Underbara blommor.

I lördags hade vi bröllopsmottagning för Mikaels bror och fru som ju gifte sig förra lördagen. Det var en stressig dag för mig som ansvarade för hela mottagningen. Precis allt. Allt gick bra och alla var nöjda. Jag tog inga foton eftersom det hade vi återigen en fotograf till. Vi får fotona i slutet av veckan.

Efter mottagningen hamnade alla fina buketter som brudparet fått hemma hos mig. Jippi hurra! Fina rosa-lila färger och klara orange höstbuketter. Nu står de lite överallt i huset och förgyller en trist höstdag. Jag älskar blommor. Visst gör de en glad?

En underbar helg.

Det har varit en helt underbar helg samtidigt som det har varit hektiskt och väldigt mycket att göra. Jag har lagat mat, organiserat, försökt få andra att varva ner, varit på hårsalong med en brud, sett ett fantastiskt par vigas, träffat alla mina underbara svägerskor, umgåtts med den nya delen av släkten, lekt med en glad Noel, sovit för lite och skratta massor.

På fredagen var det mest matlagning det handlade om. All mat skulle förberedas och det tog sin lilla stund kan man säga.

Jag hade god hjälp av svägerskan Rebecka som är Mikaels enda syster. Han har ju tre bröder också.

Svärmor skalade och skivade 10 kg potatis till potatisgratängerna.

På lördag morgon var jag uppe redan klockan sju för att köra bruden till frisören för håruppsättning och smink.

Hon var nervös men väldigt glad hela tiden. Och förväntansfull.

 Klar med tiara och allt. Fantastiskt vacker!

På väg till bilen för att ta sig till den väntande brudgummen. Det var inte lätt att gå i de höga klackarna. Hon hade valt skor som jag inte ens klarade att stå i och då är jag bra på att gå i höga klackar.

Här är de gifta tu. Så glada och vackra! Det var en fantastisk ceremoni. Så många fantastiska saker som sas, många tårar och ett brudpar som inte kunde sluta le. Precis som det ska vara.

Mamman med en mycket trött kille. Han ville inte alls titta på brudparet. Han ville leka med lego.

Utomhus var det fem grader och sol. Fotograferingen pågick i tre timmar. Under tiden som de fotograferades åkte vi och gjorde klar middagen.

Finaste!

Svägerskan Lotten som väntar på en liten som ska titta ut i december.

Får man slänga sina barn i papperskorgen?

En fantastisk helg!

Jag fotograderade inte så mycket eftersom vi hade en fotograf med oss hela dagen. Det var skönt att slippa springa runt med kameran i högsta hugg hela dagen för att vara säker på att allt bevarades. 

Bröllop.

Ojoj, vilken dag! Solen sken från klarblå himmel och fåglarna sjöng ikapp. Det var en perfekt dag för ett utomhusbröllop. Det är väldigt vågat att planera vigseln utomhus men det var vad bruden ville och hon kommer från ett land där det är sol och varmt 365 dagar om året. Hon har ännu inte förstått vart hon hamnat stackarn

Hela dagen var underbar. Brudparet var så lyckliga. Skrattade och grät om vartannat. Det var underbart att få vara del av denna stora dag i deras liv. En dag som de kommer minnas för alltid. Solen strålade verkligen ikapp med brudens skönhet denna dag och jag måste nog säga att bruden vann. Vackrare brud har jag inte sett på länge. Klänningen köpte hon i Ecuador. Tänk att resa från sitt hemland med en brudklänning i väskan. Det är mod det.

Här är några foton från dagen:

Vigselceremonin.

Brudbuketten som jag beställde åt henne.

De gifta tu.

Fotot är suddigt men jag älskar hur de skrattar.

Den vackra vackra bruden.

Ännu ett foto som inte klassas som bra men ni ser ju hur vackra de är.

Nu två dagar senare är jag helt slut. Jag skulle vilja sova i en vecka men det är ju inte möjligt. Även om detta var väldigt mycket att göra på så kort tid så var det värt det. Det var värt att se deras lycka.

Iiiiiiiihhhhhh!

Okej nu kör vi så det glöder. Hämta brudbukett, klä brud, dekorera vigselplatsen, se till att gästerna hittar och förhoppningsvis hinner jag göra mig lite fin också.

Ojojoj!

