Tråk.

Vad tråkig jag är men nu kommer jag skriva om träning och mat igen. Jag vet urtrist men jag gör ju inget annat känns det som stundvis. Jo visst städar jag, leker och myser med barnen och umgås med mannen men träningen tar tid.

Jag tränar två pass om dagen fem till sex dagar i veckan. Jag har fått order om att träna sju dagar i veckan men det hinner jag faktiskt inte med. Tre av passen är tillsammans med min PT och ett pass om dagen kan vara en rask promenad på en timme. Det är inte så hårt som det låter men det är tidskrävande och väldigt svårt att få till. Jag kan ju inte påstå att jag lyckas varje dag. Det bästa hade varit om jag ställde klockan på 5.30 och tog min promenad då men jag är ju helt värdelös på att ta mig upp så det har inte ens försökt mig på för jag vet att jag kommer att misslyckas. När det gäller maten så äter 1500 kalorier om dagen enligt ett ganska så strikt schema. Eller ganska är fel att säga. Enligt ett mycket strikt schema ska det vara. Det ska ätas sex gånger om dagen. Haha säger jag. Hur sjutton hinner man med det? Jag jobbar febrilt på att få till det. Små mål åt gången med andra ord och det är inte mycket som är tillåtet. Det är ingen idé att berätta vad jag inte får äta utan det är bäst att återge vad jag får äta för det går rätt snabbt. Visst är det tråkigt att äta så strikt men jag räknar med att det ska ge resultat så då får jag leva med det. Det jobbiga är förstås hungern för jag är hungrig mest hela tiden och jag går och drömmer om tårtor och godisskålar. Jag håller mig borta. Jag är stenhård mot mig själv.

Det jag inte alls räknade med skulle hända är att jag skulle gå och längta efter nästa träningspass med PT:n men det gör jag. Jag ser fram emot det och vet att det blir hårdare och hårdare varje gång. Han är inte den som mesar. Jag har klarat av saker jag aldrig trodde att jag skulle klara och jag kan redan känna att konditionen ökat och att jag orkar mer. Det är otroligt hur snabbt man avancerar. PT:n får ändra övningarna under passet för att han planerat in för enkla. För enkelt ska det inte vara. I dag fick han gå iväg och hämta en annan vikt när jag skulle göra sidocrunches för det var för lätt. Då känner jag mig faktiskt lite mallig.

Igår kväll hade jag svårt att somna för jag kände mig rastlös. På onsdagar har jag svårt att få in någon träning alls eftersom jag har lillkillen hemma och igår regnade dessutom. Jag låg där i sängen och insåg att jag kände mig rastlös för att jag inte hade tränat under dagen. Vad ska det bli av det här?

Så står det till här. Träning, träning och åter träning.