Ny garderob. Here I come.

När jag är i Stockholm ska jag handla kläder har jag bestämt. Garderoben som nu gapar tom ska få lite att ta hand om. Kläder för vintern. Jag har några kjolar, någon klänning men väldigt dåligt med överdelar. Det kommer kännas lyxigt att kunna prova i lugn och ro utan att någon tjatar på mig att det tar för lång tid eller att jag får springa ut ur provrummet hela tiden för att kolla så att inte Noel sprungit iväg. Jag ska vara ensam. Det är knappt så att jag tror på det.

Jag har just suttit och tittat igenom de vanligaste affärernas web-shoppar för att se vad som finns och vad jag kan tänkas vilja ha. Det finns lite där som verkar intressant. Jag har en rätt klar bild av vad jag tycker om och vilken stil jag passar i. Ibland sneglar jag åt kläder i annan stil men det passar sällan bra. Jag är och förblir nog klädd i klassisk stil. Mycket svart med inslag av lila, rosa och grått. Roligare än så blir det inte.

I dag har jag lyckats med konststycket att köpa ett par stövlar inför vintern. Detta är min stora mardröm när det är dags. Man köper ju inte stövlar varje år. Tack och lov. Förra året hade jag inga och det gick bra men jag vägrar en sådan vinter till. Att hitta stövlar till mig är inte lätt. Jag är kort, har inga anklar och stora vader. När jag köpte stövlar sist gick jag på stan i sju timmar. Sju timmar! I dag tog det inte ens en timme. Jag är fortfarande chockad. Jag hittade de i den tredje affären jag gick in i. Helt otroligt! Skaftet är i storlek XXL. Det är helt galet egentligen men jag är mycket mycket nöjd. Jag köper i vanliga fall alltid stövlar med hög klack men kände att denna gången ska jag inte det. Eftersom stövlarna nu är inköpta har jag koll på hur mycket pengar jag har till att lägga på kläder. Det var planen. Stövlar först, sen kläder.

Ny garderob. Here I come.

Stövlarna är från Scorett och kostar 1200 kr.

Saker som gör mig glad...

...men jag inte orkar göra:

• läsa böcker
• skriva dagbok
• sy
• laga god mat
• gå promenader
• umgås med vänner på kvällen

En kort liten lista på sådant jag tycker om att göra och som gör mig glad. Det dumma är att jag är så trött för tillfället att jag inte orkar göra något av det. Allt är för jobbigt. Helst vill jag bara sova i flera dygn i ett streck.

Jag vet ju att det här går över. Det gör det alltid men just nu har jag svårt att tro på det. Om jag är så här trött redan hur ska då vintern bli? Hjälp, det vågar jag inte ens tänka på så jag låter bli.

Jag ska ta mig ut på en promenad när Noel har vaknat har jag tänkt. Promenader är nästan det bästa botemedlet, förutom sömn, mot galen trötthet. Ska bara orka mig ut genom dörren. Tanken är att jag ska gå till macken och hämta mitt bokpaket som väntar där på mig. Det gäller bara att jag inte tar vägen om bilen för då kommer jag ta den dit istället. Så alltså en promenad i eftermiddag för att hämta böcker som jag ser fram emot att bläddra genom i helgen.

Stockholm i helgen,

På fredag åker jag till Stockholm. Helt ensam. Många timmar ensam i en bil med mina egna tankar och vilken musik jag vill. Jag ska umgås med mina svägerskor när jag är där men min tanke är även att ta massor med tid till att sitta och göra lugna saker som att läsa böcker, skriva dagbok och kanske skriva något brev eller så.

Jag kommer hålla till i Nynäshamn. Så ni som känner till Stockholm vart ska jag ta vägen om jag vill gå i trevliga inredningsbutiker?

I dag, måndag är jag glad för...

• Min käre man tagit så väl hand om mig i helgen då jag varit extra trött och lite ledsen.
• Mina barn är så underbara och vi haft tid att kramas och busa massor under veckan som gick.
• Stellas lycka över att ha sin kompis sovande hos sig.
• Alla goda vänner som är hjälpsamma och jag har så roligt tillsammans med.