Kvällen före och jag står och lagar salsa till morgondagens bröllop. Jag har rusat runt med sista förberedelserna och roat mig med att ta varenda syrénblomma från min mammas fina syrénhäck. Handlat underkläder tillsammans med bruden och pratat med floristen om brudbuketten som verkligen blev beställt i sista stund.

Imorgon finns det att göra kan man säga. Jag vet knappt själv allt men mycket är det. Jag ska göra en gång av syrén för brudparet att gå på och ett stort syrénhjärta på marken där de ska stå. Jag ska klä en brud, lugna en brud, mata en brud och allt annat som kan tänkas behövas. Antagligen kommer jag få en miljon telefonsamtal och sms från en väldigt stressad brudgum också.

Ojojoj, vad detta ska bli roligt!

Ettårig bröllopsdag!!

Idag är det ett år sedan vi gifte oss. Det var lika underbart höstväder då som idag. Hög luft, sol och lagom kyligt.

Vissa säger att det första året som gifta är det jobbigaste för då ska man lära sig varandras egenheter och lära sig leva med dem. Jag håller inte med om det alls. Jag tycker att det att man har saker att lära sig om varandra gör allt lite mer intressant.

Vårt första år har varit hur bra som helst och ganska händelserikt.

Jag har lärt mig att Mikael är en händig man som kan ta tag i nästan vad som helst och han tycker att det är roligt. Han är inte rädd för hårt arbete. Han kan laga mat och ser när det behöver städas. Han inte bara ser att det behöver göras utan gör det också! Han vattnar blommorna mycket oftare än mig för jag glömmer bort att de vill ha vatten. Det gör inte han. Han är kärleksfull och har tagit hand om mig ypperligt nu när jag varit gravid och sängliggande. Han cyklar till jobbet varje dag så att jag kan ha bilen vilket jag är väldigt glad för. Han får med sig allt på inköpslistan när han åker iväg och handlar. Det ni! Han har tålamod som inte är av denna värld och han blir aldrig arg. Jag tror inte han har blivit arg på mig en enda gång, som jag vet, under det här året. Han fixar saker här hemma som jag inte kan göra utan att jag behöver be honom om det. Plötsligt en dag är det gjort. Det gillar jag. Han leker massor med Stella och tramsar med henne vilket hon älskar.

I år har vi hunnit med att köpa ett hus. Radhus. Vi älskar vårt lilla hem. Och vi har blivit gravida. Det är inte illa på ett år tycker jag!

Det finns hur mycket som helst jag kan skriva om mannen som jag har gift mig med men det blir så väldigt långt då.

Han är den bästa som finns. Män som honom växer inte på träd det är ett som är säkert. Jag har efter mycket övervägande under detta år bestämt mig för att behålla honom. Varför? För att jag älskar honom förstås!

***
It's our one year anniversary today. The weather is as nice as on our wedding day. Real autumn weather - sunny and cold.
Some people say that the first year as married is the hardest one cause that's when you really get to know the other person. I don't agree. It makes it more interesting. Our first year has been great.
I've learned that my husband is very handy. He can do pretty much anything and likes it. He can cook and he sees when it's time to clean. He doesn't only see it, he does it too. He waters the plants much more often than me. I forget. He has lovingly taken care of me during the pregnancy. No complaints. He takes the bike to work everyday so that I can have the car. He never forgets to buy anything on the grocery list. His patience remarkable and he never gets angry. I don't think he's been angry at me ones during this year. Not that recall. And he plays a lot with Stella and she loves it.
We've managed to buy a house this year and get pregnant. That's pretty good I think.
My husband is the best! I've decided to keep him. Why? Because I love him.

Prinsessor

Annebel som sydde min klänning sydde även brudnäbbarnas klänningar. Så underbart vackra prinsessklänningar. Flickorna var helt hänförda och kunde knappt förstå att det var deras.

Provar mammas tiara.

Beundrar Stellas klänning i spegeln.

Vackra prinsessor!

Ska vi dansa balett??

Oj, vad "tjock" klänningen blir!

Imorgon smäller det!

Nu sitter jag i min säng och ska snart gå upp och sätta igång dagen.

Idag ska det packas och förberedas för att åkas till Köpenhamn. I eftermiddag hämtar M och jag upp H och K och tillsammans bilar vi iväg.

Så med andra ord...nu händer det. Nu är dagen här som vi väntat på. Det är så underligt det här med tid. Ena dagen känns det som det är hur lång tid som helst kvar och nästa dag så står man där med väskorna i handen och på väg.

