Jobb och inredning.

Jag har ju inte berättat om mitt nya projekt. Det är faktiskt väldigt konstigt att jag inte skrivit ett superlångt inlägg om det och sedan skrivit minst fem inlägg om det varje dag. Väldigt konstigt. Det är även underligt att jag knappt berättat vad jag jobbar med men det tror jag att jag till viss del har gjort med mening. Min blogg har aldrig handlat om jobb vilket är rätt självklart eftersom jag inte jobbat på sex år så det känns skumt att börja skriva om den biten. Samtidigt är det ju så att det nu är en väldigt stor del av mitt liv. Jag har märkt att det är många som inte nämner vad de jobbar med i sina bloggar och jag är rätt säker på att det finns ett syfte med det.

Det jag kan säga om mitt jobb är att det för det första inte är ett riktigt jobb egentligen. Det är en praktik, traineetjänst. Jag får betalt via arbetsförmedlingen. Jag lär mig nya saker varje dag och får göra saker som jag verkligen tycker om att göra. Flera av de saker jag önskat att mitt jobb ska innehålla är precis vad jag håller på med just nu. Jag sköter företagets blogg, jag grejar med facebook, jag skriver nyhetsbrev, jag sköter delar av hemsidan, jag organiserar, jag är social med människor och jag jobbar hemifrån för det mesta och kan bestämma mina arbetstider. Ungefär så ser mitt jobb ut och jag förstår fortfarande inte att det finns.

Okej, okej, jag ska berätta om projektet jag pysslar med nu förutom allt det där andra jag just skrev. Jag inreder! Jag inreder företagets frisörsalong. Jag får bestämma precis allt. Så jag har surfat idéer och skrivit listor och gått runt i stan och tittat på hur andra har gjort med sina salonger. Hur roligt som helst. Jag har lånat företagsbilen och företagskortet och åkt iväg och shoppat. Jag har letat målare och beställt skyltar och schabloner. Flera mood boards har jag gjort också innan jag bestämde mig för vilken som skulle gälla. Alltså jag tror faktiskt inte alls att ni kan förstå hur kul jag har det på jobbet.

Jag är verkligen lyckligt lottad!

Nattsudderi.

Nä nu sitter jag uppe så där sent igen. Jag har ett nytt projekt på gång och jag surfar runt efter inspiration. Detta är spännande, roligt, utmanande och precis min grej. Jag ska berätta vid ett annat tillfälle. Det är jobbrelaterat och hur roligt som helst.

Jag kan inte fatta att jag gör en massa saker om dagarna som inte handlar om mitt eget hem, mina barn, min man eller mig själv. Nä, jag jobbar. Förvisso utan lön men sådana petitesser ska vi väl inte bry oss om.

Tomhet.

Det är alltid en lika tom känsla när man är klar med något tycker jag. När man är mitt uppe i ett projekt är man fokuserad och motiverad att avancera framåt med det man håller på med. Den här gången hade jag dessutom tidspress så allt annat hamnade på efterkälken. Jag läste, skrev och fotograferade flera timmar varje dag. Det var länge sedan jag hade så roligt med ett projekt som jag har haft med detta.

Jag känner mig väldigt nöjd med resultatet men har tomheten inom mig. Vad ska jag ge mig på för projekt nu? Vad har jag lust att göra? Rastlösheten har redan satt in. Denna dumma rastlöshet som jag fajtas med ständigt. Konstigt är det. Jag tycker att jag är värd lite vila men min hjärna har en annan åsikt.

Någon som har en idé vad jag ska ge mig på nu?

Hej torsdag!

I dag vaknade jag pigg och kände att detta kan nog bli en bra dag. Noel sov genom natten och vaknade för första gången på länge glad och satt i sin säng och pratade. Stella var inte lika glad i att behöva gå upp men så är det ju varje morgon. Att köra Stella till skolan gick ganska smidigt förutom att vi fick stå still en stund precis utanför oss men vi tog det rätt bra idag tycker jag. Noel har jag lämnat på dagis nu också och framför mig har jag ett par timmar att greja för mig själv. Jag har massor att göra så jag kommer inte ha tid att bara sitta och ta det lugnt men något glas med te ska nog kunna slinka ner ändå. Jag ska scanna foton och rama in och fixa med det sista på den lilla utställningen som jag håller på med. Den ska upp idag för att vara klar för den stora festen som går av stapeln imorgon. Så jag har förstås en lång lista med saker som ska göras och jag stryker efter hand som jag är klar. Det är så skönt att få stryka på en att göra lista. Det ger en härlig känsla av att ha åstadkommit något.

I dag har du gett oss en disig och småregnig dag istället för det fantastiska vårväder som var igår. Du tänker väl inte låta det vara så länge nu. Jag var riktigt nöjd med solskenet. Jag hade behövt det idag eftersom piggheten finns i solen och att känna sig alert när man har mycket att göra är aldrig fel. Jag antar att solen kanske behövde vila sig lite idag efter så fantastiska strålar som den bjöd på igår.

Nu tänker jag ordna mig lite frukost och tänka igenom dagen ordentligt så att ingenting blir glömt. Lite meditation inför en stressig dag är nog passande så att inte stresskänslan tar över och det blir pannkaka av allt.

Ha det så bra idag så ses vi igen nästa vecka.

kramis, Dorro

PS. Jag är inte arg på dig torsdag för att du bjuder på trist väder. Bara lite besviken. DS

Förr i tiden.

Trots lunginflammation och hosta som aldrig går över fortsätter jag med mitt projekt som jag är mitt i. Som tur är sitter jag mest på en stol vid datorn så det är helt perfekt sysselsättning när minsta lilla fysiska ansträngning leder till andfåddhet.

Jag sitter och läser, skriver och tittar på gamla foton. Jag antecknar och letar passande citat. Vad är det då jag gör? Jo, jag förbereder en utställning som ska sättas upp i kyrkan nästa helg. Den handlar om kvinnorna i kyrkan. Kvinnornas förening fyller 170 år och det har vi bestämt att fira stort så hela nästa helg går i kvinnornas tecken. Jag ansvarar för utställningen och har så fantastiskt roligt när jag sitter och läser om fantastiska kvinnor som gjort ett stort arbete. Kvinnor som vissa fortfarande lever men många är döda och har lämnat sitt arv efter sig till oss. Jag älskar den här typen av projekt. Jag rörs av det andra gjort före min tid och beundrar deras ihärdighet och målmedvetenhet. Det gäller allt som har med förr att göra. Gamla foton får något speciellt att hända inom mig. Det blir som en enda stor känslostorm av tacksamhet, framför allt. Så trots att jag har väldigt mycket att göra så njuter jag av varje liten stund.

Frånvarande.

Jag är lite frånvarande från bloggvärlden en liten stund. Jag har en massa att göra och har helt dykt ner i det. Jag har riktigt roligt men lite småstressigt men det gör inte så mycket. Jag kikar in här då och då förstås och skriver en liten rad men kanske inte så ofta som jag brukar.

Viktig information är även att jag är otroligt godissugen och känner att jag vill ta mig till affären och köpa allt de har men jag gör allt i min makt för att hålla mig borta.

Dagen.

Okej så jag är inte bra på att vara ensam. Riktigt dålig på det faktiskt men ack så skönt det är att ha hela huset för sig själv och veta att det kommer vara så i många timmar. Och vad härligt det är att sitta ensam vid matsalsbordet med böcker utspridda, anteckningslappar i en enda röra och höra smattret från tangenterna på datorn. Men det här med att vara ensam är jag verkligen inte bra. Jag börjar sakna min familj väldigt snabbt. Inte alla ljuden i form av skrik och gråt. Inte en tvååring som drar i mig dagarna i ända men att ha de i närheten. Så pass nära att man kan kramas och pussas när man vill. Trots att jag saknar dessa saker så njuter jag hejdlöst av att ha tid för mig själv och mina tankar.

Jag har fått gjort en hel del. Inget som kanske någon annan skulle bli imponerad av men sådant som gör att jag känner mig nöjd. Jag har inte städat ens en liten smula utan bara gjort det jag har längtat efter. Jag har sorterat anteckningar kring mitt lilla projekt och jag har förberett saker för kyrkan imorgon. Jag har läst en bok och jag har suttit och letat roliga nyttiga recept. Som sagt inget som någon annan tycker är viktigt men som allt har ett syfte för mig. Hur roligt som helst. Jag känner att jag har fått göra så många av de sakerna som jag har längtat efter i veckor nu och jag hoppas att det ska ge mig energi för ett tag framöver.

