Brist.

Jag suktar efter en utelunch. Jag är inte den som är på stan speciellt ofta och jag äter ännu mer sällan ute men det senaste har jag längtat efter det av någon anledning. För att vara mig är det ganska ovanligt att länga hemifrån för som min fina vän Hanna sa: Du älskar ju att vara hemma. Hon har helt rätt i det men tydligen har jag brist på sofistikerat sällskap när jag sitter här vid min dator och jobbar på dagarna. Vet inte vart det kommer ifrån men så är det.

Så är det någon som känner för en lunchdejt?

När man är sjuk...

...och inget orkar så kommer det hem en finfin Lisa och hjälper till. Hon leker med barnen och tar med de på promenad medan mamman ligger i soffan och mår allt utom bra. Jag har de bästa vännerna man kan ha! Tack kära Lisa för att du kom och underhöll mina barn.


Stella viker en ask och blir lite småsur över att det inte blir så fint som hon vill att det ska bli.


Noel och Espen läser böcker tillsammans under trappan.

Filmmys.

"Om man tittar genom den (tyget) så ser man inte lika bra och då är det inte lika läskigt."

En dag på landet.

Lite pirrigt var det allt att åka iväg och träffa Mirethe som min barndomsvän heter. Jag har inga problem med att prata med människor men man vet ju aldrig riktigt hur det ska bli. Kommer vi ha något att prata om? Hur kommer det att kännas? Vad ska vi göra? Ja, alla dessa frågor som man kan fundera på innan man ses men som har en tendens att få sitt svar väldigt snabbt.

Jag bakade lite kakor innan vi åkte. Tänkte att det ju alltid är trevligt att ha något med sig när man går på besök. Lite kakor och mitt älskade te fick det bli.

Jag var lite rädd att jag inte skulle hitta men vägbeskrivningen var perfekt och jag svängde in på rätt grusväg till rätt hus. Jag kände igen mig vilket kändes väldigt konstigt för att vara mig. Jag har inget som helst lokalsinne och dessutom har jag ett fasligt dåligt minne men av någon anledning har just detta hus etsat sig fast i mitt minne. Huset såg ut som jag mindes. Det låg som jag trodde att det låg och trädgården såg ut som i mitt huvud. Det kändes tryggt.


Mest satt vi utomhus i den gigantiska trädgården. Barnen lekte runt i kring och verkade vara glada. Mirethe har fyra barn så Stella hade riktigt roligt. Noel var väldigt nöjd med att leka med hunden Freja.


Barnen var igång hela tiden så det var inte lätt att få de att fastna på kort. Här leker de jage med hunden. Stella var självklart också överlycklig över att det fanns en hund att leka med.

Noel höll mest till i vinbärsbuskarna.


Det var verkligen en lyckad dag. Fint väder och trevligt sällskap. Det är alltid härligt att vara ute på landet. Åkrar så långt ögat når är inte vad jag ser här hemma precis. Jag är glad att vi bestämde oss för att träffas. Jag är säker på att vi ses igen. Det tar faktiskt tid att prata ikapp 25 år.

En spännande dag.

I dag ska jag göra något spännande. Jag känner mig väldigt förväntansfull och nästan lite nervös.

När jag var åtta år flyttade min familj iväg från platsen där jag bott sen jag föddes. Vi flyttade inte långt men är man åtta år så är allt som är längre bort än gården bredvid långt bort. Vi flyttade såpass långt att jag bytte skola. Det var stort i min värld och jag var självklart bekymrad över vem jag skulle leka med. Det löste sig men jag lämnade kvar en fantastisk kompis där borta där jag bott. Vi lekte jämt. Vår gård var hela vår värld och där vistades vi många timmar varje dag. Vi satt i lekhuset och sjöng så det ekade mellan hyreshusen. Oj, vad roligt vi hade.

I dag ska jag åka och träffa henne för första gången sen jag vet inte när. Många år sedan är det i alla fall. Hon är ute på landet i huset där vi lekte så ofta tillsammans. Hos hennes mormor som gjorde fantastiskt goda kolor. Nu är det hennes mamma som bor där. Jag ser så fram emot att få se platsen som funnits i mina drömmar sedan jag var barn. Hur ser det ut nu? Hur litet kommer jag tycka att det är? Tänk om min bubbla går sönder? Hoppas inte det. Jag älskar huset i mina drömmer som ser ut som "mormors" hus.

Och så har min älskade chokladtjej kommit hem från Turkiet. Det känns underbart att ha henne hemma trots att hon är för gnällig för min smak. Hon kom hem med öroninflammation och då får man gnälla men suck jag vad jag avskyr gnäll. Men jag älskar min Myra!

Vinkelvolten.

I helgen har jag varit i Stockholm och umgåtts med bara kvinnor. Det har varit helt underbart.

