Vi firar genom att ha en trädgårdsdag. Fixa och dona och njuta av den svenska sommaren. Det blommar mer och mer i rabatterna och jag går och njuter av allt det vackra. Toner av blått, lila, vitt och rosa slås mot mig och jag älskar det. Den enda blomma som bryter är den röda vallmon. Men en trädgård är ingen trädgård utan en röd vallmo så är det bara.
När jag tog studenten för många herrans år sedan samlades alla i gymnastiksalen för en avslutning. Jag gick på en stor gymnasieskola i en förort till Göteborg. En plats med många invandrare från alla världens hörn. Jag älskade att gå där och jag älskar att det är där jag är uppväxt. När avslutningen var slut var det någon som ropade: Ska vi inte sjunga nationalsången? Varpå rektorn gick fram och talade om att det gör vi inte på vår skola för vi har ingen bestämd nationalitet. Vad som hände efter det är etsat på min hornhinna. Först ställde sig chilenarna upp, det är alltid chilenarna som visar stolthet för vart de bor först, och började sjunga vår vackra nationalsång. Nationalitet efter nationalitet ställde sig upp och stämde in. Till slut stod alla och sjöng. Om och om igen. Rektorn stod där nere och bara tittade och kunde inget göra. Nationalsången är en sång som ska få lov att sjungas tycker jag. Inte för att vi svenskar är bättre än någon annan utan för att det är här vi bor och vi borde vara glada för det.
Prästkrage det är sommar det!
Hade jag ätit kött skulle det bli köttbullar till middag idag men eftersom jag inte gör det så blir det räkor. Det är väl svenskt det också?
Jag håller fullkomligt med dig. Vår nationaldag är Sveriges och betyder naturligtvis inte att vi är förmer än någon annan. Men det är här vi bor oavsett nationalitet. Ska vi inte få ha svenska traditioner bara för att vi får allt fler med annan nationalitet. Det gör mig ledsen. Vi måste väl kunna vara så pass trygga i oss själva att vi kan öppna vår famn/vårt samhälle för andra nationaliteter samtidigt som vi står upp för det som är vi, Sverige?!
SvaraRaderaHusfrun: Så är det!
SvaraRadera