde bara det de har på sig på dagis.

Det var mycket spännande att läsa svaren faktiskt. Majoriteten svarade att de absolut inte skulle släppa iväg sitt barn med minsta lilla fläck eller hål på kläderna. Så om barnet får en fläck på ett plagg första gången så slänger mamman kläderna sen.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt resonemanget. Det viktiga är ju att kläderna är tvättade och självklart att de inte ser sunkiga ut. Jag vill inte att min myra ska gå och se sunkig ut men man kan ju inte slänga kläder för att de har en enstaka fläck. Och hål, beroende på vart de sitter, kan man ju faktiskt sy ihop.

Tankesättet visar ju bara på hur vårt samhälle har blivit. Vi konsumerar massor och det har blivit det viktigaste. Att ta hand om de saker man köper är inte längre något som prioriteras utan man kan ju alltid köpa nytt. Visst det kan man ju men hur miljövänligt är det? Sen kan man ju undra hur mycket pengar folk egentligen har. Kläder är ju dyra!

Jag vill att lilltjejen ska vara fin och ren. Det är viktigt men det hela ska inte gå till överdrift. Barn smutsar ner sig och det är viktigt att de känner sig helt fria i sin lek. Blir det en fläck får man ta hand om den och går den inte bort får hon ha de kläderna som lekkläder sen. Jag tar ju inte på henne just den tröjan om vi ska på kalas eller så men jag slänger den inte. Om det inte är så att den faktiskt är helt förstörd och det har inte hänt hittills.

Så efter att ha läst denna tråd så får jag helt enkelt inse att jag är en dålig mamma för mitt barn får ha kläder med fläckar på sig.

Sista veckan

Denna veckan är det Mikaels sista veckan på jobbet. Sen är han arbetslös.

Vi har vetat om detta sen före semestern och nu är det nära. Det känns som det var väldigt länge sedan han fick det beskedet men så går ju tiden väldigt väldigt långsamt i min värld nu för tiden. Att hitta ett nytt jobb är inte det lättaste. Han har sökt en hel del och varit på några intervjuer men sånt där tar ju tid. Det vet man.

Samtidigt som det känns jobbigt eftersom ekonomin blir väldigt ansträngd så känner vi att det är ett ganska passande tillfälle för honom att vara hemma. Jag blir ju inte rörligare direkt och det finns en hel del saker som vi vill ha klara innan bebisen kommer. Så vi tar det lugnt och försöker att inte oroa oss allt för mycket.

Självklart ska han fortsätta söka jobb och börja jobba så fort han får något men jag tycker det ska bli skönt att ha honom hemma en stund.
***
Mikael found out before the summer vacation that he will be out of a job in October. This is his last week and after that he'll be unemployed.
It will be hard for us with him not working at the same time as we feel that this is the best time to be out of a job. I need help here at home and we have things we want to do before the baby comes.
He will continue looking for a job and we will try to not worry during that time.

En låååång dag...

Dagar som idag är trista. Vädret ute är regnigt och disigt och vi har inget planerat mest för att jag inte kan ta mig någonstans.

Stella har varit hemma eftersom det är måndag.

Detta har hänt under dagen:

*Stella har tittat på Bolibompa och mamman har sovit
*Vi har plockat ordning i vardagsrummet och plockat ur diskmaskinen
*Stella har diskat i två timmar
*Mamman har legat på soffan och läst tidningar
*Stella har lekt med sin teservis och mamman har fortsatt att läsa tidningar
*Stella har tittat på Bolibompa och mamman har fixat middag
*Mamman och Stella har haft en mysig stund i soffan tillsammans och tittat i fotoalbum
*Mamman har nattat Stella
*Nu ligger Stella i sängen och sjunger och mamman bloggar

En ganska så händelsefattig dag kan man säga. Det mest spännande som hänt var att jag fick en sån där föräldratidning gratis i brevlådan. Reklam förstås men den sysselsatte mig under ganska lång tid.

Snart kommer mannen hem tror jag. Han skulle jobba lite längre idag.
***
It's been a long day. One of those that don't seem to ever end. Boring weather and I can't go anywhere so Stella and I have been stuck in here.
Nothing fun has happened at all. We cleaned the livingroom and the kitchen together and that's about it. I sat on the couch for hours reading magazines while Stella played.
Not a very exciting day at all.

Bruten rygg...

Ojoj, jag tog just död på mig själv och klockan är inte ens 12.00. Inte bra alls.

Idag ska det lekas med kompisar och jag plockade undan lite i myrans rum. Det var inte direkt stökigt men det blir ju alltid att det ligger lite saker framme. Så jag tänkte: detta kan jag klara innan alla kommer. Haha, trodde jag. Inte en chans. Jag tror jag bröt ryggen.

Men men, livet är hårt och jag har saker att göra så det är bara att ta tag i nästa sak och hoppas på att värktabletterna gör sitt jobb.

***
I just killed myself and it's not even noon. Not good at all.

Stellas friends are coming over to play and I just wanted to pick up some toys from the floor in her room. I thought I could manage that atleast but no, I broke my back.

But life is a struggle and I need to keep going so I hope the painkillers will do it's magic.

Här är hon!

Lilla söta underbara Emmy! Man kan inte få nog av henne.

***

Little Emmy! My niece.

Äpplen igen!

Kvällens familjeaktivitet var att ta tag i att skära äpplen.

Mikael skalade äpplena, mamman skivade och Stella lade skivorna i påsar för infrysning. Det gick väldigt smidigt och vi hade mycket trevligt. När en hel massa påsar var fyllda med äpplen skivade vi ett par stycken för torkning och Stella trädde på skivorna på ett snöre som nu hänger i köket.

När skivorna var skivade kom Stella på idéen om att vi skulle göra ljuslyktor också. Så då gjorde vi det och fikade äppelpaj i skenet av levande ljus.

En mycket perfekt och lyckad familjekväll.

Skivande och packande
Mikael skalar
Så här glad är man när man
grejar med äpplen.

Det gäller att vara fokuserad.Titt-ut

Iiiiihhhh....

Äpplen på rad för torkning.

Och de fina ljuslyktorna...


Det att Stella har en tröja med äpplen på var något som mamman inte alls tänkte på men visst blev det fint.

***

It was time to take care of all our apples so I decided that our family activity tonight would be cutting apples and putting in bags for freezing. Mikael peeled, I cut and Stella put them in bags. We also cut some for drying and hung them in the kitchen. Stella wanted to make candle holders too so we did that and ate some apple pie in the light of the candles. A perfect family evening.

Äppelpaj

Att ha en stor pappkasse full med goda äpplen hemma är himmelskt! Ännu bättre blir det om äpplena blir till en god paj.

Nu börjar det lukta gott om kanelen här. Paj om en stund!

***
To have a huge paper bag full of apples is heavenly. It's even better if the apples are made into a pie.

En dag för eftertanke

Söndag är en bra dag. Det är dag för att ta det lugnt. En dag för eftertanke.

Jag älskar verkligen söndagarna. Det gör jag av många olika anledningar.

På söndag går vi till kyrkan. Varje vecka. Där träffar vi våra vänner, vi pratar men framför allt går vi på lektioner så som söndagsskolan. Vi lyssnar till tal förberedda av andra medlemmar och tar del av deras tankar om olika saker. Vissa söndagar får man höra fantastiska saker som är precis det man behövde höra och ibland är det helt enkelt ett tal som man lyssnar på. Söndag är en dag då jag fylls på av andlighet.

Söndag är den dagen i veckan då det för mig är den enda dagen som egentligen har ett bestämt mål. Jag jobbar ju inte så mitt liv är för tillfället inte fyllt av dagliga rutiner på samma sätt som när man jobbar. Jag ser alltid fram emot söndagen kanske just av den anledningen att det är en dag som är förplanerad.

På söndagar gör vi inget annat än går till kyrkan. Med det menar jag att vi jobbar inte, vi städar inte, vi går inte på restaurang, vi går inte på bio eller handlar. Söndag är en dag till vila och en dag då vi helt lägger vardagen åt sidan. Vi ägnar oss åt varandra. Äter finmiddag tillsammans och umgås med familj och vänner.

Söndag är den dag då jag laddar för veckan som kommer. Jag funderar på vad jag vill göra under veckan som kommer. Vad vill jag prioritera och är jag laddad nog för att klara av det jag vill ha gjort. Dagens lugn gör att batterierna laddas och måndagen blir en dag att se fram emot.

Idag har det varit en mycket lugn söndag. Jag orkade inte vara i kyrkan alla timmarna utan var bara där sista timmen. Det kändes bra att i alla fall vara där en stund. Sen jag kom hem har jag suttit i soffan och lyssnat på lugn musik och funderat över veckan som gått. Jag har skrivit i min dagbok och samlat lite tankar som svävat runt där i ett virrvarr. Det känns bra tycker jag.

Söndag är den bästa dagen i veckan. Så är det bara...

***
I love Sundays! It's a day of rest and a day for reflection. I love Sundays for many reasons.

We go to church every Sunday. We meet friends, listen to talks about various topics from other members. Some Sundays I get to hear exactly what I needed and sometimes it's just nice talks. Sunday is a day of spirituality.

We don't do anything else than go to church on Sundays. We don't work, we don't shop, we don't go to restaurants, we don't clean or go to the movies. It's a day for rest and being with family. We eat a nice dinner together and spend time with family and friends at home.

Sunday is also the day that I charge for the coming week. I plan my week and I spend time thinking about what I find more important to spend my time doing. Doing this makes Monday a day to look forward to.

Sunday is the best day of the week.

En produktiv dag!

Ojojoj! Idag har vi fått gjort en hel massa saker och jag är så nöjd.

Dagen började med att jag åkte och hämtade min snälla mamma. Hon tycker inte om att köra genom stan nämligen. Anledningen till att jag hämtade henne var för att hon skulle hjälpa mig med att städa huset eftersom jag inte riktigt klarar det för tillfället. Lite jobbigt för en person som mig som helst dammsuger tre gånger i veckan vilket det inte blivit mycket med det senaste.

När mamma var hämtad hade Mikael fixat med lite återvinning och sånt under tiden som jag var borta och vi lämnade min mamma i huset (hon städar helst själv) och åkte för att leta lampa till köket. En lysrörslamap av finarre sort var vi ute efter. Vi var i tre affärer och hittade faktiskt en lampa som är perfekt för vårt kök. Sånt gör mig glad!

Vi var även inne på Babyproffsen och hämtade en babybox som de delar ut till förstagångsföräldrar. Jag anmälde Mikael för denna box och nu hämtade vi ut den. Lite prover på blöjor, en papperskorg för blöjor och en hel del reklam.

När vi kom hem hade min mamma städat hela huset och stod och lagade mat till oss. Mina golv skiner, min mage är mätt och jag är lycklig. Helt underbart!

Men det räcker inte med det.

När vi hade ätit så satte Mikael upp lampan i köket. Den passar verkligen perfekt! Och när han var klar med det så grejade vi klart Stellas rum som vi röjde härom veckan. Nu satte vi upp tavlor och gardinstänger. Så nu saknas bara gardinerna.

Ni förstår nog hur nöjd jag är. Massor med saker att stryka på att göra listan.

Sömnlöshet och projektidéer

Nätterna börjar bli jobbiga nu. Jag sover inte alls bra.

Anledningen brukar ju vara att man är så otymplig och det inte finns något bekvämt sätt att ligga på men det handlar det inte om i det här fallet. Nä jag tycker jag fortfarande kan hitta bekväma sovställningar. Problemet är att oavsett om jag står, går, sitter eller ligger ner så har jag fasansfullt ont. Och självklart har jag ondast på kvällarna och nätterna eftersom jag har varit igång, om än så lite, under dagen. Så även om jag ligger helt stilla så gör det ont och det håller mig vaken. Somnar jag så vaknar jag av att det gör ont om jag rör mig minsta lilla. Mycket, mycket jobbigt.

Jag har ju tur som kan vila på dagarna och det är jag väldigt tacksam för. Men på dagarna kommer rastlösheten och tristessen ikapp mig ganska snabbt. Det finns så mycket att göra i huset men inget som jag orkar göra själv. Det är mycket frustrerande. Idag har jag legat här i min säng och försökt komma på projekt som jag kan ta tag i helt själv. Det enda jag kan komma fram till är syprojekt för då är man relativt stilla i alla fall. Så nu behöver jag göra några små inköp och sen kan jag sätta igång.