Vi pratade hela tiden om allt mellan himmel och jord men mest pratades det om att fastna i vinkelvolten. Ett jobbigt problem som vi alla hamnar i då och då. Det här med att älta saker fram och tillbaka. Inte vara nöjd med saker som de är och därför överanalysera varje aspekt i sitt liv. Vinkelvoltsperioder tar på krafterna och gör oss deprimerade. Efter mycket prat om detta kom vi fram till vad man ska göra för att ta sig ur vinkelvolten. Gissa vad? Jepp, det gäller att se till att tappa byxorna. Alltså att ta sig ur sin bekvämlighetszon och ändra på sådant som gör att det inte fungerar. Att vara obekväm kan göra att allt vänder och man landar fint på sina fötter. Man slipper vinkelvolten för en stund. I alla fall tills det är dags för nästa vinkelvoltsperiod.

Matgruppen träffas.

I går kväll var vi åtta glada och entusiastiska kvinnor i matgruppen som träffades. Det som var huvudämnet för kvällen var konservering men att äta mat som alla tagit med sig var nog ändå höjdpunkten.

Bella demonstrerar hur man konserverar för oss andra. När det gäller konservering finns det ju inte ett rätt sätt men har man lärt sig grundreglerna så kan man variera som man själv känner sedan. Bella hade i förväg varvat jordgubbar med socker. Nedersta lagret jordgubbar och översta lagret socker. Hon hade två kilo jordgubbar och nästan ett kilo socker.

Burkarna ställs in i ugnen tillsammans med locken i en ungefär 90-gradig ugn. De får stå där tills det är dags att hälla på den färdiga sylten.

På låg värme får bären koka upp

och sen skummar man. Skumma är bra för hållbarheten av sylten. När sylten kokat en stund och man skummat bort så mycket man känner att man vill tar man fram burkarna och häller på sylten. Det är viktigt att både sylt och burk är varm. Häll upp sylten ända upp till kanten och förslut burken. Det kommer med största sannolikhet att bli kladdigt så det är lämpligt att stå nära diskhon och vattnet så man kan skölja av burkarna. När man dragit åt locket ska det bildas vakuum efter en stund. Sen är det bara att ställa i sitt skafferi och ta efter hand.

Detta är den bästa boken om konservering enligt Bella.

Lydia gör en supersmarrig omelette med bland annat kirskål i.

En påse full med ogräs.

Min havremjölk mixade vi med frusna bär.

Jannice hade gjort mandelmjölk som vi fick provsmaka. Till mandelmjölk behöver man 200 g mandel och 1 liter vatten. Man mal mandeln fint och blandar sedan med vatten och låter stå kallt i 5-6 timmar. Mixa en gång innan det är färdigt och häll upp på flaska. Det var riktigt gott!

Jannice hade även bakad grahamskex och gjort en kronärtskocksdip. Kronärtskocksdippen är väldigt väldigt god.
Kronärtskocksdipp
1 burk kronärtskockor som man hackar grovt
2 dl majonäs
2 dl parmesanost
Blanda ingredienserna och gratinera i ugn i 175 grader i 20 minuter

Grahamskex
4 dl mjöl
3,5 dl vetemjöl
1 dl olja
2,5 dl vatten
1 tsk salt
Blanda de torra ingredienserna och mixa sedan ihop med vatten och olja. Blanda till en slät deg (blanda inte för länge). Kavla tunt på bakplåtsförklädd plåt och skär ut kex med kniv. Grädda i 175 grader i cirka 20 minuter.

Den goda omeletten.
Katrina hade med sig Chili con linser med ris.

Chili con linser
1 burk krossade tomater
1-2 msk tomatpuré
1 buljongtärning
1½ dl röda linser
1-2 dl vatten
1 lök(pulver)
oregano, chilipulver, vitlökspulver eller färsk vitlök, salt, peppar
1 burk vita bönor och/eller kidneybönor

Koka upp de krossade tomaterna tillsammans med buljongtärning, tomatpuré och kryddor. Tillsätt röda linser och häll på 1 dl vatten och låt koka bort. Häll sedan på 1 dl vatten till och låt koka bort. Linserna ska vara helt mjuka. Tillsätt bönor och låt dem bli varma.


På slutet åt vi A fil tillsammans med jordgubbssylten (eller de andra åt). Det var tydligen väldigt väldigt gott.
Det var vår fantastiskt trevliga kväll.

Den tråkiga dagen får sig ett uppsving.

När kvällen började närma sig kände jag att det allt var dags att ge sig ut en sväng. En stund utomhus måste man vara varje dag. Jag fick med mig bästa Lisa på en promenad. Härligt!

Ibland undrar jag varför jag bor där jag bor. I en stor förort till Göteborg. Inte på landet i den där sekelskiftsvillan. Men så går jag den här promenaden som jag gick idag så påminns jag om varför jag trivs så bra trots allt.

Följ med mig på vår kvällspromenad:

Det första vi stöter på är korna i den stora hagen. Långhåriga kor som heter något fint som jag inte kommer på just nu. Barnen älskar att titta på korna.

När vi hade gått en liten bit till fick vi syn på svanar och gäss. Man ser tyvärr inte så bra för jag hade inte med mig rätt objektiv.

När man och tittar på fåglarna och sen tittar åt ena sidan så ser man de här små söta sommarhusen
och tittar man åt andra hållet så skymtar man höghusen genom vassen.

En stund senare kommer vi in på en promenadväg kantad av skog full med vackra träd och vitsippor. Den här stigen vill jag följa någon gång när jag inte har barnvagn med mig eller någon starkare än mig som är villig att putta vagnen uppför.

Lille Espen blev hungrig så vi fick stanna till. Lisa satte sig på en sten och ammade medan Noel och jag såg oss omkring.

Noel roade sig med en bit plast som hängde från en lyktstolpe medan jag gick runt och fotograferade.

Efter en liten stund var Espen nöjd igen och vi kunde knata vidare.

Noel var lycklig över att han fick gå själv men snabbt gick det inte.

När vi gått en bra bit kommer vi till båthamnen. Här står massor med båtar och väntar på sommarvärmen och den första turen ut på havet.

Det var vår fantastiskt härliga promenad. Tänk vad mycket vackert jag har att bara ett stenkast bort från mitt hus.

När jag kom hem igen lagade jag middag. Det fick bli "Heta räkor". Jag kan äta denna maträtt hur ofta som helst tror jag. Jag skippade förstås pastan och lade i lite sparris, gröna bönor och ruccola istället. Lika smarrigt blev det.

En tråkig dag slutade med en promenad med vackra vyer och en känsla av tacksamhet för allt det vackra jag har omkring mig. Inte bara naturen utan de fina vännerna och min familj. Livet är allt bra i alla fall när man tänker efter.

Engelskt teparty med tokigheter i hattar.

För att fira min födelsedag bjöd jag in "mina allra käraste vänner" och min syster på teparty à la Dorro. För första gången på mycket länge lyckades alla komma. Vi hade fantastiskt roligt och kvällen bjöd på många skratt och fniss.

MATEN
Under dagen roade jag mig med att duka vårigt och ordna med god mat.

Det blev två sorters röror som kanske inte är typiskt engelskt alls men gott. Och så philadelphia ost och god marmelad.

Avocadorröra med tomat var en av rörorna och den andra röran var tonfisk med philadelphiaost och majonäs.

Brietårta är ett måste. Den här är ringlad med mycket honung och toppad med valnötter. Har ni aldrig ätit brietårta men älskar brieost så se till att göra en till fredagsfikat till helgen. Ni kommer njuta mer än ni någonsin kan föreställa er.

Brietårta

1 rund brieost (jag rekommenderar en stor)
honung
valfri sorts nötter - pinjenötter och valnötter tycker jag är godast
torkad frukt - torkade aprikoser är gott

Skär av det vita på ovansidan av osten. Ringla över honung (så mycket som ni känner känns gott). Strö över nötter och frukt. Ställ in i ugnen på omkring 150 grader och låt stå tills den känns mjuk. NJUT!

En mycket god sconesmacka. För självklart åt vi scones.

Till efterrätt serverades det New York Cheescake med jordgubbar. Jag är tokig i cheescake så på min födelsedag är det det man äter.

Jag hade tänkt ha varma hallon till men så kom min syster med färska jordgubbar vilket ju bara var ännu bättre.

HATTARNA
Inspirerade av det engelska prinsbröllopet som gick av stapeln samma dag satte mina modistvänner (inte alls modister men för en dag var de det) att skapa hatter.

Här är vi allihop utom Matilda. Visst är vi söta?

Lisa kom i fin stråhatt och lille Espen hade satt på sig en cool keps.

Hanna kör på den mer klassiska stilen. Svart hatt med vacker gerbera mitt på. Färgerna matchar perfekt till hennes vackra blus.

Vad den här hatten går ut på har jag ingen aning om. Fin är den inte och passar gör den verkligen inte men min syster visar upp den snyggt i alla fall.

Anneli kom i vacker blå hatt med egenvirkad blomma på. Vacker som en dag!

Matilda valde den gröna hatten som passar utmärkt till en tur i en cabriolet en solig dag. En tur ut på landet är ju aldrig fel. Solglasögonen är ett måste förstås.

Syster Isa bytte hatt efter en stund. Här en mer vårig hatt med grön pipremsare och det väldigt eleganta avocadonätet.

Katrin tänkte att ett påskägg kan säkert bli en vacker hatt och skapade den här vackra kreationen. Visst fungerar den utmärkt som arbetsprov till en modistubildning? Man kan inte säga annat än att den är innovativ!
PRESENTERNA
Tjejerna hade gått och blivit galna och kom med massor med presenter till mig. I inbjudan stod det att jag fyllde 25. De måste ha gått på det för annars förstår jag inte alls varför jag fick så mycket fint.

Man kan säga att det var tekoppar som var temat. Hur fina tekoppar som helst. De står nu fint uppradade på hyllan i vardagsrummet. Muffinsformar och te är nödvändigt när man ska dricka te och en trädgårdstidning (syns inte på bilden) fick jag också. Oj, vad bortskämd jag blev!


Det blev verkligen en lyckad kväll. Jag sov gott den natten och gick trött runt hemma hela nästa dag utan att ta mig för något alls förutom dricka te och läsa tidning.

PS Katrin hade lånat massor med hattar av en vän som ärvt dem av sin mormor.