Noels bus

Hur kommer det sig att man aldrig lär sig?

Jag sitter vid datorn med Ploppen sittandes bredvid mig i soffan. Så som vi brukar han och jag. Han älskar att sitta upp i soffan tillsammans med mig. Har han några leksaker till hands kan han sitta så rätt länge. På samma sätt idag fast idag var jag visst väldigt upptagen vid datorn. Efter en stund inser jag att han är VÄLDIGT tyst. Inga läten som annars är ganska högljudda. Jag tittar åt sidan och där sitter han med min plånbok som jag tydligen inte har stängt. Alla mina kort ligger utspridda och är så där lagom nerdrägglade. Och i sin hand sitter han med en inköpslista som är i stort sett helt uppäten. Han är helt röd om händerna och fingrarna efter den röda tuschpennan som jag skrivit listan med. Man kan lätt säga att han var nöjd.

Som tur var hade han ännu inte gett sig på pengarna som jag hade i plånboken. Mycket ovanligt att jag har kontanter men idag hade jag det.

Tysta barn = bus på gång!