Det känns lite pirrigt och jag vet inte om jag faktiskt kommer hinna med allt jag har tänkt hinna idag. Det lär jag nog märka under dagens lopp.

Så imorgon klockan 13.30 vigs vi för tid och all evighet!! Hur underbart som helst!

Så att ni vet...

Min vigselring är helt underbart vacker!

Om att sy en brudklänning...

Min sömmerska och goda fé har landat i Sverige.

Denna underbara kvinna har tagit sig hit från USA för att sy min brudklänning. Det är så fantastiskt att hon gör detta för min skull. Hon har handlat in alla tyger, mönster, dekorationer och sytt brudnäbbarnas klänningar. Jag är förstummad av tacksamhet!

I måndags satte arbetet med min klänning igång. Det skulle tänkas, mätas, ritas och klippas mönster. Det var djupa veck i många pannor denna dag kan man säga men självklart blev det ett färdigt mönster.

När jag skulle gå på kvällen började hon lägga ut mönstret på tyget och igår (onsdag) när jag var tillbaka för att prova var klänningen nästan klar.

Det vi har att filura på är de som detaljerna. Det har vi inte riktigt löst än men det är jag säker på att vi får klart imorgon.

Kan ni tänka er. En brudklänning på fem dagar! Jag är förundrad!

A lutad över mönsterdelar.

A och K med pannorna i veck.
Då provar vi den första mönsterdelen.
Och så på med delarna på tyget.

Frågan är vem man ska välja att gifta sig med....

Vem ska jag gifta mig med på bröllopet?
Det får du bestämma själv.
Julle! Då blir han man och jag fru.

list-ångest

I går satt jag och försökte att göra en slutgiltig plan för hur vi ska hinna med allt som ska göras inför bröllopet.

Jag satt vid min dator och gjorde lista efter lista efter lista tills jag till slut kände att snart drunknar jag. Jag tror att det var bra listor som är nödvändiga men det kan ju faktiskt inte vara helt sunt när man får känslan av att man själv håller på att förvandlas till en levande lista. Jag kunde bara se en massa ord som flög runt och klockslag då allt ska hända.

I detta virrvarr och känsla av härdsmälta ringer jag min bröllopstomte. Hon är inte hemma! Då ringer jag L. Hon är inte hemma. Då ringer jag min bröllopscoach. Hon är inte heller hemma men jag får tag på henne på mobilen. Precis som jag ska till att överösa henne med panikångest så ringer min andra telefon och jag får lägga på. Så ingen hjälp fick jag alls!

Så jag fortsatte helt enkelt att ha panik en stund till. Sen bestämde jag mig för att ta tag i det igen imorgon (alltså idag).

I dag har jag bockat av några saker på någon av alla listor som jag skrev igår och det känns bra.

Vem vet...kanske är det så att jag kommer att överleva denna listångest och att det hur många eller hur få listor jag än gör så kommer det bli bröllop och jag kommer att bli gift. Jag är inte helt övertygad om detta men jag tänker intala mig själv att det är så en liten stund i alla fall.

första bröllops-mardrömmen...

I natt verkar det som det var dags! Det var dags att börja drömma mardrömmar om allt som kan komma att gå fel med bröllopet. Nattens dröm var mycket ologisk men nu i efterhand ganska roande.

Vi är hemma hos någon och förbereder inför själva festen. M och jag ska klä på oss våra kläder och barnen springer runt och leker. Jag försöker hela tiden förklara att tårtan måste hämtas på konditoriet som den är beställt ifrån men ingen verkar lyssna. Till slut, då är klockan 17.00, lyckas jag få min syster att lyssna som ringer och får veta att de har stängt. Förutom det att vi inte har någon tårta så har tårtställningen försvunnit. Den är spårlöst försvunnen. Inte för att det kanske spelar någon roll om man nu inte har några tårtor
Efter mycket prat fram och tillbaka på hur vi ska lösa detta börjar jag plötsligt att gapskratta då jag kommer på att vi ju inte beställt några tårtor utan att det ju är R och A som skulle göra de och att de redan finns i köket. Tårtställningen förblev försvunnen dock.

Vad detta kan tänkas betyda har jag ingen aning om men jag börjar förstå att nätterna framöver kommer att vara jobbiga.

18 dagar kvar!!

Bröllop, bröllop och åter bröllop

Nu är det 28 dagar kvar till den stora dagen!!

