Min vackra vackra.

I morgon har det gått en vecka. En vecka sedan den försvann. Min vackra vackra med diamanter. Väl uttänkt med en påminnelse om ett viktigt förbund. Min vackra vackra med symbolik vackrare än något annat med en betydelse utöver det vanliga. Min vackra vackra som nu ligger någonstans och jag vet inte vart. Jag har vänt upp och ner på det mesta. Letat i varje vrå och i minsta lilla leksak. Ingenstans finns min vackra vackra. Den är spårlöst försvunnen. Min vackra vackra som jag valde med omsorg och blev förälskad i och inte kunde tänka mig någon annan. Det kan jag fortfarande inte. Den är den vackraste.

Min vigselring är försvunnen. Den ligger i vårt hus någonstans men vi kan inte hitta den.

Lycka är...

...när min svärmor rensar lådor från vinden och hittar denna skatt. En Damernas värld från 1950. I den finns fantastiska bilder, underbar reklam, en berättelse av Astrid Lindgren och en massa annat spännande.

Fina kläder att trivas i.


Och den underbara reklamen. I detta fall för vaxduk.

Favoriter i hemmet.

Jag älskar mina Willow tree figuriner. Från början fanns de bara som änglar men kollektionen blir bara större och större och det finns en figurin för allt. Jag tycker bäst om deras "växa-serie" som består av barn i olika storlekar görandes olika saker. Jag har inte så många i den serien men det blir nog fler med tiden. Det jag önskar mig mest är julkrubban. Jag har tittat på den i flera år men varje år bestämmer jag mig för att lägga pengarna på något annat. Vem vet kanske är i år året då jag får den.

Jag har samlat i ganska många år nu vilket inte betyder att jag har ett överflöd men jag har några stycken. De har alla en känsla eller uppgift som betyder något extra för mig och de jag själv har valt är valda efter vad de representerar för mig.

Här sitter visdom, ömma för någon och bön. Visdom representerar min önskan att lära mig nya saker och min glädje när jag läser böcker. Ömma för någon påminner mig om att det alltid finns någon som behöver hjälp. Hjälp med något stort eller något smått i sitt liv som för min del inte behöver kräva så mycket. Bön symboliserar min kontakt med Gud som jag tror är verklig. Att alltid komma ihåg att vara tacksam för det jag har i mitt liv men också möjligheten att be om hjälp och kraft.


Mor och dotter är självklart min Stella och jag. Min blonda underbara tjej.


Och hela familjen. Mikael och jag tillsammans med lille Noel och Stella. Noel satt alltid med båda händerna i munnen när han var bebis och Stella som älskar att dansa.

Det var några av mina Willow tree.

Favoriter i hemmet.

Vad som är en favorit kan variera. Vissa saker är klenoder som symaskinen och andra är bara saker som man tycker om för att det är fint. Det är inte alltid en favorit har ett syfte eller ens är vettigt att tycka om men det tycker inte jag spelar någon roll. Att omge sig med sådant som man tycker är fint sprider en skön atmosfär.

Jag tycker om hjärtan har det visat sig. Jag har alltid trott att jag samlar på änglar vilket jag absolut gör men när jag har tittat mig omkring i huset så har jag kommit fram till att jag även samlar på hjärtan. Änglarna har varit ett medvetet samlande medan hjärtana kommit hem utan att jag egentligen har tänkt så mycket på det. Det finns hjärtan i alla rum. Olika stora och olika fina. Alla med den varma känslan som hjärtan bär med sig. Tanken om kärlek, gemenskap och glädje.

Dessa betonghjärtan står på den stora vitrinen i vardagsrummet. Orden har jag skrivit själv.

Mosshjärtat låg på honörsbordet när vi gifte oss och pryder byrån i sovrummet
tillsammans med detta fat med hjärtan i porslin.

Det röda hjärtat har jag fått av min underbara dotter och det ligger för tillfället på kakfatet som står på köksbordet. Oftast ligger det på fönsterbrädan men har fått byta plats en stund.
Detta är bara några av alla mina hjärtan. Skulle jag visa er alla så skulle det bli alldeles för många foton.

Favoriter i hemmet.

Som ni kanske märkt dyker "Favoriter i hemmet" upp ibland. En liten bloggserie kanske man kan säga. Som jag sagt innan så tror jag att alla har saker i sitt hem som de älskar på ett lite speciellt sätt.

I dag har jag en klenod att visa er. En vacker Singer symaskin från 1958. Min farmor fick den av min farfar när han hade varit på affärsresa i USA. Tänk vilken present! Det fanns inget lyx av den sorten i Polen på den tiden och så kommer han hem med en elektrisk symaskin. Vad jag önskar att jag visste hur hon reagerade. Var det något hon hade önskat sig eller överraskade farfar henne? I bland hade det den där tidsmaskinen suttit fint.

Så här vacker är den.

Allt är så stilrent och enkelt. Spakar hit och dit.

Manualen finns fortfarande kvar om än något söndrig.

För att sick-sacka får man byta hela pressarfotsmekanismen och sätta på den här stora saken. Ingen knapptryckning här inte.

Alla pressarfötter finns kvar i originallådan.

Förutom att den är vacker så går det fortfarande att sy på den. Den är fullt duglig till att sy allt man behagar. Jag använder den inte för jag vågar inte riktigt utan den får stå på sin plats på finsaksbordet och beundras av alla som ser den. Det är den värd tycker jag. Den är värd att få stå i centrum och glänsa.

Favoriter i hemmet.

Alla har vi saker i vårt hem som är extra speciellt. En möbel, ett fat eller någon prydnad. Jag har flera sådana saker och ett är detta skåpet. Det står i vardagsrummet. I hjärtat av huset.

När vi kom för att titta på radhuset när det låg ute för försäljning kom vi före den egentliga visningen. Med andra ord hade vi hela huset för oss själva när vi vandrade runt här. Det första vi tittade på var förrådet för den dörren var närmast handen när vi steg in i huset. Det första jag ser är ett vitt gammalt skåp belamrat med skräp. Det står där och är helt oälskat.

Större delen av skåpet är byggt av gamla sockerlådor. Det är inte perfekt gjort och det gör att jag tycker om det ännu mer. Jag är inte så mycket för att saker måste vara perfekta. Jag gillar när man ser att det är handgjort och att någon lagt ner sin tid för att göra det så fint som möjligt.

När vi fick veta att huset var vårt så frågade jag kvinnan som sålde huset vad hon skulle göra med det vackra skåpet. Hon hade planerat att slänga det. Har ni hört så vansinnigt! Jag frågade försiktigt om hon kunde tänka sig lämna kvar det i huset vilket hon inte hade något emot att göra. Jag gick lycklig därifrån. Ägare till ett radhus och ett skåp. Bättre kunde det inte bli.

Inne i skåpet bor Noels leksaker och Stellas pysselsaker. På dagarna är dörrarna öppna hela tiden och det är så där stökigt runt omkring som det blir när en ettåring leker. Jag gillar att barnen har sina saker nära där jag är. När jag sitter vid datorn och skriver kan Noel leka på mattan bredvid mig och Stella kan sitta med mig vid bordet och rita. På kvällen plockas allt in i skåpet och dörrarna stängs och jag kan sitta i min soffa och njuta av hur fint det är.