I går kväll hände en hel del kan man säga. Vi var på lussefirande på Stellas skola, blev fast på en parkering i över en timme, hämtade en gran som vi sedan klädde.
Stellas första riktiga skolluciatåg gick alldeles utmärkt. Hon var så fin och glittrade mest av alla. Min lilla tärna. Vi hade planerat att åka och hämta en gran hos min pappa efteråt för i år fick det bli en plastgran. Har man en liten vandal till son så vågar man inget annat. När vi kommer ut för att åka iväg står två bilar riktigt illa parkerade så flera inklusive oss blivit instängda på parkeringen. En utfart. Där stod vi. Mikael fick komma och hämta barnen med sin bil för det var lite väl kallt för dem att sitta i bilen. Jag fick snällt stanna kvar. I över en timme fick jag stå där. Jag var stelfrusen. När mannen som ägde den ena bilen äntligen dök upp säger han glatt: "Är det mig ni väntar på". Grrr, vad arg jag var! Jag åkte själv till pappa för att hämta granen och kom hem till färdig middag. Sen middag.
Mikael fick den stora äran att bygga ihop granen och sätta i lamporna och sen satte Stella och jag igång att göra den fin. Den blev hur fin som helst trots att vi inte hade så många kulor att välja på. De flesta kulor jag har är av glas och de kände jag att vi inte vågade använda. Så nu finns det i stort sett bara vita och silvriga kulor i den men vi ska köpa till några röda så den blir ännu finare. Vi hade en mysig stund tillsammans. Nu lyser den vackert upp vårt vardagsrum på kvällarna och på morgonen när vi kommer ner för att börja dagen. Det är allt något speciellt med gran.
Så en kall kväll blev till en mycket varm och mysig kväll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar