Minnen från en hemsk dag och måndagslistan.

Gårdagen gick bra. Inga hemska händelser med hus som rasade eller plan som störtades. Den 11 september är en dag som jag traditionellt håller mig hemma helst liggande i min säng. I går fick jag göra ett undantag eftersom det var söndag och då är det gå i kyrkan som gäller och det hoppar jag inte över för att jag känner mig skrockfull. Jag är tio år senare lika tacksam som jag var då för att jag klarade mig undan så bra som jag gjorde. Tacksam för att jag befann mig på rätt plan i luften och inte i ett av de som kapades. Tacksam för att jag lyssnade till rösten inom mig som sa att jag inte skulle bege mig in i NY utan fortsätta till min planerade destination trots att det skulle innebära många långa timmar av väntan på flygplatsen. Gårdagen var en bra dag men jag kommer aldrig glömma känslan som var då för tio år sedan. Den var förlamande.

Idag är det måndag och jag är glad för att:

• jag känner mig mycket friskare och att det onda i lungorna inte blev lunginflammation.
• biobesöket som vi var på. Det var riktigt roligt.
• jag har goda vänner som ställer upp när jag behöver hjälp.
• helgen varit lagom lugn men vi ändå har hunnit med att göra lite saker.
• Noel inte slog sig när han ramlade i trappan igår.
• vädret varit fint och man känt lite sommarkänslor.

Jag har lite att göra denna veckan men det mesta är trevliga saker som jag inte har något emot. Det finns gott om utrymme för att göra vad jag känner för och ta det lugnt. Jag har en bok jag skulle vilja hinna läsa klart och lite skrivande som ligger på efterkälken. Jag tror jag ska göra ett försök att få det gjort denna veckan.