När tomten kom.

Efter Kalle Anka kom tomten. Som Stella hade väntat. Hon oroade sig väldigt över om han skulle komma eller inte. Det är nämligen så att Stella har varit livrädd för tomten. Eller vänta, livrädd räcker inte. Lägg till skräckslagen. Tomten har fått hålla sig borta från våra julfiranden. När hon var riktigt liten fick jag gå omvägar när vi var inne i shoppingcenter och jag visste att det stod någon tomte i ett skyltfönster. Hon skrek av skräck. Förra året började hon tjata om att hon ville att tomten faktiskt skulle komma och lämna presenterna direkt och inte komma på natten och lägga allt under granen. Jag kände mig skeptisk så det måste tomten känt av för han kom inte. Men i år minsann. Han kom i egen hög person. Han var precis så som vi har tänkt honom. Glad, lite långsam på gammalt vis och hade säckvis med julklappar. Jag skojar inte. Jag tror det var fem säckar med julklappar.

Tomten kom genom bakdörren och hälsade glatt på alla. Barnen hoppade av glädje. Noel pekade och sa "tomten" om och om igen. Lyckligare barn får man leta efter. Två små och en Stella visade glatt in honom i rummet med granen.


Han tog fram julklapp efter julklapp och då hade han ändå bara en säck med sig in. Resten hade han lämnat utanför dörren för oss att själva bära in när han hade åkt. Tomten berättade att han hade varit på Island innan han kom till oss. Det var lite roligt att få veta vilken rutt han har.


Noel var inte ett dugg rädd för tomten och hämtade glatt paket. För varje paket sa han med entusiasm i rösten att det var en bil. Han tänkte verkligen bara på bilar den här killen.


Ser ni Stellas ögon? Hon var salig, förundrad, exalterad, reserverad, glad, nervös och lycklig i ett. Hon analyserade varje rörelse tomten gjorde och konstaterade efteråt att han måste ha kommit från Polen för han pratade lite konstigt och på några av paketen stod det mitt namn på polska.


En Stella i tomtens knä. Tänka sig att rädslan gick över till slut. Äntligen fick hon uppleva magiken i att tomten kommer på julafton och det är jag väldigt glad för. Alla barn ska få uppleva hur det känns när tomten kommer och allt där omkring.


Båda barnen satt i tomtens knä men Noel hade lite bråttom. Han var tvungen att "läka med bilar".


Tomten kom alltså till oss i år och barnen fick sin magiska jul. Mamman är fantastiskt nöjd med den här julen. God mat, massor med godsaker och underbart familjemys. Jag har beskådat barnens tindrande ögon långa långa stunder och känt mig storligen välsignad!