28 dagar och massor kvar att göra. Det är först nu man faktiskt kan göra allt det där som man har planerat. Det som funnits nerskrivet på papper ett tag och väntat på att bli avbockat. Nu händer det saker kan man säga.

I veckan hade M och jag möte med rådet. Rådet består av mig, M, bröllopscoachen, bröllopstomten och systern. Vi satte oss ner med alla papper och med hjärna på högvarv och försökte att få allt i ordning och alla detaljer på pränt. Vem ska göra vad? Vad har vi inte tänkt på? Vem kan vi fråga om detta? Ja allt sådant där som måste göras för att allt ska klaffa på den stora dagen. Det är en stor apparat det här med bröllop.

Men något av det bästa den här veckan har varit att jag fick tag på tjejen som hyr ut stolsöverdragen som jag vill ha. Har inte kunnat få tag på henne och börjat känna panik över att behöva sy 85 stolsöverdrag. Men jag fick tag på henne och överdragen är bokade. Toppen!
Och det andra som gjorde mig superlycklig var att den ringen jag vill ha gick att beställa och göra på det sätt som jag vill ha den. Min ring kommer att vara den finaste i hela värdlen. Det är jag helt säker på.
Jag fick pratar med A om min och myrans klänning så nu känns allt lugnt på klänningsfronten. Hon kommer den 18 oktober och då ska det sys brudklänning med ilfart. Det ser jag fram emot. Det ska bli så roligt att faktiskt få se hur min klänning ser ur. Än så länge finns den ju bara skissad på ett papper och det är så svårt att se hur det ska bli i verkligheten.

Förra veckan köpte vi Ms kostym. Ojojoj, vad snygg han är i den! Och idag ska vi åka och se om vi kan hitta finskor till honom för de han har nu har sett bättre dagar.

Igår vad jag på GeKås tillsammans med dekorationsansvarig. Det var så roligt att gå runt där och leta fina saker som ska förgylla dagen. Dekorationerna är inte det viktigaste men de utgör en stor del av festens känsla. Vi diskuterade, räknade och skrattade. Jag tror att vi båda kände oss nöjda när vi kom därifrån. Vi stannade till på Ikea på vägen hem och fick köpt några saker till. Detta kommer att bli sååå bra!! Som en dröm tror jag att det kommer att vara.

Det finns så mycket att säga om detta men det är nog inte så roligt för andra att läsa om. Jag känner mig stressad men lycklig.

28 dagar kvar...

bröllops-planerings-kaos

Ujujuj...så mycket att göra och så lite tid!

Det här med att planera ett bröllop är helt galet ju. Det är så mycket att tänka på och så många saker som ska klaffa. Och det hjälper inte att jag har mindre än tre månader att göra det på.

Självklart visste jag ju detta innan jag började men jag trodde nog att jag skulle ha allt under kontroll men jag inser nu att jag hade fel. Det svåraste är att veta vad man ska börja med så det blir att jag sitter och pillar i allt på en och samma gång. Detta är inget jag rekommenderar. Det blir faktiskt väldigt rörigt då.

Ja, jag vet att jag är expert på att skriva listor men jag har denna gång kommit på att själva listskrivandet inte får sakerna gjorda. Ett underligt fenomen det där med listor. Förr har jag alltid känt att det här med en lista bara varit skönt. En känsla av kontroll men inte nu. Onej, inte nu! För varje lista jag skriver desto mer stressad blir jag. Jag försöker att titta på listan och se vad jag kan göra nu men allt blir bara till ett enda blurr och jag får lite lätt panik (läs hyperventileringspanik). Det hela slutar med att jag måste prata med H och K som talar om för mig vad jag ska göra. Den metoden har fungerat väldigt bra hittills. Superbra det där med bröllopscoach. Anlita bröllopscoach när ni ska planera bröllop för då kanske ni inte blir galna. Bara kanske...

Mina vänner säger hela tiden till mig att detta har gjorts förr. Planera bröllop på tre månader är ingenting. Hur lätt som helst. Ja, jag fattar inte vad de pratar om. Alla mina vänner har gjort det så de borde väl veta men för mig känns det omöjligt men jag kämpar på.

Jag har faktiskt fått gjort en hel del saker trots mitt inre kaos men det är långt ifrån klart. De viktigaste detaljerna är klara i alla fall och det är väl i och för sig bra.

Jaja, jag ska nog bli gift i alla fall och förhoppningvis ska gästerna blir nöjda med festen.