Just nu sitter jag och lyssnar på Elvis sjunga "You'll never walk alone". Fick bara lust att lyssna på den plötsligt.

Nu ska jag sätta mig ner och planera veckan. Mat, aktiviteter, träning och lek. Tjoho för mig!

Det gråa utomhus ter sig skimrande.

Idag ser jag inte det gråa utomhus. Det skimrar som den finaste sommardag. Tänk vad tystnad och sömn kan göra skillnad för ens sinne. Jag vet att denna sinnesstämning inte kommer att hålla i sig utan att imorgon känns det mesta som vanligt men det gör inget för idag är allt strålande. Just nu. Jag känner doften av nybryggt te, köket är städat (väldigt viktigt för min sinnesstämning), det finns snask kvar från igår och jag har dagen framför mig. Alldeles strax ska jag ta fram allt jag behöver för en skön och kreativ eftermiddag i böckernas tecken. Här ska läsas, antecknas och tänkas. Listor ska skrivas och planer utformas. Allt sådant som jag älskar att göra men sällan har tid med för att barnen prioriteras och tiden rinner iväg.

Alla ska få ha ett dygn i ensamhet då och då. Ett dygn är ganska lite och egentligen skulle två eller tre vara det optimala men ett dygn skulle alla må bra av. Jag förespråkar en-dygns-vila för alla!

Planen.

En plan utkristalliseras. Motivationen börjar infinna sig. Inte dags än. Snart.

Fullt upptagen.

Vilken dag det har varit. Fullt ös hela dagen. Huset fullt med folk och ljudnivå högre än upp till taket. Det har sågats, borrats, dragits rör genom väggar, monterats möbel, lekts med bollar utomhus och sorterats leksaker. Noels rum står redo att lekas i. Väggen som mannen har byggt är jättefin och jag står där inne och förundras över vad en vägg kan göra för ett rum.

Det som återstår att göras är det som är roligast. Det ska piffas. Det ska upp tavlor på väggarna. Jag vet vad jag vill ha men jag kan inte hitta något som ser ut som i mitt huvud så jag gissar att jag kommer få göra själv. Jag ska sy gardiner och klä om lekmadrassen. Jag har tänkt mig ett tyg som går i grönt och orange. En del av rummet är grönmålad nämligen. Det finns en viss risk att jag åker iväg och besöker Skroten inom kort. Rummet är verkligen fint och jag är så glad att Noel äntligen har ett riktigt rum som han kan trivas i.

Invigning av rummet planeras inom kort i form av ett litet barnkalas. Jag vet Noel fyllde år i december men vem hinner med ett kalas för en tvååring då som inte ens förstår vilken dag han fyller år. Ja inte jag i alla fall men nu ska det bli av. I hans nya rum.

Noels rum.

I dag badar min värld i solsken. Vad fantastiskt det är att vakna till sol istället för regn och rusk. Vilken otrolig skillnad det gör för humöret. Då kan jag trots att jag har sovit uruselt inatt ta mig ur sängen tidigt på morgonen utan några större problem. Härligt är vad det är!

Jag är precis hemkommen från att ha lämnat Noel hos sin farmor och farfar och snart kommer Stellas pappa och hämtar henne. För här, här ska det målas. Noels vägg är klar och nu ska hela rummet få färg. Och imorgon är den bästa dagen på hela projektet. Då ska det piffas ordning. Möblerna ska på plats, leksakerna sorteras och skulle vi haft de tavlorna jag vill ha så skulle de ha hängts på väggen. Tänk att Noel äntligen ska få ett riktigt rum. Vilken grej.

Om det går att klämma in så hoppas jag att mannen och jag ska komma iväg på en liten promenad. Om vi har tur är det fortfarande sol då.

Stora planer.