I dag har jag två tider att passa. Först ska lille Noel till BVC. Det är alltid spännande att gå dit tycker jag. Och senare i eftermiddag ska jag äntligen till frisören och få mitt burr klippt. Eftersom jag har hår som växer som ogräs är det något jag borde göra oftare än vad jag gör men jag har en tendens att försöka ignorera det. I morgon ska jag på ett möte på Arbetsförmedlingen som jag blivit kallad till så får det bli och efter det är jag bjuden på lunch av två goda vänner. På fredag åker jag till Stockholm för att tillbringa helgen med mina svägerskor. Vi ska prata, skratta och äta gott tillsammans. Jag ser fram emot tid att sitta och ta det lugnt eftersom barnen blir kvar här hemma. Jag ska sitta i min ena svägerskas soffa och läsa böcker har jag bestämt. Åh, vad härligt det ska bli. Ungefär så ser veckan ut. Mest ligger fokus på att varva ner min stressade kropp så tanken är att jag ska fokusera på saker som gör mig glad och gör att jag mår bra.

Axlarna ner. Axlarna ner.

Jag sitter i min säng. Noel sover. Stella är på kalas. Mannen ligger bredvid och läser en bok. Jag bara sitter. Jag försöker dra ner mina axlar, lyssna på skivan med lugnande musik men mest hör jag vinden och trädens susande utanför. Axlarna ner. Axlarna ner. Det är ganska mörkt i rummet eftersom molnen hänger tunga utanför. Ljuset brinner på sängbordet och fladdrar så där rogivande som jag tycker om. Axlarna ner. Axlarna ner. På bordet ligger en hög med böcker som jag vill läsa men finner inte riktigt ro. Jag försöker andas djupa och lugna andetag. Det vet jag hjälper. Det har det alltid gjort tidigare i alla fall.

Jag behöver mer tid för avslappning och meditation. Finna stunder i vardagen då jag andas och tänker inåt. Axlarna ner. Axlarna ner. När jag diskar eller slänger in tvätt i maskinen. I stället för att stressas av det försöka se det som en stund av vila för det kan det vara. Jag vet för jag har varit bra på det men jag har glömt bort eftersom jag haft annat att tänka på. Tid för sinnet, tid för tankar, tid för Gud och tid för mig själv ger alla omkring mig mer glädje. Axlarna ner. Axlarna ner. Då är jag trevligare och snäll. Se till att ansiktet ler även om jag inte ler. Om man vill bli något måste man låtsas ett tag och till slut blir man som man vill.

Harmoni är ett fint ord men vad betyder det egentligen? För mig tror jag att det betyder att livets pussel inte är i oordning. Varje pusselbit måste inte vara på plats för lite ovisshet tror jag är nyttigt utan det viktiga är att mina viktigaste pusselbitar sitter fint ihop. Att de har samstämmighet. Harmoni är när jag känner mig lugn även när det stormar. Axlarna ner. Axlarna ner. Just nu stormar det inte. Det är bara jag som tappat harmonin inom mig. Sinnet är osams med tiden. För lite tid. Skala. Skala. Men vad? Svaret är mindre datortid och mer tid för att läsa och vara lugn. Jag säger ofta att idag ska jag bara sitta och ta det lugnt och läsa när kvällen kommer men när väl kvällen kommer sitter jag här vid datorn i alla fall och tiden springer iväg till ingenting. Axlarna ner. Axlarna ner.

Musik. Ljus. En bok. Tid för tankar. Det är det jag ska ge mig själv tid till ett litet tag framöver för att harmonin ska komma tillbaka. Det kommer den göra för detta är helt och hållet skapat av mig själv. Omständigheterna omkring mig är de samma som alltid. Jag är kaos. Jag ska inte sluta blogga men kommer bara göra det när jag själv känner för det. Ibland ett inlägg om dagen, en annan gång tre men även inget alls. Dags för tid för eftertanke. Axlarna ner. Axlarna ner.

Svårt att slappna av.

I kväll var planen att sitta i min säng timme ut och timme in och läsa allt det där jag har längtat efter att få läst hela veckan. Jag skulle skriva ner mina avbrutna tankar och se om de gick att få hela. Framför allt skulle jag försöka slappna av och varva ner och se om det kunde vara möjligt att få bort huvudvärken som bosatt sig i mitt huvud sedan två veckor tillbaka.

Det började bra. Stella och kompisen fick sitt godis och satte sig för att titta på Narnia och jag satte mig i sängen. Jag tror att jag satt och läste och skrev i en halv timme och sen började kroppen pirra och hjärnan gå på högvarv. Jag insåg ganska snabbt att axlarna var uppe vid öronen trots att jag skulle slappna av så jag satte igång att städa klädkammaren istället. Det behövde bli gjort men inte just ikväll. Det blev fel kan man säga.

Jag längtar så efter lugna stunder men när de väl dyker upp ja då blir jag rastlös och måste ta tag i något mer hands on. Oerhört frustrerande. Hur gör man för att varva ner egentligen? Jag tror jag behöver gå en kurs i avslappning. Finns det?

Filmmys.

"Om man tittar genom den (tyget) så ser man inte lika bra och då är det inte lika läskigt."

Fullt ös.

Snart blir det fullt ös här hemma. Stellas kompis ska komma och sova över. De har bestämt att de ska ha mys och se Narnia 2. Sen kan jag tänka att det blir en massa prat och fnitter och en tidig morgon imorgon.

Bloggeri, bloggera.

Den senaste tiden har jag inte tyckt att det varit lika roligt att blogga och det känns konstigt för bloggandet är verkligen något jag har älskat. Jag har oftast haft flera inlägg i mitt huvud samtidigt och ibland känt att jag varit tvungen att vänta med ett inlägg till nästa dag för hur många kan man göra på en och samma dag. Men plötsligt försvann inläggen i huvudet och det känns tomt. Underligt.

Nu är frågan hur jag ska tackla detta. Ska jag sluta med min blogg? Ska jag förnya den så det känns som något nytt? Vad ska jag hitta på? Ska jag blogga mer på tema? Jag har faktiskt ingen aning. Jag gillar ju att samla delar av mitt liv på ett ställe och det är så roligt att få besök av alla er som går in här och jag roas av att läsa era bloggar.

Vi får väl se vad som händer. Tiden får utvisa.

Lugn dag, snälla!

I dag önskar jag mig en lugn dag. Helst en dag som inte går ut på att träna tålamod precis hela tiden och bita mig i tungan för att jag egentligen helst vill skrika rakt ut men håller mig för jag är faktiskt vuxen.

I går fick Ploppen för sig att det var dags att se hur långt man kan driva en mamma och en storasyster. Han gick in för det till 100%. Framför allt gick det ut på att ta allt Stella hade i handen och skrika "minna" och slå lite om han inte fick det hon hade. Vilket innebar att mamman fick resa sig eller springa dit och dra Noel därifrån och säga åt honom att så får man inte göra. Så höll vi på mellan 14.00 och 20.00. Det ska tilläggas att Stella envisades att leka med Noels favoritleksaker hela tiden och ansåg att han faktiskt får lära sig det här med att den som tar först får ha saken. Man kan säga att jag var lagom irriterad för att säga det snällt.

I dag har jag en ganska lång lista på saker som ska göras men jag planerar att göra den i ett lugnt tempo. Snälla låt det bli så för jag tror inte jag orkar en repris på gårdagen.

Lite senare.

Det viktigaste när man bakar är att få i sig så mycket smet som möjligt. Det uppdraget åtog sig Noel glatt. Stella hjälpte till men var inte riktigt lika bra på att få det över hela sig själv.

Resultatet blev chokladmuffins med en bit daim i, som ska avnjutas ikväll när hela familjen är samlade.

Det regnar...

...så vi tänker sätta igång med det här:

Får mina barn ingen mat eller?!

Vem är du?

Godmorgon på er alla kära läsare. Det senaste har jag funderat över vilka ni är. Jag ser ju på statistiken att ni är ganska många som läser men det är bara några få stammisar som kommenterar. Vilka är ni andra? Jag bloggar ju främst för mig själv som ett sätt att komma ihåg det som sker omkring mig och även för att jag är väldigt social och tycker om att lära känna nya människor. Bloggvärlden har öppnat upp möjligheten att lära känna människor som man aldrig skulle lärt känna annars. Det gillar jag. Jag har inget specifikt som jag skriver om utan det blir om det som jag tänker på just då eller det som hänt alldeles precis. Spretigt åt alla håll. Lite inredning, lite mat, barnen, familjen, trädgården, tankar om livet blandas samman i en Dorrokompott. Jag skulle bli glad om ni gav er till känna och om ni gör det får ni gärna säga vad ni tycker om min lilla blogg och om det är något ni undrar över.


När vi var i Stockholm för ett par veckor sedan fick jag dessa fina emaljkoppar av min svägerska. De hade fått hem flera kartonger med gamla saker från min mans farbror. Sakerna tillhörde min mans farfar så det kändes roligt tycker jag. De får stå i fönstret i köket en stund tills jag funnit en bättre plats för dem.


Jag har länge tänkt fylla små glasburkar med godsaker och ställa i min hylla i köket. Burkarna har stått och väntat på innehåll rätt så länge. Förra veckan kom jag ihåg att köpa lite gott när jag var i affären. Lite strössel, lite godis och minimarshmallows. Båda barnen tittar suktande på burkarna och undrar när man ska få äta upp det goda. I burken på övre hyllan ligger det små muffinsformar. Jag tycker det blev gulligt och det är alltid roligt med lite förändring.


