30 september 2009

Säsongspremiär

Idag är det säsongspremiär för Grey's Anatomy.

Så klockan 21.00 bänkar jag mig framför tvn. Det är ett måste.

Förhoppningsvis får jag sällskap men det vet jag inte än. Kvällen är inte helt färdigplanerad.

28 september 2009

Dagar i sängen

När mamman inte kan röra sig för att hennes fogar bestämt sig för att göra ont dygnet runt blir det mycket sitta i sängen. Myran gör mig sällskap.

Hon leker koja, tittar på tv, leker med alla sina djur, läser högvis med böcker, måste trycka på tangenter på min dator och så spelar vi spel.

Vi har det väldigt mysigt tillsammans!



***

We spend a lot of time in bed togehter since mommy can't move. My little girls keeps me company. She brings toys that she plays with, we watch movies, read many many books and we play games. We have fun and it's very cosy!

Sagt av myran idag

Barn säger så mycket hela tiden. Min myra säger massor. Ibland är det klockrena saker, ibland tramsiga och ibland bara sånt där som måste sägas.

Idag har det mest varit helt vanliga saker men även det här:

Mamma, jag går ner för trapporna nu. Ska hämta en sak men om den inte är där så hämtar jag inte den. Ok.

Inget så där speciellt men i alla fall lite småroligt.

25 september 2009

Tvättstugeröj

Jag röjer lite i tvättstugan. Känner mig väldigt duktig faktiskt men mest har jag ont.

***
I'm cleaning the laundry room. It feels good but it's painful.

Jag och mina listor

Jag är en listmänniska. När jag planerar min dag, min vecka, min semester eller bara i allmänhet planerar måste det skrivas listor. Jag vill ha det överskådligt men framför allt känns det så tillfredsställande när man får stryka något på listan.

Igår kväll skrev Mikael och jag en lista tillsammans. En lista över vad som behöver göras innan bebisen kommer. Det är en del saker kan man säga så det finns att ta tag i. För Mikael.

Jag kände mig väldigt nöjd när listan var klar. Underligt det där att själva listgörandet gör en nöjd. Då har man ju inte åstadkommit något alls egentligen men man känner att man har kontroll. Tänk att en papperslapp med ord kan göra att man har en känsla av kontroll. Helt fantastisk!

Nä, nu ska jag ta tag i dagens lista över saker att göra. Dags att stryka ord!

Städa eller inte städa det är frågan...

Ikväll kommer min syster och hennes man hit. Det ser jag fram emot.

Det jag inte ser fram emot är att jag borde ta mig ner för trappan och städa lite. Inte för att det är superstökigt men för att det känns trevligt med ett städat hem.

Dessutom bör jag förbereda lite i tvättstugan inför deras ankomst för tanken är att allt ska bäras ut därifrån och sen ska det planeras. Vi ska slå våra kloka huvuden samman och lösa problemet. Problemet är att rummet ett pyttigt och man ska få plats med lite för många saker därinne. Det ska bli intressant vad lösningen på detta ska bli.

Mor och dotter

Jag har suttit och bläddrat bland foton. Något som jag gör lite då och då.


Den här gången fastnade jag för ett foto från Mikaels och min bröllopsmottagning. Det är ett misslyckat foto men jag har inte kunnat slänga det. Jag gillar känslan i det.


Detta är mor och dotter!

***

I've been looking through photos and this one caught my attention this time. It's from our wedding reception. It's one of those photos that should be thrown out but I like it. It has a certain feeling about it. Mother and daughter.

24 september 2009

Harry 60 år!

I lördags bar det av på 60-års kalas i skogen. Det var mina kompisars pappa som fyllde år och han firar sin födelsedag i skogen varje år.

Här pratar vi inte grilla korv utan man äter middag som är tillagad över öppen eld. Man gör "bomber"! Man tar en stor bit med folie som man fyller med tärnad potatis, kassler, grönsaker av alla dess slag och goda ostar. Sen packar man in det ordentligt och lägger i den glödande kolen. Medan det gottar till sig där sitter man och njuter av skogen och sällskapet. Barnen leker som tokar för det finns nästan ingenstans som barnen leker så bra som i skogen.

Tyvärr hade myran inte sin bästa dag. Hon har varit sjuk lite från och till ett tag. Men hon hade roligt och var överlycklig att det fanns fällda träd att klättra i. Klättra är ju något som hon älskar.


