27 mars 2012

Godissug.

Jag jobbar väldigt hårt med att äta bra mat. Jag planerar vad jag ska äta kvällen innan så att jag inte hamnar i fallgropar och jag håller mig till det i stort sett varje dag. Jag ser till att aldrig vara utan frukt, grönsaker och ägg. Har jag de tre sakerna så har jag inget att skylla på. Det har varit förvånansvärt enkelt att äta bra och det gör absolut skillnad för mättnaden. Jag äter väldigt lite kolhydrater och det gör att mättnadskänslan är mycket trevligare. Man känner sig inte tung och trött efter att man har ätit. Jag ogillar väldigt känslan av att vara mätt så jag slutar oftast äta lite före så att jag ska slippa. Mitt problem har inte direkt varit att jag har ätit för mycket utan att det jag har ätit inte varit bra mat. Många gånger har det inte handlat om mat alls utan om sötsakerna. Jag älskar godis. Jag är sugen på godis varje dag och vissa dagar kan det göra mig tokig. Jag blir inte av med godissuget trots att jag äter regelbundet utan det förföljer mig hur duktig jag än är. Jag håller mig borta från det 99% av gångerna men så kommer det dagar då det inte är någon idé att motstå. Det går bara inte. Då skickar jag min man till affären och så köper han lite godis till mig. Två sorter och några få av varje. Varför mannen? Jo för han kommer inte lägga i för mycket i påsen och hitta på saker som rättfärdigar det.

 (lånad från internet)

När man vill bli nyttig och kanske även gå ner i vikt så måste man ha någon som stöttar och som just gör de där sakerna som man själv inte klarar av. Som att köpa godis men även peppar en att komma iväg på träningsrundorna och säger att man är duktig när man gjort som man ska. Min man är min stöttepelare. Han engagerar sig och hjälper mig där det behövs och gör burpees tillsammans med mig. Burpees är inget man ger sig på själv för man behöver någon annan som är lika galen som en själv. De är JOBBIGA!

Varför skriver jag om detta just idag? Jo för jag sitter här och längtar ihjäl mig efter godis. Min kropp kräver det idag säger den men min hjärna säger att den har fel. Jag argumenterar emot med ett äpple men den fortsätter. Jag har ätit en gigantisk frukost men det försvinner inte ändå. Snart är det dags för lunch och jag hoppas att det ska stilla suget. Om inte så kommer jag bli tokig. Det är tur att jag har mycket att göra idag så att jag har annat att tänka på.


GOOOOOOODIS!!!!

6 kommentarer:

  1. Jag känner igen det där! Vad smart att skicka din man att köpa!! Det har jag aldrig tänkt på :) Finns det inget som du kan ersätta suget med?
    Ploppa in två bananer i frysen två timmar, utan skal så klart- Ta ut och mixa i 3-4 minuter. Servera med hackade nötter. Som glass!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bananglass låter väldigt gott. Har tänkt göra det många gånger men det blir aldrig av. Det verkar som jag inte hittar något att ersätta med tyvärr.

      Hur många bananer kan man äta per dag tycker du?

      Radera
    2. De är ju förstoppande men så länge allt fungerar är det väl bara att skala och äta!

      Radera
  2. Heja dig Dorro! Och vad bra att du har din man som stöttar dig och hjälper dig med det du vet kan vara en fälla för dig. Det är så viktigt med stöd när man ska ta tag i sådant som känns jobbigt eller som man vt kommer bli en stor utmaning. Jag tror på dig och din beslutsamhet vännen!

    Ett trick för att lura både huvud, mage och sötsug här hemma är att undvika lösgodishörnan i butiken. För de där påsarna som är lika stora som våra kompostpåsar här hemma är ingen höjdare alls när man ska köpa godis. Är det bara lösgodis som funkar så är mitt tips att ta en av plastpåsarna från fruktavdelningen istället. Dä syns det tydligare hur mycket godis man har lagt i den där påsen. Lurar inte ögat lika mycket. Själva köper vi numera bara det färdigpackade godiset. En påse bilar t.ex. som är slut när den är slut och inte evighetsätandet som det blir med lösgodiset. Ett sätt att tillfredsställa sötsuget utan att det behöver bli så mycket som då man själv går lös bland lösgodiset.

    Är stolt över dig och din beslutsamhet Dorro. Heja dig! ♥

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack för ditt engagemang och för att du peppar mig. Det behöver man när man gör något stort. Att ha stöd är hur viktigt som helst för man behöver människor som hjälper till när det blir jobbigt men också ger beröm när det går bra. Jag har verkligen bestämt mig den här gången (men är ändå osäker på om jag ska lyckas) och låter det ta den tid det tar. Jag har inget tålamod men även det ska ju tränas.

      Tack för att du är du. kram dorro

      Radera
  3. Du är grym!!! Det var ju riktigt tufft ett tag där i början och du trodde det skulle gå åt skogen men se så duktig du varit. Du har besegrat dig själv! *imponerad

    SvaraRadera