Och nu medan jag sitter här och skriver så kom jag på ett projekt till som jag till och med skulle kunna greja med sittandes i sängen. Jippi!

Livet är så bra när man bara sätter på hjärnan lite då och då och använder de få hjärnceller man har.

***
Nights are getting bad now. I can't sleep. It's too painful. I can feel the pain even in my sleep. I can't move so I wake up every move I make.

I am blessed with being able to rest during the day but the restlessness and boredom hit me then instead. There's so much I could do around the house and nothing I can manage on my own. Very frustrating. So I have been trying to think of things I can do and all I can think of is sewing projects. So all I need to do now is buy some things that I don't have and get going.

Sluta hicka!

Sluuuuta hicka är något man får höra från mig flera gånger om dagen.

Uffe hickar titt som tätt och mest hela tiden. Det är väldigt mysigt att känna att det händer saker inne i magen. Sparkarna är inte så farligt hårda. Det är bara mysigt. Men hickandet, det gör mig tokig, nästan galen.

Hickandet pågår under långa stunder. Magen hoppar och det kittlas. Ibland hickas det uppe i magen och ibland nere. Ibland först uppe och sen nere.

Sånt är livet med en liten krabat i magen. Man får stå ut med mycket helt klart.

***
Stop with the hickups is something I say many times a day.

This baby is a hickup baby. It's very nice to feel the baby kicking and moving around but the hickups make me crazy.

The hickups go on and on. The belly jumps up and down and it tickles.

En mysdag

Idag är myran hemma. Det brukar hon inte vara på onsdagar men idag kändes det som det kunde behövas.

Hennes pappa och flickvän fick en bebis igår så myran har blivit storasyster. Väldigt spännande men också ganska jobbigt visade det sig. Igår när hon hade varit och hälsat på den lilla var hon helt slut.

Så idag har vi en mysdag tillsammans. Än så länge har vi legat i mammans säng och tittat på Bolibompa. Det var mysigt. Nu leker myran för fullt.

Mamman har satt igång en köttgryta så att vi har middag ikväll. Lika bra att göra det nu när jag inte har för ont i bäckenet. Och sen ska vi iväg och shoppa och leka med kompisar och då kommer jag ju vara helt slut när vi kommer hem. Det gäller att ha framförhållning.

Ikväll när mannen kommer hem ska vi sätta upp lampor i köksfönstret. Det ser jag fram emot. Det behövs ljus nu när höstmörkret börjar ta över.

Ja och så är det Grey's ikväll.

***
Stella is home today. She's usually not home from kindergarden on Wednesday but I felt she needed to be home today.

Her dads baby was born yesterday so Stella is a big sister now. Very exciting for her but also exhausting. She went to visit at the hospital yesterday.

So she is home today taking it easy wtih me. We are sitting in my bed right now watching cartoons. Very cosy! We will go shopping later and we have a play date planned for this afternoon.

I have dinner on the stove for tonight. Better to do it now when I am not in as much pain as I will be later today.

Mikael is putting up lamps in the kitchen window later and I am looking forward to that. Sure need it now when it's getting darker.

And also, it's Grey's tonigt.

Bokstäver

Stella har länge varit väldigt intresserad av att lära sig bokstäver och kan hela alfabetet. Det senaste har det även varit väldigt spännande att faktiskt skriva ord.

Hon har blivit riktigt bra på att höra vilken bokstav som är nästa i ett ord när man ljudar för henne.

Idag ville hon skriva "brev" till sin pappa så vi tog fram ett papper och fyllde det med ord som hon ville skriva. Detta är hur det blev.

För er som tycker det är svårt att se vad hon har skrivit så står det: Stella, ost, apa, Ryssland (som är hennes katt), ko, lampa, engelska, pappa, Mikael och Jojo.

Motion

Efter middagen ikväll var det tydligen dags för språngmarch. I alla fall ansåg Stella det. Det skulle tränas inför Göteborgsvarvet.

Mikael hängde på och de sprang runt, runt, runt. Hur många varv som helst. Stundvis var de indianer också. Båda skulle förmodligen ha kunnat springa hur länge som helst om det inte hade varit för att mamman tyckte att det var dags att varva ner för natten.

