Ja så är det blåsväder igen. Den här vinterns signum skulle man kunna säga. Har jag sagt att min man cyklar till jobbet varje dag. 1,2 mil, en väg, oavsett väder. Jepp, så är det. Det är synd om honom tycker jag. Igår fick jag ett sms efter klockan ett någon gång där han sa: "Nu har jag torkat". Suck!
I min hjärna är det också lite blåsväder. Det vanliga och kanske lite till. Så där som det brukar vara i mitt huvud sista dagarna på året. Då jag ska bestämma mig för om jag ska ha några mål för det nya året eller om jag ska strunta i det. Ska jag inte strunta i det så ska jag ju bestämma mig för vad för mål. Många tankar. Många beslut. Det virvlar kan man säga men det verkar inte som saker blåser ner och förstör något. Det är ju i alla fall bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, usch och fy för det här eviga blåsvädret, det verkar lixom aldrig ta slut. Jag får be mannen min att svara på ditt mail :-) det är han som har fixat allt det där. Ska försöka få honom att göra det under dagen.
SvaraRaderaKram
min tekopp: Det tar kanske slut framåt maj-juni om vi har tur. Hehe, ja om han har tid och lust får han gärna svara.
SvaraRaderakram kram