Vitt, vitt, vitt och åter lite vitt!

Världen är helt vit!

Vi hade en altan har jag för mig men det kan man inte se nu. Äppelträdets stam är helt under snön och Mikael gick just ut på balkongen för att putta ner snö som hängde ner i drivor från taket. Man kan höra snö falla från tak omkring oss. En dov smäll långt borta låter det som. Det är helt tyst. Inte en människa ute. Inte ens några barn.

Snart ska vi göra ett försök att hitta vår bil och ta oss ner till Kungsbacka. Galet? Ja kanske. Men har man en femåring som vill till sin bästa kompis kalas så har man. Vad gör man inte för sina barn?!

Tydligen kunde det bli vitare!