När man är förpassad till sängen för att man inte orkar med något annat så går hjärnan igång på storvarv efter ett tag. Väldigt farligt kan jag säga för det brukar innebära mycket arbete när tankearbetet är klart. Förutom att självklart alla pyntdetaljer för advent och jul vänds och vrids på så har min hjärna börjat fundera på övervåningen igen. Nä, vi verkar aldrig bli klara med övervåningen. Noels rum är bara provisoriskt gjort, arbetsrummet är kaos och halldelen är fortfarande inte målad. Så kan vi inte ha det. Mina ögon får ont varje gång jag är på övervåningen och det är inte skönt. Inte ett dugg.

Noels rum behöver en vägg och det behövs en fin tapet. På tapeten ska det helst vara fina bilar och det ska gå i grönt. Och sängen ska ställas där den egentligen ska stå och då måste skåpet bo på ett annat ställe. Ska skåpet bo på ett annat ställe måste vissa saker i Stellas rum byta plats. Helst skulle jag vilja ha en väggfast bänk-variants-förvarings-sak i Noels rum som just nu finns i mitt huvud och i arbetsrummet vill jag bara helt enkelt ha ordning. Färgen i halldelen har jag fortfarande ingen som helst aning om så det blir antagligen inte målat den här gången heller. Jag som inte brukar ha beslutsångest men vilken färg jag ska ha på övervåningen verkar vara omöjligt att komma fram till. Som ni hör går vilt till i mitt huvud för tillfället.



Det jag kan sammanfatta det hela med är att en viss man snart kommer att ha en hel del att göra och att jag kommer ränna runt och försöka få saker som jag vill. Och en Noel kommer förmodligen få lånas ut till en farmor och en mormor får komma hit och tapetsera. Puh!

Beslut. Beslut.

Alltså jag är ingen rolig bloggare för tillfället. Jag har en hel del inlägg i mitt huvud som jag vill skriva men jag hinner inte riktigt med. Varför? Jo, för jag syr och sprättar mest hela tiden och när jag inte gör det så ritar jag mönster. Just nu ritar jag mönster på en kjol som ska bli mitt nästa projekt men det är en vinkel som jag inte kan komma på hur jag ska räkna ut och jag håller på att bli tokig. Och så ska jag bestämma mig för hur lång den ska vara. Knälång eller hellång? Den är i åtta våder så alltså ganska klockad. En annan fråga är om jag ska sy en väst också. Kanske i samma tyg som kjolen. Passar jag i väst nuförtiden eller var det bara på den smala tiden? Och egentligen kanske jag vill ha en väst i svart päls. Ja ni hör ju hur jobbigt jag har det.

Rosa bandet!

Som medlem i "Husmorsskolans nya syförening" har jag tänkt vara med i en auktion för att samla in pengar till bröstcancerfonden. Oktober månad är ju känd för att vara den rosa månaden då det säljs rosa band överallt. Så även i år. Vad jag ska delta med har jag ingen aning om än. Häng med du också tycker jag. Gå in här och läs mer om det.

För att komma till insamlingen klicka här. Auktionen börjar den 18 oktober så se till att besöka oss som är med i insamlingen då.

Inte mycket att skriva om.

Så jag syr mest hela tiden och plötsligt kommer jag på att jag inte har bloggat. Och vad ska jag då blogga om? Just nu är sy nästan det enda jag gör förutom att byta blöjor och leka med barnen. Då och då lagar jag lite mat och drar över med dammsugaren. Men mest syr jag.

Jag syr det ena och det andra. Inte en sak i taget som jag borde utan flera projekt samtidigt. Går från det ena till det andra. Om ett blir för pilligt och tålamodet tryter är det bara att byta projekt och sitta och njuta av enkelheten en stund.

Jag har inget att visa upp mer än oreda. Det som är klart vill jag spara på lite och det som jag fortfarande syr på känns inte roligt att visa. Det är klänningar, hjärtan, ett och annat lapp-projekt och påskfåglar. Påskfåglarna kan jag snart visa så fort jag fixat mitt påskris som de ska bo i ett tag.

Det är det som händer hos mig just nu. Inte så spännande kanske men för min del väldigt kreativt och en känsla av att tiden står still samtidigt som den inte räcker till.

När man inser att man gått och blivit sömmerska.

