28 januari 2011

En dålig dag blir till en fantastisk kväll.

I går var en dåligt dag. En dag då inget blev gjort för att jag inte hade ork till det och dessutom hade Noel en gnälldag och ville helst bara bli buren. Värken i armarna var mycket värre än vanligt på grund av att det blivit kallare igen. Suck, för denna kalla vinter. Jag är trött på den nu.

Usch vilken tråkig början på ett inlägg. Jag tror att jag börjar om:

I går efter en trist dag med mycket ont och gnälligt barn knackade det plötsligt på dörren på kvällen. Utanför står en av mina käraste vänner och ler. Hon kom för att muntra upp mig sa hon. Underbara människa! Det lyfte hela min dag och mitt humör till skyarna. Dessutom kom en annan vän förbi som jag bett om hjälp med min virkning. Det hela resulterade i en skrattfest i min soffa. Tre tjejer som virkar mormorsrutor tillsammans. En härlig kväll. Verkligen ett bevis på det jag skrev om härom dagen att änglar finns. Sannerligen finns de och de är vackra!

Eller:

I går kväll fick jag mig en överraskning. Min dag hade väl inte varit av det bästa slaget men när kvällen kom hade jag satt mig ner för att i lugn och ro få virka och tänkte inte så mycket mer på det. När jag satt där så knackar det på ytterdörren. Där ute står min kära vän och ler sitt finaste leende. Hon hade kommit för att muntra upp mig och det vill jag lova att hon gjorde. Vi satt och pratade och då kom dessutom en annan kompis förbi som jag frågat om hon ville hjälpa mig med min virkning. Det resulterade i en skrattfest i min soffa. Tre tjejer som virkar mormorsrutor tillsammans. En härlig kväll med fina vänner är allt som behövs efter en dålig dag.

5 kommentarer:

  1. Vad fina rutorna blev, och vilka vackra färger!!!

    SvaraRadera
  2. Anneli: Tack! Ja färgerna är underbart fina!

    SvaraRadera
  3. Linda Karlsson01:33

    Åh, jag skulle så väldigt gärna vilja lära mig att virka!!! Synd att det är så långt mellan oss!

    SvaraRadera
  4. åh vad fina rutorna blir! och vad skoj vi hade, det får vi göra om! :)

    SvaraRadera
  5. Linda: Ja det är verkligen synd att vi bor så långt ifrån varandra. Jag ska starta en syjunta framöver. Då kanske du kan komma när det är inplanerat lite då och då?!

    Kicki: Tack! Ja vi hade verkligen roligt. Det gör vi helt klart om.

    SvaraRadera