Goda råd är dyra.

Jag har tänkt en del på det här med att ge råd till andra och själv ta emot en massa råd. Det som passar mig behöver inte passa dig och tvärtom. Jag är inte utbildad inom hälsa eller träning utan jag testar mig fram. Jag läser och inspireras av andra och lyssnar till min PT. Vissa saker funkar, andra inte alls. Jag äter som jag gör för att det är vad som fungerar för mig. Jag tränar det jag tränar för att det är vad mina knän klarar av. Jag äter keso och kesella för att det är bra och för att det är gott. Inte för att det är en modefluga.

Att lyssna till råd efter råd innan jag finner det som passar mig kan innebära några bakslag innan det blir helt rätt. Är det därför råden kan vara dyra? För att inte första är det som passar mig. Jag skriver om det jag gör och du får mer än gärna testa mitt sätt men jag säger inte att det är rätt. Jag vet bara att det inte är onyttigt eller ohälsosamt och att det kanske kan hjälpa någon annan med samma problem som jag har.

Det är så roligt att läsa träningsbloggarna ute i cyberspace och inspireras av era sätt att träna och äta och jag tar glatt till mig av era råd. Tack för att ni delar med er av era tips och tricks.

Fokusmånad.

Jag tänker att om jag kör stenhårt under november så ska det bli lättare att klara av december. Det känns sällan roligt att förstöra tydliga resultat är min tanke. Jag gör ett försök så får vi se om jag har rätt eller inte.

Jag vill fokusera på min träning och på den mat jag äter. Återgå till det strikta schemat jag varit så duktig på att följa men som jag frångått lite väl mycket den senaste månaden.

Träningsschema:

Morgon/lunchpass: Sex dagar i veckan. Fortsätta att börja dagen med solhälsningar. Kroppen vaknar så gott av det. Efter det fokusera på framför allt mage och rygg för det är där jag känner att det just nu behövs mest jobb för att kunna jobba vidare. Armar och axlar behöver jag också träna mer flitigt.

Kvällspass: Fem dagar i veckan.

måndag: Spinning och core
tisdag: coreboll och/eller bodypump
onsdag: roddpass och yoga
torsdag: zumba och mer mage
fredag: bodypump

Maten:

När det kommer till maten är det som vanligt. Så lite kolhydrater som möjligt, nästan inga mjölkprodukter och inget kött. Inga konstigheter. Viktigast av allt är att jag tar kontroll över sötsuget som gärna vill ta överhand och vinna över mig. Och inte för mycket nötter. Det sista har jag ätit för mycket nötter så det behöver jag dra ner på.

PT:

Om ekonomin tillåter är planen att boka in timmar med min PT. Jag känner att jag behöver en spark i ändan och det är han väldigt bra på. Jag vill bli bättre på att använda de fria vikterna och därmed kunna köra mer styrka än vad jag har gjort hittills.

Mål:

Mitt mål med denna fokusmånad är att ta mig över den platå jag har stått på ett tag. Det sker inga större förändringar så det krävs att jag tar i med hårdhandskarna. För att kunna se resultat mäter och väger jag mig idag för att sedan kunna jämföra och jag kommer även att utföra ett maxtest(jag kanske väljer några fler övningar) så att jag kan se om jag blivit starkare. 

Dåså. Det är bara att sätta igång. GO!

En lista.

I går kväll satt jag och surfade inspiration inför min fokusmånad och då hittade jag den här listan. Ibland är det roligt att fylla i tycker jag och idag har jag så fasligt mycket jobb att göra så det passar alldeles utmärkt.

Min idrottsbakgrund: Jag sprang en hel del i tonåren. Sprang ganska många milslopp faktiskt. Tränade mycket på gym för sisådär 15-20 år sedan.

I mina öron när jag tränar: det som låter ur högtalarna på gymmet. Jag har aldrig varit förtjust i att lyssna på musik med hörlurar. Ljudet kommer för nära på något sätt.

I min träningsväska: Eftersom jag alltid förflyttar mig endast mellan hem och gym har jag inte så ofta en väska med mig men jag har en fin, helt ny. I den har jag lås till skåp, träningsskor och min mobiltelefon.

Favoritmuskel: Oj, det var svårt. Jag tränar väldigt gärna mage och kan nästan göra hur mycket som helst men borde träna rygg och axlar mycket mer än jag gör.

Mål med träningen: Att gå ner i vikt och bli snygg. Jag vill trivas med mig själv och jag längtar efter att ha synliga muskler.

Favoritövning: Jag vet faktiskt inte.

Favoritmat: Alla former av kyckling. Jag älskar kyckling och tur är väl det.

Mina inspirationskällor: Jag läser många träningsbloggar och så har jag några i min omgivning som peppar mig, vilket ger mig inspiration och motivation.

Favoritkonditionsträning: Roddmaskinen. Jepp, jag är väldigt förtjust i den.

Favoritidrott: Om man kan kalla yoga för idrott så svarar jag yoga.

Mitt bästa kosttips: Gör upp en plan. Vad kan jag klara mig utan och vad tycker jag om att äta? Man kan egentligen äta allt bara man använder sunt förnuft.

Favoritlivsmedel: Ägg!

En fredagskväll unnar jag mig gärna: Jag äter det jag är sugen på men oftast ett nyttigt alternativ.

Hälsa för mig: Att vara nöjd med sig själv och att orka ge sig ut och träna oavsett ålder.

Därför tränar jag: Jag tränar för att min kropp mår bra av det. Jag har inte lika ont i mina leder om jag håller mig igång. Jag tränar för att känna mig snygg.

Min favoritfrukost: Äggröra, fil och musli och en tallrik full med frukt. Och te. Alltid te.

Detta skulle jag vilja utöva: Jag skulle vilja träna cross fit men jag har inte kondition eller styrka till det än.

Så sover jag: Jag försöker sova åtta timmar per natt men det är inte alltid så lätt. Sonen vaknar fortfarande på nätterna.

Detta klarar jag mig inte utan: Hmm, jag vet faktiskt inte. Jag är nöjd om jag har rena träningskläder och kan komma iväg utan att det blir kaos i familjen.

Glöm inte att.. träna ska vara roligt och att det är okej att inte vara på topp varje dag.

Antiinflammatoriskt.

Eftersom jag har ledsjukdomar, psoriasis artrit och Bechterews sjukdom, så tänker jag mycket på vad jag äter. Jag har läst böcker och studier om vad man ska tänka på och hur man ska äta och jag har totalkoll på vad jag som är bra för mig att äta. Jag har under de två senaste åren ändrat min mathållning nästan helt vilket inte har varit helt lätt eftersom många av de saker jag idag inte äter är sådant som jag älskar att äta. Jag är till exempel en riktig köttätare. Jag trodde aldrig jag skulle kunna leva utan kött men där hade jag helt fel. Jag trodde heller inte att det skulle vara möjligt att laga mat utan mjölkprodukter men det går alldeles utmärkt.

(bild lånad från internet men minns som vanligt inte varifrån)

 

Jag äter alltså inget rött kött, väldigt lite mjölkprodukter och är mycket selektiv med kolhydraterna. Det blir mycket kyckling kan jag säga. Ägg ingår i gruppen mat jag inte ska äta men det har jag valt att äta ändå. Jag kan ju inte välja bort allt. Utan ägg tror jag faktiskt inte jag skulle klara mig. Det är en del av min basföda.

Jag äter alltså inte som jag gör för att gå ner i vikt vilket alla tror är den främsta orsaken. Nej, den främsta orsaken är att jag ska slippa ha så ont i kroppen men självklart är det så att det även lett till viktnedgång. När jag slarvar med maten tar det inte många dagar innan kroppen ger sig till känna. Jag har svårt att komma ur sängen, jag kan knappt ta mig ner för trapporna och mina armar duger inte till alls. Den största boven är det röda köttet. Kött är livsfarligt så det äter jag mycket mycket sällan och faktiskt saknar jag det inte så mycket. Men så är det väl när man vet vad det orsakar. Ont är verkligen inte roligt att ha.

Mitt sätt att äta passar verkligen inte alla och jag har inget direkt vetenskapligt bevis på att det är så att detta stämmer men för mig gör det det. Min kropp är lycklig om jag håller mig ifrån.

Fokusmånad i november.

Jag har bestämt mig för att november ska bli en fokusmånad. Jag ska vara mer noga med min planering av träning och mat och skriva ner varje dag hur det känns. November känns som rätt månad för detta för det blir som en laddning inför jobbiga december. Med jobbig menar jag allt det där goda som man äter under hela december. Om jag arbetar hårt under november och ser tydliga resultat så tänker jag att jag ska vara mindre benägen att falla för en massa frestelser under alla adventsfikor, julgodistillverkningar och julmat. Jag kan ju i alla fall intala mig själv det eller hur?

Det senaste har det gått sisådär med all träning. Efter knäproblemen har jag inte riktigt lyckats komma in i rutinerna igen och därför behöver jag fokusera extra mycket på detta för att ta mig tillbaka igen. Här ska inga kilon läggas på utan det är ju meningen att fler ska ramla bort. Sådan är ju planen.

Så här tänker jag att det ska se ut:

• Planera matsedel för varje vecka så att bara den mat jag ska äta finns hemma. Inget annat!
• Morgonträning varje dag.
• Kvällsträning fem dagar i veckan varav ett pass är yoga.
• Mäta och väga mig den 1 november och sen jämföra när månaden är slut.

Jag återkommer igen med detta den första november. Jag behöver tänka igenom det mer och planera hur jag ska göra för att få till det mellan jobb, barn och man. Alla ska ha uppmärksamhet och en glad Dorro.

Hej zumba.

I kväll blev det ett zumbapass. Första på jag vet inte hur länge eftersom mina knän inte klarat av den typen av träning. Jag hade nästan glömt hur glad jag blir av zumba. Jag hängde med rätt så bra men fick ta det lite lugnt i de allt för hoppiga delarna. Hur som helst gick jag väldigt svettig därifrån och med ett stort leende på läpparna.

Stora portioner.

Jag förundras lite över att jag inte testat det här med periodisk fasta tidigare. Det är ju helt perfekt för mig. Jag har aldrig varit bra på det här med frukost men har absolut blivit väldigt mycket bättre på det under året då jag ju har tränat på det. Men helt passar det mig inte att äta när jag just vaknat. Att sätta mig och greja vid datorn, städa eller vad som står på schemat i början av dagen är mer min melodi och sedan äta när klockan passerat mitt på dagen. Det är så jag har fungerat sedan jag var liten. Därför är detta sätt att äta helt perfekt. Visst är jag hungrig stundvis men biter man ihop en stund så försvinner hungern och allt blir lätt igen. Om jag fokuserar på att inte få äta då blir det ju förstås väldigt jobbigt men om jag sysselsätter sig med det jag behöver göra så känns det inte.

Eftersom jag äter under en ganska kort tid av dygnet så behöver portionerna vara rätt så stora. Jag ska ju trots allt få i mig samma kalorimängd som vanligt men på kortare tid. Jag som inte är bra på att äta stora portioner får jobba lite på den biten men äter jag långsamt så går det rätt okej. Gårdagens middag blev tacokyckling med keso och de grönsaker som fanns i min tomt gapande kyl. Det var gott.

Nackdelen med detta sätt att äta för min del är att jag märker att jag blir sugen på en massa onödigt men det försvinner helt (nästan) när jag fått i mig mitt första mål för dagen. Kanelbullar och choklad lockar väldigt på förmiddagen kan jag säga men jag motstår och tar mig en kopp te istället. Mycket te blir det!

Nu funderar jag på om jag ska äta som vanligt på helgerna eller om jag ska göra så här hela veckorna. Det är ju trevligt att äta frukost med familjen på helgen vilket ju aldrig hinns med på vardagarna. Jag får filura på det en stund.

Nu ska jag sätta igång min dag. I dag är det möte på Clarion Post och ikväll är det Grey´s.

Det är onsdag. En favoritdag.

Måndagsfrukost...

...ett stort glas med världens godaste te.

Dags för ordning och reda igen.

Nu har det slarvats alldeles för mycket det senaste och nu får det vara slut på det. Knät mår mycket bättre så nu är det hårdträning som gäller. Slut på att vara slapp med andra ord. Träning 8-12 gånger i veckan och rätt mat.

Klockan 21.00 idag börjar det. Då är det dags för fasta till klockan 14.00. Så är det.

Onsdagsyoga.

