Ugglor har blivit otroligt populära den senaste tiden. Det finns ugglor på barnkläder, på kuddar och man virkar ugglor. Varför kan man undra men vem vet egentligen varför vissa saker kommer i mode. Det är så bara.
Jag känner ibland att jag är som alla andra i min tycke angående ugglor men ugglan och jag har en historia. Vi har följt varandra ett tag. Till en början var vi inte så goda vänner för jag kände obehag. En känsla av att ugglan bar med sig dåliga nyheter. Ugglan är känd som vis men också som någon som kommer med dåligheter.
På en resa tillsammans med mina käraste tjejkompisar träffade jag ugglan för första gången. En resa som känns som en annan verklighets sedan men fullt verklig. Det var en resa som kom av sig och blev till oro, rädsla och maktlöshet. En resa hem som var fasansfull för alla och som vi nog vill glömma allihop. Han stod i mörkret vid vägkanten och tittade på mig. Inte direkt den rätta miljön för en uggla. Vid ett annat tillfälle en helt annan dag i dagsljus flyger en annan uggla, skulle jag tro, förbi bilfönstret. Sover inte ugglor på dagen?
Dessa ugglor har jagat mig i min sömn. De har förbryllat min hjärna som letat efter ett syfte. Vad betyder ugglorna? Jag är en person som har en tendens att se saker i sammanhang. Man ser något av en anledning och kanske för det med sig ett meddelande. Ibland är det bara där för att det ska vara där. Ser man två ugglor med kort mellanrum vid så udda tillfällen då känns det som det betyder något.
Vid ännu ett helt annat tillfälle liggande på ett massagebord pratar min kompis massören om vilken betydelse ett djur kan ha för en person. Att vi alla sammanknippas med ett djur och att det är en energi som vi utstrålar. Hon sa att hon tänkte uggla när hon masserade mig. Ni kan tänka att jag hoppade till. Hon tog fram sin bok med djursymbolik och slår upp ugglan. Där står det:
"Gör bruk av din egen visdom. Din gåva är att föra din egen visdom och tradition vidare. För din visdom och tradition vidare genom till exempel skrift och tal."
Inget hemskt, inga dåligheter utan en uppmaning. I och för sig en uppmaning som är svår att greppa och svår att veta vad jag ska göra med. Hur som helst så passar det in på vem jag är. Jag älskar att skriva och jag har inget som helst emot att stå framför folk och prata. Den stora frågan är nu bara vad det är jag ska dela med mig av till andra.
Ugglan på fotona är mitt senaste Traderafynd. Visst är han fin?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar