Min lilla myra har blivit stor!

Min lilla flicka har blivit stor och jag tror inte att jag gillar det.

Denna veckan har inskolningen på dagis börjat. Nu börjar allvaret för lilltjejen. Nu ska hon verkligen bli en av samhället. Det känns läskigt framför allt som jag helst skulle vilja vara hemma med henne tills hon känner att hon inte behöver det längre. Men som vi alla vet så funkar inte det i dagens Sverige (det ska bli intressant vilket Sverige vi lever i på måndag).

Nu har hon varit på dagis tre dagar, en timme om dagen och träffat sina fröknar och några av barnen som hon ska gå där med. Hon som älskar barn har tyckt att det har varit roligt men roligast har nog duplot och träklossarna varit. Min tjej älskar att bygga.

Jag tror att detta kommer att bli bra. Personalen är hur mysiga som helst, lokalerna är fantastiska och Myran kommer att gilla det.

Imorgon ska hon vara där i två timmar och sen blir det längre och längre. Jag tror att hon fattar att det är något lurt på gång för hon blir lite osäker när vi går in i kapprummet. Hon kramas lite extra mycket men så fort hon ser leksakerna släpper hon handen och springer dit.

Ja, vad ska man säga. En dag vaknar jag och det är hennes bröllopsdag. Det är lika bra att ajg inser det.