Kvällstankar.

Det är kväll och jag är trött. Jag sitter helt själv i vardagsrummet med min dator medan alla andra sover där uppe eller är på väg att somna. För det mesta lägger jag mig samtidigt som mannen men nu i sommar när han har gått med GP på nätterna och behövt lägga sig ohumant tidigt så har det blivit att jag sitter kvar här nere. Det har blivit en skön tänkarstund för mig i min ensamhet. När man har små barn är man sällan ensam så kvällarna den här sommaren har blivit små speciella stunder för mig.

I kväll sitter jag och funderar. Filosoferar. Många börjar prata om att hösten närmar sig och jag vägrar att hålla med känner jag. Det pratas skörd av äpplen och andra goda frukter vilket förvisso är sant men jag vill inte se det som att hösten närmar sig. Det är sensommar. Augusti är en sommarmånad vilket väder vi än bjuds på. Jag vill inte låta det vara på något annat sätt för jag behöver sommar lite till. Bara en kort stund till. Så där lite så att jag kan känna att jag klarar av att dra ett djupt andetag, mycket djupt, och behålla sommaren inom mig för att sedan använda mig av denna sparade energi när vintern behandlar mig som mest illa. Jag längtar inte efter kylan. Den skrämmer mig. Jag vill inte få så ont som jag får på vintern och jag vill inte bli isolerad på det sätt som jag känner att vintern gör mig. Därför tänker jag bestämt hävda att det fortfarande är sommar vad ni andra än anser om den saken. Sommaren har mer att bjuda på så är det bara.

Trots detta att det fortfarande är sommar så börjar hösttankarna att dyka upp. Inget om väder och vind utan mer den där nystartskänslan som den för med sig. Då när jag funderar på vad jag ska ha för projekt under den mörka delen av året. Då jag undrar över hur mycket jag kommer att orka med och om det alls är smart av mig att planera mina projekt eller om jag tar mig vatten över huvudet. Jag förbereder mig på något sätt där bak i det omedvetna för hur jag ska klara vinterdepressionen som med all säkerhet kommer och som jag verkar hantera sämre och sämre för varje år som går. Konstigt det där. Man kan ju tycka att jag ska bli bättre på att ta olustkänslorna men istället blir jag snabbare till att lägga mig och inte göra något saken. Som en struts med huvudet i sanden. Det jag vet om hösten är att jag ska sy. Jag ska sy massor och gå sömnadskurs. Det vet jag och det är jag glad för.

Jag sitter och försöker planera veckan. Sista semesterveckan. Vad ska vi hitta på tro för att få så mycket semesterkänsla som möjligt nu in i det sista? Semestern har hittills varit full av roliga utflykter så denna veckan tror jag att vi ska mysa mycket hemma. Göra nödvändiga saker men också bara vara tillsammans och njuta av att vi alla är hemma tillsammans mitt på dagen. Det gillar jag. Den enda utflykt som vi har kvar är ett besök på Liseberg och det ska vi försöka oss på imorgon om vädret tillåter. Då kommer Eric Saade och besöker Lotta på allsången och honom vill förstås en Myra se. Vi hoppas på så lite regn som möjligt imorgon med andra ord.

Det var mina kvällstankar denna kväll.