Jag har idag tillbringat 2 timmar med att sortera mina tyger. Omplacera i rätt backar. Två backar för de projekt jag har på gång just nu, en back för tyger som används då och då men inte specifikt är vad jag behöver just nu, en back för alla mina amerikanska tyger och en back för tyger jag inte använder alls för tillfället. Man kan tycka att det inte borde ta två timmar men det gör det när man är ensam och bara njuter. En liten sover och pappa och tjejen är och badar och jag har egentid med tyst i öronen. Eller inte helt tyst för jag lyssnar på trevlig jazz under tiden som jag viker. En skön stund.

Förutom att alla tyger som skulle sorteras tog jag tag i att städa alla askar med nålar och annat smått och gott, rullade ihop spets och band och la ner i sin låda och såg till att alla saxar och pennor fick sin plats. Det där som underlättar så mycket när man ska sätta sig och börja sy och man slipper att leta efter saker.

Jag har min syplats i vardagsrummet på matsalsbordet. Vi har inget annat utrymme att sätta mig i och egentligen vill jag inte vara någon annanstans för sitter jag här vid bordet så har barnen plats att göra sina saker tillsammans med mig. Väldigt bra. Men jag skulle inte ha något emot att ha ett rum med alla tyger på hyllor och en plats för var sak. Nu hamnar det lite överallt beroende på hur bråttom jag har att lägga undan. Det är inte så hemtrevligt att ha en trave med backar stående i vardagsrummet men det är så vi har det så då får det bli så. Jag är så glad att jag har möjlighet att sitta och sy så mycket som jag gör.

När man sysselsätter sig med den här typen av arbete och ser allt framför sig inser man att man gått och blivit sömmerska. Det kan jag tänka mig att vara. Det känns bra.

Alla fina band rullade i fina rullar i sin låda

och trådrullarna väntar på att bli använda.

Tygfestival.

I dag blir det nästan ingen datortid alls. Jag ska ha annat för mig.

Nu ska jag iväg och köpa plastbackar med bra lock till mina tyger. Det är ingen ordning för tillfället så jag hittar inte vad jag behöver när det ska sys. När backarna är köpta ska det sorteras och när det är gjort ska backarna med alla tyger få följa med hem till "en av mina käraste vänner". Vi ska umgås hela eftermiddagen och klappa på tyger och rita mönster till olika klädprojekt. Utan mönster inga klänningar.

I kväll ska jag hem till en annan av "mina käraste vänner" och titta på mello. Det ska bli väldigt trevligt. Jag kommer med stor säkerhet att krascha av trötthet i hennes soffa efter allt kul under dagen.

Så dagens tema: tygfestival!

Stellas hylla är klar.

Äntligen tog jag tag i kryddhyllan som skulle bli till plotterhylla åt Stella. Jag har målat den och satt i finfina papper i de utdragbara lådorna. Nu ska lådorna fyllas med pärlor och stämplar och små små skor åt barbies och Polly Pocket. Det blir toppen det här. Rummet är nästan klart. Några saker kvar att hänga upp på väggen och sen ska ni få kika in där.

Så här blev den...

Jag älskar tyg!

Vi tog oss en tur till Skroten idag. Den bästa tygaffären i världen. Billiga tyger och i massor. Det skulle handlas in tyg till Stellas rum, till Noels rum och till att sätta för ytterdörrarna.

Det första tyget som hoppade på mig var detta underbara uggletyget. Det är lite manschesteraktigt och mjukt. Hur härligt som helst. Jag tog det utan att ha en aning om vad jag ska göra med det men hem till mig det skulle det.

I kassan kom jag på att det nog ska bli en kjol till Stella och ett par byxor till Noel. Så det blev till att skynda till muddhyllan också. Visst kommer det bli fint? Det tror jag!

Jag var ute efter ett uggletyg att ha i Noels rum men det var inte speciellt lätt att hitta. Efter en stund förstod jag varför. Alla tyger med ugglor på låg i en annan kunds vagn. Jag fick helt enkelt sno en rulle från henne.

Stella har ingen dörr i sitt nya rum och hon behöver ingen heller men ibland kan det ju vara trevligt att få vara lite privat så jag köpte ett tyg som hon kan dra för om hon vill. Stella tycker väldigt mycket om fjärilar så det fick bli ett tyg med fjärilar och andra insekter.


Nu ska jag bara sy allt som jag vill ha det och hänga på rätt plats. Det ser jag fram emot. Tänk vad söta mina fina barn kommer bli i sina ugglekläder!