Visst är det bra när man kan roa sig utan några som helst dyra hjälpmedel!

Höstäpplen

I onsdags var Mikaels mamma här och gjorde äppelmos.

Vårt fina äppelträd har hur mycket frukt som helst. Massor med goda syrliga röda äpplen. De smakar precis som de ska.

Äppelmoset blev väldigt gott.

***

Mikaels mom came over the other day and made some applesauce!

Note to self..

Möblera inte om ett barnrum när du har foglossningar.

Resultat: kan inte ta mig ur sängen och mannen måste komma hem från jobbet för att rädda mig.

En Emmy!

Jag har blivit moster till en liten Emmy (091008). Lilla Emmy är 51 cm lång och väger 3500 g.

Enligt mamman är hon världens sötaste bebis. Hon har mörkt hår på sitt lilla huvud och enligt pappan har hon tio fingrar och tio tår.

Välkommen till jorden lilla Emmy. Längtar efter att få träffa dig.

***
I'm an aunt! Little Emmy was born today.

Her mom tells me she is the cutest baby ever.

Welcome Emmy! I look forward to meeting you.

Kan inte sova...

Det var länge sedan detta hände sist. Att jag ligger i sängen och inte kan somna. Jag har blivit väldigt bra på att sova.

Bebisen har hicka vilket är en aning störande när man försöker varva ner för lite sömn.

I mitt huvud finns en massa osorterade tankar.

• Hur ska jag göra för att få Stellas rum organiserat men samtidigt fint?
• När ska jag ta fram bebiskläderna och tvätta dom?
• Undra om jag har hårfärg hemma eller om jag måste köpa?
• Grymt att vi hittade exakt en sån hylla som vi ville ha på fyndavdelningen på ikea!
• Kommer jag orka skära evighetsmånga äpplen i klyftor imorgon för att frysa in och sen ha till att baka äppelpaj hela vintern?
• Hur ska jag orka hämta Stella hos hennes pappa imorgon förmiddag om jag fortfarande är vaken?
• Ska vi greja Stellas rum på lördag eller ska vi ta en tur till havet för att leta fynd för havsutställningen på dagis?
• Hmmm...det skulle verkligen behövas en gardin här inne. Ska jag sy en kanske? Har jag tyg till det?
• Hur högt snarkar älsklingen egentligen? Jag hör det trots att jag har öronpropparna i.

Hjälp!!! Jag måste sova. Min hjärna exploderar kanske snart annars.

***

I can't sleep. It's in the middle of the night and I don't seem to be able to stop thinking so I can fall asleep. This is what's going on in my brain:

• How do I want Stellas room to look?
• When is it time to start washing babyclothes?
• So amazing that we found the exact bookshelves that we wanted at Ikea today at reduced price.
• Will I be too tired to cut all those apples in slices for pies and freeze tomorrow?
• How am I supposed to be able to pick up Stella at her dads tomorrow morning if I am still awake?
• I need new curtains in here. Maybe I should make some? Do I have fabric for that at home?
• How loud those he snore??!! I can hear him even if I have earplugs.

Help!! I need to sleep. My brain will explode.

Myran sover

Mikael gick just in för att kolla om myran somnat. Det hade hon. Helt begravd under sitt täcke sover hon nöjt!

Leka koja

Stella har inte lekt koja så mycket men plötsligt fick hon för sig att hon skulle ha en koja i vår klädkammare.

Jag fick hjälpa henne att fästa en handduk så att den hängde ner som ett skynke och sen satt hon nöjd där bakom i säkert en timme. På golvet liggern en hel massa gosisar utspridda. De sover.

Så här glad är man när man har

en koja!

Kejsarsnitt

Idag har jag varit och träffat en förlossningsläkare. Det var hon som skulle fatta beslutet angående om jag ska få planerat kejsarsnitt eller inte. Jag var nervös när jag gick dit.

Jag insåg ganska snabbt att hennes mål var att övertyga mig till en vaginal förlossning. Hon förklarade att det ju inte alls var säkert att det skulle bli likadant denna gången och att denna gången skulle jag ju få det igångsatt och allt skulle vara under kontrollerade former. Jag lyssnade snällt på henne. Hon fortsatte att prata om alla risker med kejsarsnitt. Hon sa inget som var nytt för mig men det är ju bra att det togs upp förstås. Sen fortsatte hon med att OM det skulle bli snitt så kanske jag trots allt skulle ändra mig under tiden fram tills dess och då var det ju bara att ringa. För stryka en tid för kejsarsnitt är inga problem och då får jag komma in för att planera förlossningen tillsammans med henne.

Hon pratade ganska länge. Kändes det som i alla fall och det enda jag satt och tänkte var att hon slösade bort sin tid. När det väl var min tur att prata så sa jag att jag var väldigt tacksam för hur villiga de är att hjälpa till med att planera allt kring förlossningen. Att jag verkligen är imponerad av det. Men sen sa jag att jag absolut inte kan tänka mig en vaginal förlossning efter erfarenheten som jag har från när Stella föddes. Efter många om och men så bestämde vi att jag får ett planerat snitt men att jag kan ringa om jag skulle ändra mig.

Tyvärr hade sekreteraren gått på lunch när vi var klara så jag kunde inte få snittdatumet med en gång men det kommer med posten under veckan. Det ser jag fram emot!

Det bästa med hela samtalet var att jag äntligen fick bekräftelse på att min förra förlossning inte på något sätt var normal och att man absolut ska slippa den typen av förlopp. Och hon sa även att det var fel av dom att skicka hem mig som dom gjorde. Så fem år senare fick jag upprättelse. Inte en dag för tidigt!

Det här med järnbrist

Att vara gravid innebär för mig rejäl anemi. Blodvärde som dalar långt ner under okej-nivån. Nu har jag 85 i hb och barnmorskan är förstås superstressad.

Förra graviditeten hade jag ännu lägre men kan inte riktigt påminna mig att jag upplevde det så väldigt jobbigt. Men denna gången så är det som en nära döden upplevelse. På kvällarna slår det till. Syrebristen är total och jag blir anfådd av att sitta ner och prata för att inte tala om hur anfådd jag blir av att andas. Tänk att andas ska vara så jobbigt så jag flåsar. Att gå upp för trappan blir plötsligt ett projekt. Halva trappan upp måste jag vila, böja mig framåt och tjippa efter andan. Det är helt galet.

Jag ligger vaken på nätterna för då är det som värst. Att ligga ner är tortyr. Då ligger jag ju på lungorna och dessutom hjälper "Uffe" till med att trycka lite extra mot också. Rummet är tomt på syre och jag flåsar. Jag tvingar stackars Mikael att öppna balkongdörren trots att det är nästan 0 grader ute. Då känner jag mig lite nöjdare och han ligger och huttrar. Han har funderat på om han ska sova i ett annat rum för han tycker inte om att vara en isbit. Konstigt tycker jag.

Och på tal om tempratur så är jag superjobbig med hur många grader jag vill ha i huset. Det måste vara precis 19 grader för då kan jag andas okej. Nästan. Blir det 19,5 börjar jag känna panik. Så Mikael försöker att prata snällt med pannan för att den ska hålla rätt nivå.

På tisdag ska jag få järn intravenöst. Det känns som en evighet tills dess.

Ja, så är det att ha järnbrist. Man blir galen och totalt omöjlig att leva med.

***
I have really bad anemia when I am pregnant. It gets really really low. It was the same with Stella but I can't remember that it bothered me much. even though it was lower than this time. But I sure can feel it this time! It feels like I am dying. I can't breath. I get exhausted from trying to breath. Isn't that crazy? I am awake at night because of it. Lying down makes it worse. There's no oxygen in this room so I keep asking Mikael to open the window. Poor him. He's shaking from the cold and I feel good.

Gekås

Nu bär det av till Gekås! Här ska handlas födelsedagspresenter och julklappar är tanken.

Gekås är en godkänd affär för en flodhäst som mig att åka till. De har rullstolar! Jippi!

Säsongspremiär

Idag är det säsongspremiär för Grey's Anatomy.

Så klockan 21.00 bänkar jag mig framför tvn. Det är ett måste.

Förhoppningsvis får jag sällskap men det vet jag inte än. Kvällen är inte helt färdigplanerad.

