03 oktober 2007

Allergi = Tavegyl??

Jag nämnde lite kort att jag under Grey's kvällen förra veckan var tvungen att ta Tavegyl. För er som lider av allergi vet att Tavegyl tar man bara om man verkligen måste. Varför? Jo, för det knockar en på direkten.

Så här var det:

K brukar alltid ha honung i sitt te. H och jag försöker få henne att förstå att det är godare utan men hon envisas. Men nu visade det sig att jag visst grabbat tag i fel honungsflaska i affären och kommit hem med honung med citronsmak. Enligt K var det inte speciellt gott att ha i te't men skulle säkert passa väldigt bra på kyckling. H smakade och båda hävdade att det smakade väldigt mycket citron och tyckte att även jag skulle smaka och det gjorde jag. Jag tog mikroskopiskt lite men kunde ändå känna smaken. Oj, vad mycket citron det smakade. Inte gott alls.

Till historien hör att jag är allergisk mot citrus eller i alla fall mot skalen. Men av någon anledning var det ingen av oss som kom ihåg denna lilla detalj i diskussionen om hur mycket honungen smakade. Eftersom min allergi främst gör sig tydlig under vinterhalvåret, då alla clementiner dyker upp, så tänkte jag inte på det alls.

Så i alla fall. K och H gick hem och jag satte mig vid datorn och plötsligt svullnade mina läppar upp, det killade i halsen och det karaktäristiska kliandet på hela kroppen satte igång. Fyy, sjutton vad det kliade. Jag höll på att bli galen. Jag rusade ut i köket och vände upp och ner i skåpet efter allergimedicin men till min fasa kunde jag inte hitta ett endaste litet piller. Jag ringde hem till M, mitt i natten, men varför jag ens trodde att han skulle vakna av telefonen vet jag inte. Jag fick då syn på min dotters Tavegylflaska i skåpet och tänkte: ja, men det får väl duga. Frågan var bara hur mycket kunde jag tänkas behöva. Jag funderade lite kort och beslutade till slut att hälla i mig allt som fanns kvar i flaskan.

Å tjena vad det tog!! Rakt upp i huvet gick det och jag somnade som en stock. Minns inget alls från den natten kan jag säga. Inte en ynka liten dröm.

Men det värsta var nog dagen efter. Spåren av allergin var borta men inte av medicinen. Den satt kvar och den satt hårt. Jag tillbringade hela dagen i sängen med rullgardinerna neddragna. Och jag sov. Ojojoj, vad jag sov!

Mitt råd till alla allergiker: ha medicin hemma. Det ska jag se till att köpa för nu börjas det...clementinerna är på intåg...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar