En lista.

I går kväll satt jag och surfade inspiration inför min fokusmånad och då hittade jag den här listan. Ibland är det roligt att fylla i tycker jag och idag har jag så fasligt mycket jobb att göra så det passar alldeles utmärkt.

Min idrottsbakgrund: Jag sprang en hel del i tonåren. Sprang ganska många milslopp faktiskt. Tränade mycket på gym för sisådär 15-20 år sedan.

I mina öron när jag tränar: det som låter ur högtalarna på gymmet. Jag har aldrig varit förtjust i att lyssna på musik med hörlurar. Ljudet kommer för nära på något sätt.

I min träningsväska: Eftersom jag alltid förflyttar mig endast mellan hem och gym har jag inte så ofta en väska med mig men jag har en fin, helt ny. I den har jag lås till skåp, träningsskor och min mobiltelefon.

Favoritmuskel: Oj, det var svårt. Jag tränar väldigt gärna mage och kan nästan göra hur mycket som helst men borde träna rygg och axlar mycket mer än jag gör.

Mål med träningen: Att gå ner i vikt och bli snygg. Jag vill trivas med mig själv och jag längtar efter att ha synliga muskler.

Favoritövning: Jag vet faktiskt inte.

Favoritmat: Alla former av kyckling. Jag älskar kyckling och tur är väl det.

Mina inspirationskällor: Jag läser många träningsbloggar och så har jag några i min omgivning som peppar mig, vilket ger mig inspiration och motivation.

Favoritkonditionsträning: Roddmaskinen. Jepp, jag är väldigt förtjust i den.

Favoritidrott: Om man kan kalla yoga för idrott så svarar jag yoga.

Mitt bästa kosttips: Gör upp en plan. Vad kan jag klara mig utan och vad tycker jag om att äta? Man kan egentligen äta allt bara man använder sunt förnuft.

Favoritlivsmedel: Ägg!

En fredagskväll unnar jag mig gärna: Jag äter det jag är sugen på men oftast ett nyttigt alternativ.

Hälsa för mig: Att vara nöjd med sig själv och att orka ge sig ut och träna oavsett ålder.

Därför tränar jag: Jag tränar för att min kropp mår bra av det. Jag har inte lika ont i mina leder om jag håller mig igång. Jag tränar för att känna mig snygg.

Min favoritfrukost: Äggröra, fil och musli och en tallrik full med frukt. Och te. Alltid te.

Detta skulle jag vilja utöva: Jag skulle vilja träna cross fit men jag har inte kondition eller styrka till det än.

Så sover jag: Jag försöker sova åtta timmar per natt men det är inte alltid så lätt. Sonen vaknar fortfarande på nätterna.

Detta klarar jag mig inte utan: Hmm, jag vet faktiskt inte. Jag är nöjd om jag har rena träningskläder och kan komma iväg utan att det blir kaos i familjen.

Glöm inte att.. träna ska vara roligt och att det är okej att inte vara på topp varje dag.

Antiinflammatoriskt.

Eftersom jag har ledsjukdomar, psoriasis artrit och Bechterews sjukdom, så tänker jag mycket på vad jag äter. Jag har läst böcker och studier om vad man ska tänka på och hur man ska äta och jag har totalkoll på vad jag som är bra för mig att äta. Jag har under de två senaste åren ändrat min mathållning nästan helt vilket inte har varit helt lätt eftersom många av de saker jag idag inte äter är sådant som jag älskar att äta. Jag är till exempel en riktig köttätare. Jag trodde aldrig jag skulle kunna leva utan kött men där hade jag helt fel. Jag trodde heller inte att det skulle vara möjligt att laga mat utan mjölkprodukter men det går alldeles utmärkt.

(bild lånad från internet men minns som vanligt inte varifrån)

 

Jag äter alltså inget rött kött, väldigt lite mjölkprodukter och är mycket selektiv med kolhydraterna. Det blir mycket kyckling kan jag säga. Ägg ingår i gruppen mat jag inte ska äta men det har jag valt att äta ändå. Jag kan ju inte välja bort allt. Utan ägg tror jag faktiskt inte jag skulle klara mig. Det är en del av min basföda.

Jag äter alltså inte som jag gör för att gå ner i vikt vilket alla tror är den främsta orsaken. Nej, den främsta orsaken är att jag ska slippa ha så ont i kroppen men självklart är det så att det även lett till viktnedgång. När jag slarvar med maten tar det inte många dagar innan kroppen ger sig till känna. Jag har svårt att komma ur sängen, jag kan knappt ta mig ner för trapporna och mina armar duger inte till alls. Den största boven är det röda köttet. Kött är livsfarligt så det äter jag mycket mycket sällan och faktiskt saknar jag det inte så mycket. Men så är det väl när man vet vad det orsakar. Ont är verkligen inte roligt att ha.

Mitt sätt att äta passar verkligen inte alla och jag har inget direkt vetenskapligt bevis på att det är så att detta stämmer men för mig gör det det. Min kropp är lycklig om jag håller mig ifrån.

En början.

