om att gå på en stig...

I söndags var vi på middag hos Ms föräldrar.

Efter maten bestämde vi oss för att ta en promenad tillsammans med hans bror(C) och broderns flickvän (L). Killarna ville visa oss skogen som de lekte i när de var barn och promenera på Älgstigen. Vi tyckte det lät som en bra idé och tog på oss gåskorna till våra finkläder. Det såg inte så snyggt ut men ska man ut i skogen så ska man.

När vi kom in i skogen insåg vi ganska snabbt att stigen de hade pratat om inte längre existerade. Stormen Gudrun hade visst ändrat på skogens utseende något. Men vi fortsatte att gå i alla fall. Eller gå är nog fel att säga för det blev mer att vi klättrade över trädstammar och ålade oss under. Vi hade helt klart fel kläder för ändamålet men oj vad jag hade roligt. Det var länge sedan jag gick på en så trevlig skogspromenad. Kändes nästan som vi var ute på äventyr!

Vi hittade stigen till slut och kunde promenera en bit på den. Vid det laget var mina och Ls strumpbyxor ganska sönderrivna men vi brydde oss inte så mycket om det. Istället började vi planera sommarens strapatser.

Lite äventyr då och då är bra för själen!

Sicken gentleman!!

Här klättras det för fullt

Ett glatt par!

och här är stigen...