En ballografpenna och en maffialedare

Alltså det här med drömmar?! Ibland ställer jag mig väldigt frågande till om det verkligen kan vara nyttigt att drömma? Framför allt när drömmarna är så konstiga som mina kan vara.

Det som däremot är bra är att jag har en egen drömtyderska. Det kommer ofta väl till pass ska jag säga. Så Hanna här har du att bita i...

Av någon anledning är jag och badar tillsammans med mina gamla vänner Ia och Paula. Detta är mycket skumt eftersom jag inte pratar med nån av dom och jag badar inte. Vi är på någon fin badinrättning fast det är utomhus vid havet. Vi ligger och solar och pratar och har det väldigt trevligt. Plötsligt inser jag att Mikaels ballografpenna är borta. Det är ju sånt man uppmärksammar när man ligger på stranden. Alla börjar leta efter den. Ia och Paula är väldigt upprörda över detta. Framför allt när de får höra att Mikael har ärvt den av sin farfar.

Efter ett tag är vi på en finmiddag där man ena stunden får stå i kö för att få mat och andra blir fint serverad vid ett bord. Mycket underligt. Det är väldigt många människor där och man har fina balklänningar på sig.

Samtidigt i ett annat rum...en annan scen:

Maffialedaren sitter vid sitt skrivbord. Han är arg. Han pratar med sin kumpan och försöker förstå varför han fått en ballografpenna istället för det paket han väntade på levererat. Kumpanen vet inte. Så maffialedaren ber honom skicka in mannen som levererade paketet till honom.

Mannen kommer in mycket nervös. Han räknar med att bli skjuten antar jag. Maffialedaren frågar honom: vart kommer ballografpennan ifrån och vart är mitt paket? Mannen säger at han inte vet utan att han levererat det han fick av mellanhanden. Maffialedaren tittar bekymrat på honom och säger: du måste leta upp den rättmätiga ägaren till den här ballografpennan. Den är värd mycket pengar.

Där vaknar jag.