Det är onsdag kväll. Nästan torsdag. Och jag måste som vanligt ge en kärleksförklaring till yogan. Jag tycker så mycket om att gå iväg till gymmet på onsdagar och sträcka ut mig. Jag tycker om att gå till gymmet alla andra dagar också men yogapasset är speciellt. Sinnet är med på ett helt annat sätt vilket jag verkligen gillar.

Jag kommer fortsätta med onsdagsyoga det är ett som är säkert.

 

När jag blir rik ska jag åka iväg på yoga-retreat. Inte i Indien för det skulle jag aldrig våga men kanske Kanarieörna. Tänk att stå på stranden i soluppgången och göra solhälsningar. Det vore nåt det.

Coreball.

Denna veckan planerar jag att få in sex träningspass. Jag har ju inte riktigt kunnat träna det senaste så det har bara blivit 2-3 pass i veckan. Eftersom knäna inte är helt stabila ännu så får det bli lite lättare pass men som ändå ger effekt. Kvällens pass fick bli coreball. Det är från början en träningsform som användes som rehab så det är väldigt mjukt för lederna. Jag gillar det här passet för man tränar balansen och kör stenhårt med magmusklerna.

En boll, en matta och några vikter är allt man behöver. Här var det lite väl lätta vikter men de jag brukar ha var uttagna till en annan sal för tillfället. Bättre med lite vikt än ingen alls tänkte jag.

Här sitter jag och guppar runt. En hel del arbete kvar som ni kan se men det går åt rätt håll så jag är nöjd. 16 kilo är inte fy skam.

Periodisk fasta.

I helgen blev det en massa godsaker mest hela tiden. Jag kände mig som en ballong i magen av allt och tid för att äta annat än vad som stod på bordet hade jag inte tid med. Jag klarar inte av att äta kolhydratsmat längre har jag insett. Jag mår inte alls bra och känner mig genast trött. Potatisgratäng är nog inte det bästa då.

När den typen av tillfällen dyker upp då jag inte kan kontrollera vad jag äter så längtar jag alltid efter grönsaker i stora lass. Fina färgglada nyttiga grönsaker. Jag märker hur min kropp vrider sig av obehag av allt det den får i sig och hur den jublar när jag sedan kommer i fas igen. Det är en sådan skillnad på välmåendet. Jag kan inte förstå hur jag kunde äta på det viset varje dag förut.

 (bild lånad men jag minns i var jag hittade den)

På kvällarna när jag legat på soffan och försökt varva ner efter dagens ansträngningar låg jag och läste två böcker som jag hade laddat ner till mobilen. Båda handlade om periodisk fasta. Periodisk fasta är något jag varit nyfiken på ett tag och har funderingar på att prova på. Jag har aldrig haft några problem med att gå långa stunder utan mat så det känns som detta borde passa mig. Jag funderar på mathål mellan kl 14-21 och resten av tiden är det fasta som gäller. Någon gång i veckan får det kanske bli en 24-timmars fasta också men där har jag inte riktigt bestämt mig än. Jag väljer att lägga fastan under de tiderna för det passar min vardag bäst. Jag vill ha en timme efter att barnen har lagt sig så jag kan dimpa ner i soffan med något mumsigt och sitta helt för mig själv. Jag behöver det. Så därför får det bli de timmarna. Det är dessutom de timmarna då familjen är hemma. Att inte äta när de är borta påverkar ingen annan men att inte äta när de är hemma kan bli väldigt svårt, för att inte tala om vad jag lär mina barn.

Denna veckan får det bli galenskap när det gäller mat för jag har så mycket att göra så jag är glad om jag ens får i mig något alls men nästa vecka sätter jag igång. Det ska bli riktigt roligt faktiskt och jag behöver en utmaning nu känner jag. Allt har blivit lite för mycket som vanligt så det behövs en förändring.

Mindfulness.

Jag är nästan alltid positiv och tänker för det mesta att allt ordnar sig. Saker har en tendens att ordna sig om man tar det lugnt och inte hetsar upp sig för mycket. Jag vet att det är så för det har jag lärt mig av erfarenhet. Stress leder för det mesta bara till att det blir kaos och saker går fel för att i och för sig nästan alltid ordna sig men vägen dit blir så mycket krångligare och orsakar inte bara att jag blir tokig utan att resten av familjen blir på dåligt humör. Det är inte bra.