Dagar i sängen

När mamman inte kan röra sig för att hennes fogar bestämt sig för att göra ont dygnet runt blir det mycket sitta i sängen. Myran gör mig sällskap.

Hon leker koja, tittar på tv, leker med alla sina djur, läser högvis med böcker, måste trycka på tangenter på min dator och så spelar vi spel.

Vi har det väldigt mysigt tillsammans!

***

We spend a lot of time in bed togehter since mommy can't move. My little girls keeps me company. She brings toys that she plays with, we watch movies, read many many books and we play games. We have fun and it's very cosy!

Sagt av myran idag

Barn säger så mycket hela tiden. Min myra säger massor. Ibland är det klockrena saker, ibland tramsiga och ibland bara sånt där som måste sägas.

Idag har det mest varit helt vanliga saker men även det här:

Mamma, jag går ner för trapporna nu. Ska hämta en sak men om den inte är där så hämtar jag inte den. Ok.

Inget så där speciellt men i alla fall lite småroligt.

Tvättstugeröj

Jag röjer lite i tvättstugan. Känner mig väldigt duktig faktiskt men mest har jag ont.

***
I'm cleaning the laundry room. It feels good but it's painful.

Jag och mina listor

Jag är en listmänniska. När jag planerar min dag, min vecka, min semester eller bara i allmänhet planerar måste det skrivas listor. Jag vill ha det överskådligt men framför allt känns det så tillfredsställande när man får stryka något på listan.

Igår kväll skrev Mikael och jag en lista tillsammans. En lista över vad som behöver göras innan bebisen kommer. Det är en del saker kan man säga så det finns att ta tag i. För Mikael.

Jag kände mig väldigt nöjd när listan var klar. Underligt det där att själva listgörandet gör en nöjd. Då har man ju inte åstadkommit något alls egentligen men man känner att man har kontroll. Tänk att en papperslapp med ord kan göra att man har en känsla av kontroll. Helt fantastisk!

Nä, nu ska jag ta tag i dagens lista över saker att göra. Dags att stryka ord!

Städa eller inte städa det är frågan...

Ikväll kommer min syster och hennes man hit. Det ser jag fram emot.

Det jag inte ser fram emot är att jag borde ta mig ner för trappan och städa lite. Inte för att det är superstökigt men för att det känns trevligt med ett städat hem.

Dessutom bör jag förbereda lite i tvättstugan inför deras ankomst för tanken är att allt ska bäras ut därifrån och sen ska det planeras. Vi ska slå våra kloka huvuden samman och lösa problemet. Problemet är att rummet ett pyttigt och man ska få plats med lite för många saker därinne. Det ska bli intressant vad lösningen på detta ska bli.

Mor och dotter

Jag har suttit och bläddrat bland foton. Något som jag gör lite då och då.


Den här gången fastnade jag för ett foto från Mikaels och min bröllopsmottagning. Det är ett misslyckat foto men jag har inte kunnat slänga det. Jag gillar känslan i det.


Detta är mor och dotter!

***

I've been looking through photos and this one caught my attention this time. It's from our wedding reception. It's one of those photos that should be thrown out but I like it. It has a certain feeling about it. Mother and daughter.

Harry 60 år!

I lördags bar det av på 60-års kalas i skogen. Det var mina kompisars pappa som fyllde år och han firar sin födelsedag i skogen varje år.

Här pratar vi inte grilla korv utan man äter middag som är tillagad över öppen eld. Man gör "bomber"! Man tar en stor bit med folie som man fyller med tärnad potatis, kassler, grönsaker av alla dess slag och goda ostar. Sen packar man in det ordentligt och lägger i den glödande kolen. Medan det gottar till sig där sitter man och njuter av skogen och sällskapet. Barnen leker som tokar för det finns nästan ingenstans som barnen leker så bra som i skogen.

Tyvärr hade myran inte sin bästa dag. Hon har varit sjuk lite från och till ett tag. Men hon hade roligt och var överlycklig att det fanns fällda träd att klättra i. Klättra är ju något som hon älskar.

På de här stammarna klättrades det

i timmar. Det var en fröjd att se!

Mamman sitter nöjd i en stol och ser ut

som en flodhäst.

Barnen tittar på när Harry öppnar sina
presenter.

Myran täljer en träbit med en

plastkniv.