Tidiga tisdagstankar.

Jag är trött. Noel ville inte riktigt sova inatt. En jättetrött bebis som inte somnar brukar resultera i hysterisk gråt. Mellan 00.30-3.00. Mamman blir inte glad när bebis inte vill sova på natten.

Nu har i alla fall Stella och Mikael kommit iväg och Noel leker glatt med skorna. Jag försöker komma på vad jag ska göra för vettigt idag. Vad måste göras och vad känner jag för. Den stora frågan är vad jag känner för. Att det finns mycket som måste göras det vet jag redan.

Det är så många beslut som ska fattas varje dag. Hela tiden något som ska vägas:

Ska jag äta frukost först eller ta en promenad och sen äta frukost?
Ska jag sätta igång en storstädning eller är jag för trött för de?
Borde jag tvätta lite kläder så högen inte blir för stor eller är jag för lat?
Vad ska jag äta till frukost?
Är Noel tillräckligt trött för att läggas eller ska han få leka en liten stund till?
Ska vi hitta på något utanför hemmet när vi hämtat Stella på skolan eller ska vi ha en skön eftermiddag hemma?
Vad ska jag äta till lunch och vad vill Stella ha till mellanmål?
Är det okej att dammsuga för fjärde gången?
Vad ska jag laga till middag?
Jag vill äta en stooor godispåse men vet att jag inte borde vad ska jag äta istället? Äpple? Morot?
Ska jag lägga mig i soffan och titta på dålig tv eller ska jag sortera Stellas kläder?
Sortera Stellas kläder kanske är dumt för då får Stella inte vara med när det görs. Är det dumt?
Får jag lov att äta upp Mikaels farsdagskaka?
Måste bolibompa verkligen vara på nu när Stella gått hemifrån?

Ja, ni hör. Min vardag är hur jobbig som helst. Stora viktiga beslut hela dagarna. Inte alls konstigt att jag är trött:)