Förra veckan kom min kompis på besök. Hon hade med sig den här fina burken till mig. Visst är den söt. Jag har hällt vanligt socker i den fast det står att den ska innehålla vaniljsocker men jag behöver en burk till socker för morgongröten. Den får stå på bänken vid spisen eftersom den används ganska ofta.

Idag skiner solen igen och det verkar bli en riktigt fin dag. Min plan för dagen är att börja den med lite städning precis som varje morgon. Jag tycker om att börja dagen med det så behöver jag inte tänka mer på det sen. I eftermiddag tror jag att vi ska ta oss ut på en liten skogspromenad och så blir det nog lite lekplatslek. Det gäller att suga ut det sista ur sommaren och det gör man bäst utomhus. I kväll ska både mannen och jag på ett möte i kyrkan så då kommer farmor och farfar och passar barnen en liten stund. En bra dag tycker jag det låter som.

Lekplatsprat.

Vilken härlig dag det är! Solen skiner, det är varmt och man ser människor utomhus överallt. Är det inte underligt att det har en tendens att bli fint väder lagom till skolstarten varje år om än bara för en dag?

Jag har just kommit in från lekplatsen. Barnen har lekt och jag har stått och pratat med en mamma. Stella leker mycket med hennes dotter så det kändes väldigt bra att få prata med henne mer än hej och hej då i dörren. Jag känner mig upprymd och glad nu. Hon är en skön norrländska med en massa bra saker att säga. Det var bara skönt att stå där i solen och prata med henne medan barnen lekte. Inser att jag har saknat den typen av lekplatslek. Det var mycket så när Stella var liten men inte lika mycket med Noel. Tror jag får se till att ändra på det helt enkelt. Det svåra är bara att det inte är så många som vistas på vår lekplats på förmiddagarna så ska man vara ute och ha någon att prata med måste det bli på eftermiddagen och då har vi ganska ofta andra saker för oss. Men vi ska hur som helst bli bättre på det. Så i höst hittar ni mig på lekplatsen pratandes med mammor och pappor. Förhoppningsvis!

I dag, måndag är jag glad för att...

• Helgen har varit lagom lång och avslappnande.
• Jag var på ett fantastiskt trevligt bokprat hos en mycket kär vän i fredags.
• Lilla Myran börjar 1:an och är lycklig och förväntansfull.
• Jag har flera trevliga saker att se fram emot under veckan.
• Min pappa kom hem från sin semester i säkerhet och tog med sig en massa godsaker till mig och min familj. Mums!
• Lillkillen har sovit ganska bra och jag har därför sluppit vara helt slut.
• Jag har en underbar familj!

Denna veckan finns det saker att göra. Trevligheter på kvällarna och vardagliga saker i hemmet som ska bli gjorda. Framför allt börjar vardagen helt på riktigt denna veckan. Förra veckan var en mjukstart men nu börjar Stella skolan igen vilket innebär lämning och hämtning. Läxor ska göras på kvällarna och matsäck ska fixas. Hon är väldigt exalterad över att äntligen bli en etta. Lilla gumman börjar verkligen bli stor. Jag ser fram emot en härlig veckan med trevliga möten och massor med kramande med barnen. Så ska det bli!


Idéen om måndagslista kommer från Jennyn. Vill ni läsa fler trevliga måndagslistor så gå in på hennes blogg.

Kläder men framför allt klänningar.

Jag har ett kläddilemma som inte är nytt men som det senaste har känts jobbigare än tidigare. Eftersom jag inte är direkt supersmal så är det inte alltid att jag hittar den typen av kläder som jag egentligen tycker om. Jag har aldrig haft svårt för att hitta kläder och har väl för det mesta varit välklädd men nu är det svårare än vad jag är van vid.

Nu har jag en garderob full med kläder. Verkligen full av kläder men det mesta kan jag inte ha på mig. Det mesta är många storlekar för litet och bara ligger där och är snyggt. Jag har med mening inte köpt speciellt mycket kläder sedan Noel föddes för jag har känt att jag inte vill ha kläder i storlek alldeles för stort. Dumt jag vet men jag har verkligen trott att jag skulle klara av att gå ner men alla problem med ledsmärta har gjort att den biten har fått läggas på hyllan. Nu har jag lite ångest och panik över detta samtidigt som jag känner mig dum för det. Det är ju inte så att jag går naken direkt. Men jag tycker att det är jobbigt att jag inte har tillräckligt med kläder som jag känner mig fin i och som är i den stil som jag gillar.

