Den lilla myran är nog inte så liten längre. Hon har kommit på att man kan vara tyken och ljuga. Inte ljuga så där stort men undanhålla sanningen när mamma frågar om hon leker i sängen på kvällen fast hon inte får.
Häromkvällen var en sådan kväll då hon inte ville somna. När jag gick upp sista gången för att strängt säga till henne ser jag att hon ritat på sitt sängbord. Min tjej har alltid hållt sig till papper och nu plötsligt får hon för sig att det är okej att rita på möbler. Självklart fick hon veta att det där inte var okej och sen följer detta samtal:
Stella, jag tror det är dags för dig att träna på att vara snällare.
Mmm. (med bus i ögonen)
Du har varit snäll och hjälpt till mycket i helgen men kanske ska du vara ännu snällare. Ska du försöka träna på det tycker du?
Mmm, det kan jag göra. Man ska inte peta i näsan och äta snor men det gör jag ju ändå. Jag tror inte att jag är färdig med det riktigt än.
Hmm, undra om hon verkligen förstod vad jag menade. Vi får väl se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hon är för underbar min systerdotter!!! Man önskar att man kunde hänga med i hennes tankegångar, så att man förstår logiken i allt smart hon säger.
SvaraRadera// Mostern