På de här stammarna klättrades det
i timmar. Det var en fröjd att se!
Mamman sitter nöjd i en stol och ser ut
som en flodhäst.

Barnen tittar på när Harry öppnar sina
presenter.


Myran täljer en träbit med en
plastkniv.

22 september 2009

Nattligt samtal

I natt sov lilltjejen väldigt oroligt. Hon låg och gnydde och pratade så jag gick in för att se om hon var vaken.

När jag kom in satte hon sig upp och såg allmänt förvirrad ut. Detta är samtalet mellan oss:

Jag drömde att en häxa ville äta upp mig.
Ojdå, men det finns inga häxor det vet du.
Lät jag mamma, var det därför du kom?
Ja du låg och lät lite.
Sen drömde jag också att du och Mikael var hemma hos J och pappa.
Jaha, vad gjorde vi där då?
Du kan gå nu, tack!

Jag gick skrattandes ut ur rummet. Samtidigt som hon skickade ut mig ur rummet la hon sig ner igen och somnade direkt.

18 september 2009

Kläder till gravida

Lyckades ta mig ut för att göra ett försök till att shoppa kläder. Jag har i stort sett ingenting att klä på mig och det kan bli aningen för kallt att gå naken i vinter.

Men är man stor som en flodhäst eller kanske mer som en elefant ja då är det ingen lätt match att hitta kläder. Tydligen är det så att gravida inte behöver några kläder för det är inte direkt så att det kryllar av affärer som säljer mammakläder. Av de vanliga kedjorna är det bara H&M som har. Vill man inte handla där får man gå till en boutique och betala en förmögenhet.

Jag sniglade (ja det går inte fort när jag är ute och går) mig in på H&M. Pillade på varje klädesplagg på mammaavdelningen. De hade fått in lite nytt så det var ju upplyftande men det var ju inget överflöd av kläder direkt. Hittade sju saker som jag bar med mig till omklädningsrummet. Väl därinne insåg jag att flodhästar faktiskt inte är så bra på att prova kläder. När man har svårt att lyfta fötterna från golvet blir det riktigt jobbigt att prova byxor och kjolar. Det är verkligen tur att man har ett privat litet bås att stå i.

Jag fick faktiskt med mig lite kläder hem men inget är revolutionerande. Att tro att man ska se snygg ut när man är gravid är lika bra att glömma. Det går inte.

När jag kom hem sa en kompis som jag pratade med att det visst är trendigt att vara gravid nu vilket ju gör det ännu konstigare att det inte finns kläder. Men jag bestämde mig för att bara ta till mig biten om trendighet.

Fyyy, vad jag är cool!

17 september 2009

Tankar om älgar

Idag när jag skulle till sjukgymnasten lämnade jag Stella hos min kusin.

Min kusin bor precis vid Slottis så de gick dit för att titta på djuren och lite lek på Plikta-lekplatsen.

När jag hämtade upp henne upptog ett ämne bilfärden hem. Hon förklarade att de hade tittat på älgarna, men man förstod att hon inte var helt nöjd med den upplevelsen. Detta är samtalet:

Jag såg bara älgflickorna. Det var en mamma och en älgflicka.
Okej. Var det en bebis?
Men vart var älgpappan? Jag såg inte honom. Varför såg jag inte honom?
Han kanske var iväg med sina älgkompisar?
Nä mamma, det var han inte. Älgar kan inte prata!

När jag senare på kvällen berättade detta för min kusin säger han att han hade talat om för henne att älgpappan var och köpte tidningen. Det hade hon tydligen inte heller gått med på utan hävdat att det inte var möjligt för älgar har inga händer.

Så dagens stora fråga är: Vart var älgpappan?

16 september 2009

En räddande ängel...

Håller fortfarande på med klädkammaren. Är inte död än.

Vill bara informera att jag löst problemet med hur jag ska få ut kartongerna. En räddande ängel är på väg hit. Hon kände för att umgås med mig idag. Så bra jag har det!!

Uttråkad till tristess

Jag är så galet trött på att inget orka. Trött på att vara förpassad till sängen mest hela dagarna och kvällarna.

Min foglossning har blivit så illa att jag knappt klarar av att göra något alls så jag ligger i min säng med hur mycket energi som helst. Det finns massor med saker jag kan göra men inget jag klarar av. Det gör mig tokig!

Idag har jag bestämt mig för att klara av att organisera den ena klädkammaren. Jag ska få det gjort om jag så dör på kuppen. Det bryr jag mig inte om. När Mikael kommer hem idag ska det vara fint därinne. Det har jag bestämt.

Hittills har jag sorterat mina kläder i två kategorier. Detta kan jag ha nu när jag är gravid och detta inte. Nu sitter jag i sängen och vilar lite för att snart ta tag i nästa steg som är att lägga de fint på plats. Jag sitter på en hög pall hela tiden och har en "pensionärsklo" för att plocka upp saker från golvet så jag slipper böja mig ner.

Det svåraste momentet är att få ut två kartonger som står därinne som inte hör till. Vet inte hur jag ska lösa det riktigt än. Och så måste jag ta mig upp och ner för trappan ett par gånger för att hämta galgar i förrådet. Hmmm...lite småsvårt!

Så jag ser fram emot en kväll i sängen fullproppad med smärtstillande. Visst är livet underbart!?

12 september 2009

lördag

Idag är en sån där skön lördag.

Stella lekte perfekt hela morgonen. Hur nöjd som helst och Mikael och jag fick sova ut ordentligt. Underbart!

Nu dammsuger mannen huset, Stella leker i trädgården och ser ut som en liten lortgris och jag ja jag slappar för det finns inget annat jag kan göra. Jag fixade en mumsig brunch så det tycker jag är bra nog.

Lördag är en bra dag!

11 september 2009

en myrtanke...

Stella och jag sitter och äter pannkaka hemma hos vänner. Jag beklagar mig över att jag har lock för höger öra. Mycket irriterande och jag har haft det flera dagar. Stella tittar med stora ögon på mig och säger:

Mamma jag ser inget lock!

Ibland glömmer jag hur bokstavligt barn tar det man säger. Säger man att man har lock för öronen så ska det ju faktiskt hänga grytlock där annars är det inte sant.

10 september 2009

Skrock igen...

Det har gått ett år sen sist!

För vissa är det en mardröm om den 13:e i en månad hamnar på en fredag. Det bryr jag mig inte ett dugg om. För min del handlar det om ett specifikt datum. Vilken veckodag det är kvittar.

I morgon ligger jag i min säng och gör ingenting hela dagen förutom när jag ska hämta Stella på dagis.

09 september 2009

vattengympa=döden

Nä vattengympa var inte alls bra. Kan inte röra mig. Dödsont!

Suck och blä

Okej så vattengympa kanske inte var en så bra idé.

Det var skönt att vara i vattnet och kunna vara tyngdlös men att göra rörelser var ett rent skämt. Jag kunde inte lyfta benen överhuvudtaget utan att mina fogar protesterade högljutt. Så jag spenderade en timme med att bara vara i vattnet.

Så mer av det blir det inte. Jag försöker att förtränga hur ont jag kommer att ha i min kropp imorgon. Suck och blä!

Barnmorska hit och barnmorska dit

Just nu känns det som jag inte gör något annat än går till MVC. Är där mest hela tiden.

Igår var jag på Östra sjukhuset för att träffa en Aurora-barnmorska. De har hand om gravida med förlossningsskräck. För att få planerat kejsarsnitt godkänt måste man först samtala med en sådan barnmorska. Det var väldigt intressant måste jag säga. Kontentan av det hela skulle jag säga är att jag skulle kunna välja hur min förlossning ska se ut helt själv. Vilken dag, vilken tid, vilka smärtstillande och när de ska sättas in och jag skulle även bestämma att nä nu vill jag inte mer så skicka mig på snitt tack. Alltså så skulle det kunna se ut om jag bestämde mig för att ge det här med vanlig förlossning en chans vilket jag förmodligen inte kommer att göra.
Nästa steg i detta är att träffa en läkare som ska ge mig lappen med godkännandet och datumet för kejsarsnittet.

Idag var jag hos min vanliga barnmorska för att ta prover. Prover för min del ska tas var tredje vecka för att ha koll på om min ämnesomsättning ligger som den ska. Det gör den i stort sett aldrig vilket barnmorskan och läkaren blir stressade av. Jag blir inte stressad alls. Sen ska det kollas Hb. Det här med järn är ett kapitel för sig själv när det handlar om mig. När jag kommer till halva graviditeten så dalar det med rasande fart och det finns nästan inget som ger en barnmorska panik så snabbt som dalande järnvärden. Idag hade det gått ner ännu mer. Nu ligger det under 90. Inte bra. Så nu ska jag få järndropp. Sen ska magen mätas och så måste man förstås lyssna på bebisens hjärtljud. Idag ville Uffe (bebisen) inte alls bli lyssnad på utan gav barnmorskan en ordentlig spark och såg till att röra sig extra mycket för att hjärtat skulle vara svårt att lokalisera. Men hon lyckades till slut. Det slog snabbt!

Imorgon ska jag till sjukgymnasten för första gången. Läkaren som jag träffade härom söndagen när jag var inne akut på natten sa att jag nog måste gå. Det ska bli intressant vad hon har att komma med. Helst någon form av mirakelmetod för att få bort ontet av foglossningarna men det lär ju inte hända.

I dag ska jag dessutom iväg på vattengympa även det på ordination av läkaren. Jag måste slappna av mina muskler.

Ja ungefär så här ser min vardag ut kan man säga. Barnmorskebesök på löpande band.

08 september 2009

Plommon!!!!!!!

Jag älskar plommon! Det måste vara den absolut godaste frukten som finns. Jag kan äta hur många som helst.

Igår kom min svärfar förbi med en hel plastkasse. Massor med plommon. Stora och underbart goda. Faktiskt vet jag inte om jag har sett så stora plommon någongång.

Idag har jag kokat lite sylt och bakat två goda kakor. Detta trots att jag nog helst hade ätit upp alla plommonen som de var men då skulle risken finnas att de skulle bli dåliga innan jag nådde botten av kassen och det vore ju väldigt dumt.

Det känns bra att ha lite god sylt i vinter.

03 september 2009

Galen i brödbak

Har just läst en bok om att baka bröd. En hel massa braiga tips och recept.

Så nu är jag sugen på att köra en ny omgång brödbak men det får nog vänta tills på fredag. I morgon har jag lovat lilltjejen annat kul och både och det orkar inte denna foglossningsmamma.

Men kanske att det ställs in lite poolish i kylen imorn så det blir perfekt för bakning på fredag.

02 september 2009

En lat dag och berättelsen om att ha kramp

I dag har jag hittills gått ur sängen för att kissa två gånger och en gång för att hämta mackor och mjölk.

I söndags fick jag ont i mitt vänstra ben. Från ljumsken ner till knät. Ren smärta i timme efter timme. Började på kvällen. När klockan var två på natten orkade jag inte mer. Vi åkte till Östra efter att ha ringt och frågat vad man skulle göra och de ville kontrollera så att det inte var en propp. Att det inte var en propp kunde jag ha talat om själv men jag var bara ute efter smärtstillande. Det var lite lätt svårt att ta sig till bilen eftersom det inte riktigt gick att gå på benet men det gick med en stor dos envishet.

På Östra gick det ganska snabbt. Jag var så glad när vi kom in genom dörrarna och vi passerade förlossningsavdelningen och tog hissen upp till fjärde våningen istället. Man får lite lätt ångest när man ser den stora skylten över dörren måste jag säga. En sköterska skrev in mig, klämde lite på mitt ben och sa att doktorn kommer snart. Vad snart betyder vet man ju aldrig riktigt vad det betyder när man är på sjukhus men faktiskt så gick det snabbt. Doktorn klämde, vred, vände och plågade mig rejält. Tryckte på punkter på fogarna så jag skrek. Hon konstaterade att jag verkar ha ont i mina fogar som tyder på foglossning. Nähä!! Det var ingen propp i benet. Det var en muskelkramp som vägrade släppa. Jag fick med mig smärtstillande och muskelavslappnande och så åkte vi hem aningen utmattade.

När jag vaknade på måndagen satt krampen fortfarande i och så fortsatte det hela dagen. Inte ens tabletterna tog bort smärtan. Inte roligt alls. På kvällen masserade Mikael benet vilket var allt utom trevligt. Sen somnade jag och när jag vaknade på tisdag morgon var krampen plötsligt helt borta. Så alltså kramp i benet i ett och halvt dygn. Det hoppas jag att jag inte behöver uppleva igen. Det var inte trevligt.