Jag har blivit väldigt mycket bättre på att hantera min stress. Jag vet att jag blir stressad när saker hopar sig. När jag tror att jag har en bra plan och så dyker det upp något oväntat. Det finns ingenting som kan mig så i obalans som det oväntade. Jag blir ett monster faktiskt. Jag viftar med armarna, skriker på alla att göra det ena och det andra, jag tappar saker och börjar ofta gråta mitt i något jag gör för att jag har glömt vad det är jag egentligen håller på med. Detta händer inte lika ofta längre. Varför? Jo, för att jag har funnit ett sätt att bekämpa monstret. Jag har skapat mitt eget mindfulness kan man säga. Det är inget speciellt och ingen mirakelkur men det fungerar för mig. För det mesta. Om saker hopar sig och jag känner den där stressen komma över mig och det börjar göra ont i bröstet för att ångestattacken ger sig till känna så sätter jag mig ner i soffan, på en stol eller rentav på golvet och bara ignorerar situationen en stund. Jag blundar och låtsas att allt är lugnt och kontrollerbart. Under den lilla stund som jag gör detta faller saker på plats i min stressade kortslutna hjärna och jag kan resa mig upp och vara med strategisk i det jag håller på med. Får jag en ordentlig ångestattack då är det bara djupandning som fungerar men i kombination med stillasittandet och stänga ögon blir det som jag hittar platsen i kroppen när lugnet finns. För den platsen finns alltid, det är bara jag som är för uppe i det jag gör att jag inte kan finna den.

Att stressa kan ju vara bra ibland men väldigt sällan. Det är viktigt att hitta sitt sätt att bekämpa monstret inom oss. Vi har alla en plats där lugnet bor.

Igen och igen och igen,.

Jag bara måste säga det igen: jag älskar yoga!

I dag gick det bra på yogapasset. Förra veckan fick jag gå ut efter tio minuter för mitt knä skrek neeeeej men idag gick det bra. Jag fick pausa lite ibland men det är ju så bra det här med yoga att man verkligen bara gör som man själv klarar av. När jag gör vissa saker så ser jag ut som en elefant som försöker sig på att gå på lina för att i nästa stund se ut som en graciös dansare (ja i alla fall nästan men ni fattar).

Efter en timme yoga bestämde jag att jag skulle klara av mage, rumpa och lår-passet också vilket inte var några som helst problem. I en övning fick jag komma på en egen variant för man skulle stå på knäna och det går inte. Stå på knäna är något jag aldrig kan göra.

Det verkar som jag är på banan igen. Jag hoppas det i alla fall. Vi får väl se vad knäna säger imorgon när jag vaknar men jag är positiv. Mår de bra så blir det zumba imorgon. Som jag har längtat.

Jag älskar att träna! Jag älskar yoga!

Lätt ångest.

Jag har träningsångest. Mitt vänstra knä vägrar samarbeta med mig. Inflammationen blir bara värre och med ett smärtande knä som är dubbelt så stort är det svårt att träna. Ännu är det inte cortisonläge eftersom jag inte tagit min medicin tillräckligt många dagar ännu men det är ju där vi kommer hamna. Knät och jag. Spruta tre gånger in i knät och voila jag kan träna igen men först VÄNTA.

I min ångest försöker jag komma på hur jag ska träna men det är svårt. Just nu kan jag inte stå i plankor, göra armhävningar och faktiskt knappt vanliga sit ups. Vad hittar man på då? Jag kan ju inte bara träna armar liksom. Dilemma helt klart. Jag surfar runt på mina favoritbloggar när det kommer till träning för att se vad jag kan hitta där men just nu ser jag inget jag kan göra. Bara en massa roligt som jag skriver ner på väntelistan. Suck och usch.

De bloggar jag är på mest när det kommer till träning och hälsa är Smaljeansen, ett bättre du och ceciliafolkesson.se. Där kikar jag in flera gånger om dagen för att se vad de har för sig.

Jobb och ork.

Det här med att jobba alltså. Vilken grej. Det är precis som hjärnan börjat tänka igen och då är jag ändå en väldigt aktiv person med saker i görningen hela tiden. Det måste vara så att det är en helt annan del av hjärnan som är igång. Någon annan förklaring kan jag inte komma på.

Sedan jag började träna och kilona började rasa av mig har jag fått en helt annan energi. Jag känner att jag kan göra så mycket mer samtidigt som jag självklart har mina begränsningar. Jag behöver inte lika mycket sömn som jag har behövt de senaste åren och det för mig är nästintill ett mirakel. Jag får saker gjorda och har ändå ork att göra en massa mer. Helt otroligt! Det gör mig fantastiskt glad och jag hoppas verkligen att jag ska lära mig balansera in träningen på ett vettigt sätt i mitt liv så att jag kan behålla denna ork.

Inflammationssäsongen har börjat.

Vädret har bytt från sensommar till höst. Idag blåser det väldans mycket och det regnar i sidled. Att vädret slår om känner jag alltid väldigt tydligt i min kropp. Värken ger sig till känna på ett mycket tydligare sätt än på sommaren men framför allt kan jag räkna med att inflammationerna i lederna kommer som ett brev på posten.

Det hann knappt slå om till kyligare luft så åkte jag på en inflammation i ena knät. Fel knä av någon anledning. Jag har alltid problem med höger knä så det är det knät som brukar svullna till dess dubbla storlek men denna gången är det vänster knä som spökar. Lite småjobbigt att ha ont i båda knäna samtidigt känner jag.

Som tur är så får jag träna även när jag har inflammationer så länge det inte gör allt för ont. Det finns alltid något att träna. Man får inte ont i knäna av att träna magen i alla fall inte om man gör plankan på tårna som jag gör.

Jag är van vid inflammationerna men roligt det är det inte.

Alla har vi laster.

När man äter så strikt och noga som jag gör inser man snabbt vad det är man inte tror sig kunna leva utan. Jag var rätt säker på att det var godis men jag har kommit fram till att så är det inte. Godis kan jag leva utan. Även choklad. När jag har en dålig dag eller känner mig trött är det en och samma sak jag längtar efter varje gång. Coca-cola! Jag älskar tydligen coca-cola mer än godis. Det var en nyhet för mig.

Det är verkligen intressant vad man får veta om sig själv när man gör något nytt i livet. Detta är ju inget världsomvälvande precis men ändå en ny vetskap om mig själv. En bra sådan för nu vet jag vad jag ska akta mig för. Min last och fiende heter Coca-cola.

Vad är din last?

Kroppen skakar.

Nu har kroppen verkligen fått bevisa vad den går för. Först det sedvanliga cxworx-passet (magpass) och sen RPM (rotations per minute) som är ett cykelpass där man kör i intervallet. Inte en millimeter av tröjan som är torr och hela jag skakar. Klarade knappt av att ta mig av cykeln.

Nu vila i fyra timmar och en kvart och sen ska jag köra coreball. Träning för hela slanten.

Månadens utmaning.

Eftersom jag tränar så mycket så behöver jag ha någon morot för att det ska bli lite mer intressant. Det blir ju lätt samma och det vanliga annars. Varje månad bestämmer jag mig för en liten utmaning som ska vara lite mer rolig än jobbig. Man kan inte bara ha som mål att få massor med muskler eller gå ner i vikt eller vad det nu kan tänkas vara som är anledningen till att man tränar. Jag behöver något kul, något jag vill kunna men inte riktigt klarar av.

Jag har ramlat in på det här med yoga och jag älskar det. Jag har väl alltid misstänkt att det är något för mig men med min stelhet i lederna har jag inte ens kunnat föreställa mig att det är något jag skulle klara av. Det är svårt men jag märker att lederna klarar mer och mer för varje gång och det om något gör mig glad. Jag lägger in minst ett yogapass i veckan för att sträcka på leder och muskler. Musklerna behöver vila också inte bara anspänning. Jag är på en låg nivå i yogavärlden än så länge och jag har inte som mål att bli någon yogaguru. Vardagsyoga räcker gott för mig.

Månadens utmaning blir därför att göra tio solhälsningar varje morgon. Ett bra sätt att väcka kroppen, börja med avslappning och låta lederna vakna till liv efter natten. Så om en månad borde jag vara helt grym på det här med solhälsningar.