Eftersom jag mest går i kjol och klänningar så är det det jag är ute efter. Jag vill ha fina, vackra, klänningar att gå runt i under vintern. Klänningar som är bekväma, passa min ålder och som är som min personlighet. Svårt tycker jag. Jag kommer aldrig hitta de i en affär. I alla fall inte till ett pris som jag har råd med. Fina fladdriga klänningar som inte gör mig tjockare än vad jag är vill jag ha.
Jag inser ju att ska jag få det jag vill ha så måste jag sätta mig och sy de själv men det har jag tydligen inte självförtroende till just nu. Det känns läskigt och jag vet ju knappt hur jag vill att de ska se ut och så ska man hitta det tyg man vill ha och så ska man hitta tid till att sy. Tycker ni att jag är negativ? Nej då, jag är bara lite halvt pessimistisk med en stor dos av tvekan. Bara det.

Jag får helt enkelt vänta på hösten, för den är inte här än. och då kommer jag ha tid att sy på ett annat sätt samt att jag ju ska gå sömnadsutbildning så det kommer ju vara rätt naturligt. Jag vet att i alla fall en klänning ska sys under kursen.

Fotona är tagna på Sofiero och gjorda av glaserat kakel typ. Eller bilderna är inte gjorda av glaserat kakel utan klänningarna. Så fel det kan bli ibland.

Tystnad råder.

Jag är själv. Mannen och sonen har åkt till svärföräldrarna. Han ska äta något så vidrigt som surströmming och jag vägrar att följa med. När de kommer hem ska de saneras. In i duschen båda två.

Under tiden som de är borta tänkte jag njuta av ensamheten en liten stund. Härligt.

Kram- och buskalas.

Eftersom jag är en klätterställning och jag inte är så väldigt förtjust i att vara det så blir klätterstunderna ofta till kram-och buskalas. Båda barnen är väldigt förtjusta i att kramas och vem gillar inte att busa? Vi har allt mysigt ihop vi tre.

Bokprat och väderproblem.

Som jag berättat tidigare är jag en av flera betaläsare för min kompis bok. Vi har varit många som läst och ikväll ska vi alla samlas tillsammans med författaren och dela med oss av våra åsikter. Det ska bli så spännande att höra vad alla har att säga. Vad tycker de andra? De andra som aldrig läst boken förut vilket jag ju har två gånger redan. Vad har de reagerat på som jag inte ens har märkt (vore inte alls förvånande)?

Eftersom jag är väldigt nära vän med författaren så vet jag vad som står menyn för kvällen. Maten alltså. Mycket gott ska det bli. Mumsigt! Det längtar jag efter. God mat lagad av en som väldigt väldigt sällan misslyckas med vad hon skapar i köket. Förstås är det bästa att maten ska ätas i lag med så många andra som jag tycker om och då blir maten ännu godare anser jag.

Men det finns ett problem. Ett litet minilitet problem som kan få gigantiska proportioner. Inget jag kan styra över. Inget jag har någon som helst makt över. Jag kan bara vänta och se hur det blir. Vad pratar jag om? Regnet förstås! Vad annars? Det ska regna ännu mer än förra veckan och då var det inte bra. Inte bra alls. Vi fick ta en omväg hem från en kompis för att det inte gick att ta sig fram. Eftersom jag agerar taxi ikväll för att vi är så många som åker från samma ställe (och jag har störst bil) så känns problemet mest överhängande för min del. Jag ska ju köra på vägar som mer kommer likna sjöar. Jag är inte så förtjust i att köra bil i sjöar. Då tror jag att en båt är bättre och jag har faktiskt ingen som helst aning om hur man seglar eller kör motorbåt så detta kan bli riktigt illa.



Nu vill jag att alla håller tummarna för att just den vägen jag ska köra ikväll inte är en sjö. Kan vi enas om att vägen mellan Göteborg och Kungsbacka är vattenfri mellan sisådär 17.30-23.30? Okej?

Status kl 16.05: Det har varit uppehåll ganska länge. Kanske går vägen det här. Ser ut som jag inte behöver en båt.

Status kl 16.44: Inget regn. Jag har precis duschat och kläderna jag ska ha på mig snurrar fortfarande i torktumlaren.

Status: 16.55: Lite lätt panik. Kläderna är fortfarande inte torra. Ska jag gå i bara underkläder?