I dag är dagen då det är dags.I dag sitter jag här med en gigantisk (i mina ögon) frukost och undrar över vad det är jag har gett mig in på. Ska jag verkligen göra detta ännu en gång och misslyckas eller är det denna gången jag lyckas? Det är mycket som ska läras om för att få det resultat som jag vill ha. Alla dessa kilon som jag har lagt på mig under åren har på något sätt blivit en del av hur jag ser på mig själv och det är svårt att tänka sig att jag kan eller har sett annorlunda ut. Mest är jag förundrad över hur jag har låtit det gå så långt. Man kan tro att det handlar om lathet men det gör det inte utan det handlar nog mer om en ovilja att ta tag i det. Det är svårt att hitta ork till att göra en livsförändring. Det finns ju så mycket som man behöver göra avkall på som känns absolut nödvändiga men framför allt kräver det karaktär och ständig motivation. Dessa saker är svåra att ha hela tiden. Det är ju knappast första gången jag ger mig ut på den här resan. Jag har gått ner många kilon förr men sen har jag inte stannat kvar i det sätter att leva utan har tillåtit mig för mycket. Jag vet att jag kan men jag vet också att det kommer att ta tid och det här med att låta saker ta tid är inte min grej.

Jag vet att detta kommer att bli svårt. Till en början är det sötsuget som kommer göra mig tokig. Jag kommer inte vara en fin människa om sisådär fyra dagar. Det är läskigt vad socker gör med oss. Att laga nyttig mat är inga problem alls. Jag kan laga i stort sett vilken mat som helst om jag bara vet vad maten får och inte får innehålla. Kvällarna blir svåra för det är då jag är som mest hungrig. Det är då suget efter i stort sett vad som helst sätter in så jag behöver vara förberedd när kvällen kommer. Jag har en strategi klar i mitt huvud. Vi får se om den kommer fungera. Och så träningen. Hjälp! Jag har egentligen inget emot att röra på mig men jag vet att det kommer vara smärtsamt till en börja. Mina leder kommer skrika högt och min rörlighet kommer bli ännu mer begränsad på grund av det. Jag vet att det är övergående. Det gör ont till en början men sedan ska det släppa och bli bättre men det är inte roligt att ha det framför sig. Smärta är inget man längtar efter direkt. En annan sak som alltid är jobbig när man ändrar om sitt sätt att äta är att umgås med vänner eftersom man i stort sett alltid äter något då men även det ska nog lösa sig.

Det som motiverar mig är vetskapen om fördelarna. Jag vet vad jag får om jag klarar av det här. Det handlar inte så mycket om att bli smal utan mest om vilka hälsofördelar det för med sig. Jag har skrivit ner allt det här så jag kan påminna mig själv när jag känner att jag vill ge upp. Några saker är: mindre ont i lederna, må bättre, vara piggare, orka mer, vara smal, kunna ha vilka kläder jag vill och springa med barnen. Allt detta är bra saker som ska vara en självklarhet och nu vill jag se till att det blir det även för mig.

Då så då vet alla om det här nu. Bra. Då sätter jag igång.

Om att leva på luft eller i alla fall känns det så stundvis.

Jag har lagt om min kost helt. Förra veckan satte jag stop för en massa saker. Bort med det ena och det andra och även det och det. Kvar blev fisk, kyckling, grönsaker och frukt. Inga kolhydrater, inga mjölkprodukter och inte kött. Inte mycket kvar eller hur. I proteingruppen ingår även ägg vilket jag är mycket tacksam för. Till snacks blir det bara nötter och en och annan bit mörk choklad.

Varför gör jag detta enligt många helt galna? För min hälsas skull. Men kan man inte må bra av att bara dra ner på det som inte är bra att äta. Självklart, men inte om man har ont i kroppen. Då gäller det att vara drastisk. Testa och se vad som händer. Jag är villig att göra detta galna för att se om smärtan minskar. Blir smärtan mindre påfrestande så är det värt det. Då kan jag leva så här hela livet och någon gång då och då äta en bit kött eller en gräddfilssås. Jag har bara på den här veckan insett att man inte behöver allt det där för att överleva. Det jag lagat är gott och jag har blivit mätt och det är väl ändå det mat går ut på.

Laxbiff med bönsallad och avocado.

Det svåraste har förstås varit sockersuget men det har försvunnit nu. Helgen var jobbig men jag överlevde och nu tänker jag knappt på det. Knappt alltså för visst skulle jag vilja äta en massa kakor till tet på kvällen eller köpa mig en stor påse med godis. Jag älskar sött men det går. Det går. En barndomsvän, som jag nyss fått kontakt med igen, sa att jag ska fokusera på det jag får äta istället för på det jag inte får äta. Hon har så rätt. Det har hjälpt mig att tänka så. Jag älskar fisk och jag är mycket förtjust i grönsaker och frukt. Det är ren och god mat. Det får jag äta. Det känns bra.

För att veta om detta gör verkan har jag slutat ta min medicin vilket har varit jobbigt. På morgonen är det inte roligt. Jag kommer nästan inte ur sängen för mina leder är så stela och att få dem att fungera igen gör fasligt ont. Dessutom har jag försökt att röra på mig mer. Jag promenerar istället för att ta bilen till de ställen som det är rimligt att gå. Motion är A och O när man har ont som jag har. Så kostomläggning och röra på sig är medicinen för tillfället. Pillret får ligga kvar i burken och förhoppningsvis aldrig behövas igen eller först till vintern när kylan kommer.

Frukttallrik till frukost. Egentligen får jag inte äta banan. Banan
innehåller för mycket kolhydrater men jag hade banan hemma.

Min tanke med det hela är att försöka göra detta hela sommaren och se vad som händer. Kommer jag att ha mindre ont? Kommer det märkas i hur jag mår? Logiskt nog borde jag gå ner i vikt. Vi får väl se om det stämmer. Men faktiskt är det inte alls det jag har som mål med detta. Viktnedgång blir en bonus. En sak i taget så får vi se vad som händer.

Lång inlägg det här men detta tar upp min hjärna ganska mycket för tillfället. Planera maten, komma ihåg att äta regelbundet och hålla fingrarna borta från sådant jag inte ska äta. Det är ett heltidsjobb!